Föräldraskap

När jag fick min dotter så var det mycket som kändes fel. På BB här i Umeå får inte pappan stanna, utan ett par timmar efter förlossningen så separerades vår familj. Jag och dottern kom till en tvåbäddssal tillsammans med en annan nybliven mamma och hennes dotter. Min sambo fick åka hem för att komma tillbaka och hälsa på nästa dag. Vi hade delat den mäktigaste upplevelsen i våra liv – en förlossning. Vi hade förberett oss jättemycket inför förlossningen. Vi hade gått på förlossningskurs med yoga och profylax. Vi hade läst flera böcker och förberett oss mentalt. Under förlossningen så var vi ett perfekt team som jobbade mot ett gemensamt mål. Jag använde mig av Tens och lustgas och födde vår dotter på 10 timmar från första värken. Allt gick jättebra, men när vi äntligen skulle få träffa och lära känna vårt lilla mirakel så skulle alltså vår lilla familj dela på sig. Det kändes fel.

På BB så skrek vår dotter nästan konstant. Det serverades fil till frukost och kvällsmål. Kosten var till stor del mjölkbaserad. Vår dotter var känslig mot mjölk och när jag ammade så fick hon såklart i sig mycket mjölk. Några veckor efter att vi kommit hem insåg vi själva sambandet och när jag slutade med mjölkprodukter fick vi det bekräftat att det var mjölken hon reagerade på. Vi läste en del om detta och insåg att det är ganska vanligt att spädbarn reagerar på mammans mjölkkonsumtion. Men ingen berättade det på BB. Istället föreslog de att jag kanske hade för lite mat och att hon behövde tillägg. Själv tyckte jag att jag hade hur mycket mat som helst och att det var magen som spökade, men jag fick inget gehör för mina tankar från BB-personalen. Det kändes fel.

När vi kom hem så försökte vi göra som ”alla andra föräldrar gör”. Det vill säga gå ut och gå med barnvagnen, låta bebisen sova i spjälsängen, och så vidare. Men dottern var inte så entusiastisk. Hon ville bli buren. Hon ville sova med mig. Vi valde att lyssna på henne. Nu i efterhand så har jag förstått att det finns något som heter ”nära föräldrar” eller ”nära föräldraskap”, på engelska heter det ”attachement parenting”. De förespråkar just närheten, att samsova, att bära barnet, att amma fritt, att helt enkelt lyssna på vad barnet vill. Och jag kände att jag hittade hem direkt. Det där var ju precis mina egna tankar.

Vad vi valt att göra:

  • Jag ammar när dottern vill ha mat – hur ofta hon än vill ha mat och vilken tid som helst.
  • Jag helammar fortfarande, trots att hon är sex månader, och tänker inte introducera annan mat än på ett par månader.
  • Dottern har aldrig fått smaka något annat än bröstmjölk hittills.
  • Vi samsover i dubbelsängen. Men när hon sover själv blir det numera spjälsängen. eftersom det finns risk att hon ramlar ner från dubbelsängen eftersom hon lätt vänder sig.
  • Vi har inte vaccinerat henne.
  • Vi har en barnvagn och numera tycker hon om den och vill sitta i den när vi går på stan, men de första månaderna bar vi henne, främst i bärsele eftersom sjal aldrig blev vår grej.
  • Överhuvudtaget är hon alltid nära oss. Vi har henne ofta i knät, eller på en filt på golvet bredvid oss.
  • Om hon skriker, vilket hon i stort sett endast gör om jag råkat äta något olämpligt, så masserar vi, bär henne och har henne nära, vilket tystnar henne ganska snabbt.
  • Jag äter laktosfritt och undviker lök, eftersom hon annars får ont i magen.
    Hon har aldrig fått någon napp. Istället ammar jag henne som tröst och till sömns.
    • Tyvärr känns det ibland som att man är en katt bland hermelinerna. På BB, BVC och i föräldragrupperna har vi blivit ifrågasatta. Vi känner ingen annan som är helt inne på samma linje som oss. Det känns tråkigt och ensamt. Finns det någon som läser detta och som också gör som vi så får ni gärna höra av er. Jag vet att det finns diskussionsforum och grupper på nätet, men det har inte riktigt blivit av att jag har engagerat mig där.

