Kalle och chokladfabriken var nog den bok jag gillade mest av Roald Dahl när jag själv var liten. Boken handlar om Kalle som bor med sin familj i ett fallfärdigt ruckel. De är väldigt fattiga, så fattiga att de i stort sett bara har råd att äta kålsoppa. Varje dag går Kalle förbi godisgeniet Willy Wonkas chokladfabrik och drömmer sig bort.
Det är en mystisk fabrik. Inget vet hur det ser ut där inne. Ingen har gått in i fabriken eller kommit ut från den under de senaste tio åren. En dag kommer dock Willy Wonka med det fantastiska beskedet att han kommer att öppna upp chokladfabriken för fem barn och deras föräldrar. De som kommer att få besöka fabriken är de lyckliga som har turen att hitta de gyllene biljetter som kommer att finnas under papperet på fem chokladkakor någonstans i världen. Kalle förstår att chansen för honom att vara en av de fem lyckligt lottade är minimal, han ska ha tur om han får en chokladkaka om året, så hur stor är egentligen chansen?
Men så händer det ofattbara. Kalle lyckas få tag på en av de åtråvärda gyllene biljetterna och vinner så mycket godis som man kan äta under ett helt liv. Inte nog med det, han får också besöka den mystiska fabriken där det tillverkas alla möjliga och omöjliga slags godsaker. Det är också början på ett fantastiskt äventyr för Kalle.
Kalle och chokladfabriken är en skruvad, otroligt rolig men samtidigt eftertänksam bok för barn mellan 6-9 år. Den har filmats för svensk tv med Ernst-Hugo Järegård som uppläsare, den har filmatiserats 1971 med Gene Wilder som Willy Wonka och 2005 regisserad av Tim Burton och med Johnny Depp som Willy Wonka. Det finns en uppföljare till Kalle och chokladfabriken, nämligen Kalle och chokladhissen, som kommer som nyutgåva i mars 2017.
Kalle och chokladfabriken är skriven av Roald Dahl, illustrerad av Quentin Blake, utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.
Jag kan bara minnas att jag läste Häxorna och Kalle och chokladfabriken av Roald Dahl när jag var barn, men det tar jag igen nu! Just nu läser jag James och jättepersikan som högläsningsbok om kvällarna.