Kitty Crowther är en författare och illustratör från Belgien som är född 1970. Hon fick ALMA-priset (Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne) 2010.
Mitt första möte med Kitty Crowthers författarskap var med Är det dags?. Jag hade lite svårt för den boken minns jag, men nu i efterhand har jag läst att hon i första hand såg berättelsen som en teaterpjäs när hon skrev ner den och med de orden i tankarna tycker jag att den fungerar mycket bättre. Men jag vet att mina barn tyckte om den när de var små, så det var nog mest jag som hade svårt för den då.
Nästa möte med henne var i Tomten är vaken, en julberättelse av Astrid Lindgren där Kitty skapat bilderna till och jag minns att jag tyckte att illustrationerna var makalösa.
Igår kväll läste jag Lilla Döden hälsar på för barnen. Den är både skriven och illustrerad av Kitty Crowther. Jag läste den för alla mina fyra barn, men det var jag och äldsta dottern (snart 10 år) som uppskattade den mest. Boken är ganska mörk, åtminstone till en början. Den handlar om döden som här är gestaltad i form av en liten flicka. De flesta människor blir rädda när hon kommer för att hämta dem. Men detta ändras i ungefär mitten av boken då Lilla Döden kommer för att hämta upp en flicka i hennes egen ålder. Från och med då blir tillvaron helt annorlunda för Lilla Döden.
Att läsa om döden för små barn, ska man göra det? Får man göra det? Ja, jag tycker det. Det är något som drabbar oss alla förr eller senare och likaså alla i vår närhet kommer att drabbas, så varför ska man hemlighålla det för barnen? Jag tror snarare att barn har många frågor om döden och behöver prata om den och vad är då bättre än en bok som ingång till ämnet? Just det här att döden kan se ut på många olika sätt kan vara bra att kunna visa upp och då tror jag den här boken är bra. Men också att visa att man inte alltid behöver vara rädd, varken för döden eller för annat som är främmande. Främmande behöver inte vara synonymt med skrämmande. Jag tycker Kitty Crowther lyckats förmedla det på ett mästerligt sätt. Dessutom är illustrationerna i Lilla Döden hälsar på helt magiska! Lilla Döden hälsar på finns att köpa bland annat på Adlibris och på Bokus.
Mamma Medusa kom så sent som förra året. Det är en bilderbok som också är både illustrerad och skriven av Kitty Crowther. Som ni kanske förstår anspelar titeln och boken på myten om den skrämmande Medusa som hade ormar istället för hår. Här i boken är hon dock inte så skräckinjagande, åtminstone inte för oss läsare. Medusa blir mamma, hon får en söt dotter vid namn Iris. Till en början vågar hon inte släppa Iris att leka med de andra barnen, hon får bara vara hemma med mamma. Men så småningom får Iris börja skolan och då klipper mamman av sig håret. Det kanske låter som en fattig handling, men även om den yttre ramberättelsen inte är så fartfylld så händer det mycket hos karaktärerna, dels hos dottern förstås som föds och växer ända upp till skolålder på de få boksidorna, men dels och kanske främst hos Medusa som växer betydligt som människa i boken. Lite besviken blir jag dock att inte Medusa kan accepteras som hon är med hår, utan att hon känner att hon tvingas anpassa sig genom att klippa av sig håret. Det finns många lager i denna bilderbok, många frågor väcks och många tankar skapas att diskutera kring, både för små och stora läsare. Och även här är det helt fantastiska illustrationer! Mamma Medusa finns att köpa bland annat på Adlibris och på Bokus.