      Stora hälsoboken

      ”Stora hälsoboken” är ett samarbete mellan Apoteket och Brombergs förlag. Den finns att köpa bland annat på Apoteket. Det är en guide över allt som rör vår hälsa. Man får veta hur man ska göra för att hålla sig frisk, men också vad man gör när man blivit sjuk. Kroppen och dess organ förklaras ingående. Det finns också ett kapitel om hur livsmiljön påverkar vår hälsa. Ett annat kapitel behandlar hälsa ur ett helhetsperspektiv. Boken kan användas dels som uppslagsbok och dels som faktabok att läsa i från pärm till pärm.

      Det som är unikt för den här boken är just att den fokuserar på hälsa och inte på sjukdom. Vanliga läkarböcker inriktar sig på sjukdomar, åkommor och hur man botar dessa. Den här boken inriktar sig på hälsa, hur man håller sig frisk och hur man vårdar sig själv. Det är en inspirerande och motiverande bok. Boken ligger dessutom helt rätt i tiden, eftersom vi nu gärna efterfrågar ett sundare liv och går mer mot ekomat än mot skräpmat.

      Jag rekommenderar den här boken, den är intressant och inspirerande och dessutom har den fina bilder. Dock saknar jag information om naturläkemedel och kosttillskott. Eftersom jag tror på naturliga produkter och själv använder mig mycket av allt från naturligt smink till kosttillskott, så anser jag naturligtvis att det borde finnas information om detta i en komplett hälsoguide. Men om man kompletterar med en bra guide om naturläkemedel, så är boken ett måste i alla hem.

      Sjuk

      Jag har varit hos min bror och hos mina föräldrar i en vecka för att ta hand om mina brorsbarn, eftersom deras mamma har legat på sjukhus. Puh, det är jobbigt att ha en 6-månaders, en ettåring och en på 2,5 år! Som tack har min bror fixat min bil, så nu har jag äntligen ett fungerande centrallås och även termostaten är fixad. Jag har också lyckats hitta lite julklappar där nere.

      Mina brorsbarn var lite snuviga, så både jag och min lilla tjej var snuviga när vi åkte hit upp igen. Jag har också lyckats få feber, hade 39 grader igår när jag kom upp, men det var efter att ha kört i tre timmar och packat i och ur bilen alla saker vi hade med oss.

      Men mig gör det inte så mycket att jag är sjuk. Jag har handlat och fixat, så jag tänkte inte gå ut på hela helgen. Istället har jag en stor hög med olästa böcker, så det kommer att komma en mängd recensioner framöver.

      Barnböcker

      Jag har fått några barnböcker som jag tänkte recensera:

      Toaletten hungrig, av Petrus Dahlin & Bengt Lindberg
      Det här är en pekbok för de allra minsta barnen (ettårsåldern och uppåt). Den handlar om en toalett som är hungrig. Frågan är vad man kan stoppa i toaletten för att den ska bli mätt och nöjd? En docka? En banan? En napp? Nej, toaletten vill ha kiss och bajs för att bli mätt. Illustrationerna är tydliga, roliga och fina och har dessutom klara, fina färger. Boken är gjord av tjock kartong som tål att lekas med och gnagas på. Boken är pedagogisk och realistisk. Det här är ett roligt sätt att introducera toaletten för barnet.

      Kittliga boken, av Ian Whybrow & Axel Scheffler
      En bilderbok för barn mellan 2-5 år. Kittelmonstret härjar fritt; det är på bondgården, i djurparken, på tåget, på picknick och till och med i sängen. Kittelmonstret är en gul kattliknande varelse med blå prickar. Han far runt och kittlas och frågar sina vänner: hur kittlig är du? Barnet får vara delaktig när sagan läses, det finns flikar och flärpar att dra i, luckor att öppna och hjul att snurra på. Ett plus är att den roliga sagan är på rim. Det är jättefina bilder och boken känns påkostad. En fin presentbok!

      Alla åker motorcykel, av Håkan Jaensson & Jens Ahlbom
      En bilderbok för något större barn (3 – 5 år). Den handlar om en stor familj där alla åker motorcykel. Boken beskriver familjemedlemmarna, en efter en, och vilken slags motorcykel de åker. Det är alltifrån syrrans kille som åker vespa, till mormor som åker supersporthoj! Fina, detaljerade bilder och små informationstexter om de olika motorcyklarna.

      Till mitt barnbarn
      Det här är en fylla-i-bok för mor- och farföräldrar. Det är en massa rubriker som handlar om alltifrån uppväxt till favoritlåtar. Den är indelat i barndom, ungdom och vuxenliv. Det finns även gott om plats att skriva egna texter och att klistra in bilder och foton. En jätterolig present för någon ur den äldre generationen att ge till sitt barnbarn för att berätta om sin historia. Kul som doppresent till exempel. Något ovärdeligt för barnet att spara.

      Nu måste jag sluta

      ”Nu måste jag sluta – avskedsbrev” av Udo Grashoff är en samling avskedsbrev från människor som begått självmord. Kanske låter det en smula makabert? Men här i Sverige är det dubbelt så många människor som begår självmord, än som dör i trafikolyckor, varje år. Och den fråga som oftast omgivningen ställer sig är just – varför?

      Jag har insett att det är alla typer av människor som begår självmord, och de har alla olika anledningar till det. Det är intressant att läsa, man får en insikt i hur vanliga människor kan ha det, och jag har fått en ökad förståelse för varför man gör en sådan handling. Jag fångas av en del människoöden i boken, medan jag irriteras av andra. En del förklarar sin handling, en del anklagar samhället, en del anklagar sina anhöriga. Oftast försöker de dock ge omgivningen tröst och samtidigt be om förlåtelse för sin handling. Det öde som jag fångas mest av i boken är den kvinna som först tar livet av sina tre barn och därefter begår självmord…

      Avskedsbreven är inte bearbetade. Boken är översatt från tyska, vilket innebär att stavfel är rättade, men i övrigt så är de identiska. Det betyder att det är en stor språklig variation. Det är också förstås en stor variation på själva breven, det finns ingen röd tråd eller någon slags uppdelning. Till varje avskedsbrev får man också läsa en liten text om omständigheterna runt dödsfallet, det kan vara fakta ur polisrapporter eller rättsläkarrapporter, eller ur förhör med den döde personens omgivning. Det kan vara saker som förklarar handlingen och det är intressant att ta del av. Det ger en hel del pluspoäng.

      Jag rekommenderar den här boken. Det är ett intressant tema – självmord är ju fortfarande väldigt tabu, så boken är viktig för att skapa diskussion kring ämnet. Det är också intressant och givande att läsa om de olika människoöden som finns beskrivna. Man blir fängslad och gripen av att läsa den.

      Att ge – hur var och en av oss kan förändra världen

      Jag har fått ett recensionsexemplar av Bill Clintons bok ”Att ge – hur var och en av oss kan förändra världen”. Jag tyckte att det skulle vara intressant att läsa den i anslutning till de böcker jag läste om klimathotet, t ex ”100 sätt att rädda världen”. Jag tänkte att den här boken skulle vara ungefär lika inspirerande. Men jag blev tyvärr inte imponerad.

      Boken innehåller en uppräkning av olika projekt som görs runt om i världen och även en stor mängd exempel på vad privatpersoner gör för att hjälpa andra. Det är dels en uppräkning av vad superstjärnor som vad Bill Gates, Oprah Winfrey och förstås författaren själv och hans hustru gör, men dels också vanliga människor på gräsrotsnivå. Det hade kunnat vara inspirerande och imponerande, och kunnat ge förslag på vad man själv skulle kunna bidra med. Men boken känns tyvärr alltför naiv och flåshurtig, för att faktiskt kunna kännas trovärdig. Boken har inte särskilt bra språk, den känns väldigt enkelt skriven, och det känns som att översättningen ibland har gått lite för snabbt. Dessutom saknas en röd tråd, det är just en mängd uppräkningar, snarare än en sammanhängande text som flyter på.

      I slutet av boken finns en lång lista med kontaktuppgifter till organisationer, adresser till hemsidor samt boktips, men allt är fokuserat på USA, så det känns inte så användbart.

      Det finns några guldkorn bland uppräkningarna. Det finns faktiskt en del osjälviska och generösa människor som verkligen ger allt för att andra ska få det bra. Och själva tanken att skriva en bok för att hylla dessa är fin. Boken hade kunnat bli en succé. Istället känns det mest som att Clinton ville hylla sig själv och sin hustru inför det kommande presidentvalet, där hon ställer upp som presidentkandidat. Det är knappast något sammanträffande att boken utkommer precis nu.

      Jag hade dock gärna läst en liknande bok som fokuserar mer på vad man kan bidra med här i Sverige, vad just jag kan bidra med. För trots att Clinton ger exempel på hur många människor offrar både tid, pengar och saker för att hjälpa andra, så vet jag inte riktigt hur jag skulle kunna göra samma saker. Vi har inte riktigt samma möjligheter här. Nej, det här var inte en bok som imponerade på mig. Tyvärr.

      Bokfemman vecka 49

      Dagens bokfemma blir lite blandad:

      Temat för veckans Bokfemma är ”mamma”. Välj fem böcker som du associerar med ordet.

      Min mamma läste nästan aldrig. Jag är den enda i familjen som är intresserad av böcker och att läsa, därför har jag valt ut böcker som jag associerar med ordet mamma på lite olika sätt:

      * Ro utan åror av Ulla-Carin Lindquist
      Mamma hade sett en dokumentär om Ulla-Carin på tv och där hade de även rekommenderat den här boken. Mamma berättade så engagerat om dokumentären och författarens öde att jag köte boken och läste den… och greps själv av Ulla-Carins öde.

      * Det gick en propp av Anita Jekander
      Den här boken är den enda bok som jag har köpt till min mamma. Jag köpte den när min pappa drabbades av stroke. Men jag gav den faktiskt aldrig till mamma, utan behöll den själv. Fråga mig inte varför.

      * Vem tar hand om mamma av Anna Bäsén
      Författaren har skrivit ett inifrån-reportage från äldreomsorgen. Hon är journalist och ville skildra hur det egentligen står till med vården av de äldre. Därför tog hon jobb som vårdbiträde inom hemtjänsten och på äldreboenden. Boken är hennes dagbok därifrån. Jag har själv jobbat inom vården och känner igen mig i hennes skildringar. Jag har även själv blivit inspirerad av boken, jag skulle själv vilja göra något liknande, för att uppmärksamma.

      * Edsele socken av Bengt Tillberg
      Edsele är en liten fjällby i Ångermanland. Min mamma kommer därifrån och jag känner själv att jag har en stor del av mina rötter där. Den här boken visar socknens historia och innehåller uppgifter om de flesta människor som bott i socknen från 1535 till våra dagar. Jag håller på lite med släktforskning på min mammas sida och då är den här boken ovärdelig.

      * På smällen – från A till Bebis av Ann Söderlund och Hannah Rosander
      Det här var den första boken jag köpte när jag fick veta att jag var gravid och själv skulle bli mamma.

      Klimat- och miljölänkar

      Här är några andra länktips som jag gillar:

      Klimatsmart är en länksida. De vill framhäva alla klimatsmarta företag och organisationer och göra det lätt för konsumenterna att hitta klimatvänliga produkter och tjänster.
      http://www.klimatsmart.se/

      Klimatsmart är ett community där man kan registrera sig för att sedan lära känna och diskutera med andra miljö- och klimatmedvetna människor.
      http://klimatsmart.tv4.se/

      Asfaltsblomman är en guide till ekologisk mat, ekologiska kläder, restauranger och webbutiker.
      http://www.asfaltblomman.se/

      Frivillig enkelhet är en blogg, skriven av en kvinna som vill leva ett enklare liv, inklusive ekologisk medvetenhet och materiell enkelhet.
      http://frivilligenkelhet.blogspot.com/index.html

      Rädda världen är en blogg av en kille som dels vill leva miljövänligare själv och dels inspirera andra att göra likadant.
      http://www.backmansbio.se/raddavarlden.htm

      Rädda världen lite grann är också en blogg skriven av två personer som vill öka medvetandet för miljöfrågor. De skriver om ekologiska och rättvisemärkta produkter, men också om jämställdhet, sexualitet och integritet. De vill inspirera andra till att göra världen bättre, inom alla områden. Tyvärr är bloggen inte uppdaterad på länge nu.
      http://raddavarlden.blogspot.com/

      MiljöBloggAktuellt samlar många svenska och utländska bloggar som handlar om miljö- och klimatfrågor.
      http://jordnara.typepad.com/

      Lucas skriver i sin blogg att han är en 70-talist som börjat tänka bortom sig själv och börjat ta konsekvenserna av detta. Han har börjat tänka mer miljövänligt och vill med sin blogg inspirera andra.
      http://lucastankar.blogspot.com/

      På Naturskyddsföreningens hemsida kan man avge ett klimatlöfte. Genom att göra det så kan man visa hur viktig klimatfrågan är, och samtidigt få en extra morot till att själv förändra sin livsstil.
      http://skarv.snf.se/klimatloftet/index.html

      Bondens egen marknad anordnas på ett antal ställen i landet. Där kan man hitta närproducerade livsmedel av olika slag. Det finns här i Umeå under augusti och september. http://www.bondensegen.com/

      På Forslunda Naturbruksgymnasiums gårdsbutik kan man köpa ekologisk mat. Det är öppet varje fredag och utbudet varierar efter säsong.
      http://www.umea.se/forslunda/omforslunda/gardsbutiken.4.13c1b69101a982ca2a800043134.html

      Klotet 2007

      En av mina nya favoritbloggar heter Klotet 2007 (http://tredjeklotet.blogspot.com/). Såhär beskriver hon sin blogg: ”År 2007 ska jag försöka bli en bättre världsmedborgare. Med små och några större handlingar vill jag bidra en liten smula till en mer balanserad värld – ekologiskt, ekonomiskt, och socialt rättvist – där fler får tillgång till hälsovård, utbildning och skäliga arbetsförhållanden. Häng med mig på en ny utmaning varannan vecka!

      Hon utgår från en bok som heter ”The better world handbook” (http://www.betterworldhandbook.com/2nd/). Jag skulle vilja ha den, tror att jag får försöka flirta med Tomten… Synd att den inte finns på svenska ännu bara. I bloggen testar hon även olika ekologiska och miljömärkta produkter och ger dem betyg. Man kan söka bland recensionerna. Dessutom så finns det mängder med länktips och boktips för de som vill läsa mer i ämnet. Några böcker som jag själv skulle vilja läsa är ”En obekväm sanning” av Al Gore, ”Oväder” och ”Sex grader” av Mark Lynas, ”Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent” av Andreas Malm samt ”En värld” av Peter Singer.

      Varannan vecka lägger hon alltså ut en ny utmaning på sin blogg, som vem som helst för anta, helst så många som möjligt.

      Vecka 47-48 handlar utmaningen om tvätt och tvättmedel. Det är första gången som jag ställer upp i utmaningen, och det ska bli spännande. Jag kommer att fortsätta ta itu med utmaningarna här på bloggen allteftersom veckorna går.

      I Bett R Worlds namn, utmanar jag dig till följande:

      1. Ta reda på hur hårt ditt vatten är. (Googla på ”hårt vatten” och din stads namn – hittar du inget besked så kolla på din kommuns hemsida). I Södra Sandby som är litet, har vi ändå olika hårdhet på vattnet. I vårt hus har vi mjukt vatten (hårdhet 3-4), medan det är medelhårt på grannvägen. Skriv upp hårdheten på en post-it och sätt på insidan av ditt tvättmedelsskåp.
      2. Välj ett miljövänligt tvättmedel och utan fosfater om du har eget avlopp. Till exempel Hemköps egna märke, Skona eller Fauna som alla klarar sig bra i tvättester.
      3. Kolla hur mycket tvättmedel du ska använda. Läs på ditt tvättmedelspaket hur mycket tvättmedel som behövs.
      4. Skaffa rätt doseringsmått (matsked, halvdeciliter eller från tvättmedelsfabrikanten). Om du byter tvättmedel, kanske du behöver byta mått också.
      5. Tvätta i låga temperaturer. En 60-tvätt drar dubbelt så mycket el som en 40-tvätt. Vissa tvättmedel funkar även i 30 grader.

      Här är mina svar på utmaningen:

      1. Vi har mjukt vatten här i Umeå. Enligt en tysk hårdhetsgradering så räknas mellan 2,1 till 4,9 som mjukt vatten och Umeå ligger på 3,8, så det är ju ingen tvekan.
      2. Jag har använt parfymfritt och miljömärkt tvättmedel (och även diskmedel, rengöringsmedel och hygienartiklar) under några månader nu. När jag fick barn tyckte jag att det kändes bra att byta ut mina gamla produkter och det är inget jag ångrar.
      3. Jag doserar enligt tvättmedelspaketet redan. Använder flytande tvättmedel och det står exakt hur mycket man ska använda.
      4. Jag använder mig av kapsylen till tvättmedelsflaskan, så exakt mått som det kan bli. I övrigt så köper jag refill till tvättmedlet, istället för att köpa en ny plastflaska varje gång.
      5. Jag försöker tvätta i låga temperaturer. Kör oftast bara fulla maskiner också. Vi bor i hyreshus, så det blir att man sparar ihop ganska mycket tvätt innan vi väl bokar tvättstugan.

      Jag har alltså klarat utmaningen mycket bra den här veckan.

      Mitt bidrag till en bättre värld

      När jag har läst de här två böckerna så inser jag att jag faktiskt redan gör en del klimatsmarta val:

      • Redan nu använder jag bara miljömärkta tvättmedel, diskmedel, rengöringsmedel och tvål.
      • Jag äter en hel del ekologiskt och lokalproducerat. Jag äter enbart svenskt kött, svensk kyckling och helst viltkött.
      • Jag är ganska bra på att sopsortera, och pantar alltid flaskor och burkar.
      • Nu när jag är föräldraledig så kör jag inte så mycket bil.
      • Jag slänger aldrig sopor i naturen.
      • Köper och säljer mycket begagnat, t ex på loppis och auktion och även på Tradera, Blocket och Myrorna.
      • Åker sällan (aldrig) flyg.

      Men, självklart finns det en hel del som kan förbättras. Jag har blivit inspirerad att göra det nu, efter att ha läst böckerna. Här är lite av det som jag ska göra:

      • Skaffa ett bra system för sopsortering till nya lägenheten.
      • Kolla upp miljömärkt el istället för det vi har nu.
      • Byta ut glödlampor till lågenergilampor.
      • Inte låta apparater stå på stand-by.
      • Installera dimmers i nya lägenheten, i vardagsrum och sovrum.
      • Handla mer sällan och gå till affären med barnvagnen istället för att köra bil dit.
      • Överhuvudtaget låta bilen stå hemma oftare, köpa en cykel till sommaren.
      • Äta ännu mer ekologisk och lokalproducerad mat.
      • Köpa en batteriladdare och byta ut vanliga batterier till uppladdningsbara.