För ett tag sedan läste jag Spetälskesjukhuset av Camilla Lagerqvist. Efter att ha läst den blev jag sugen på att läsa Den vita döden av samma författare, vilket jag gjort nu. Den vita döden handlar om sjukdomar, precis som Spetälskesjukhuset, men här handlar det om TBC, det som förr kallades just för den vita döden, den bleka döden eller den vackra döden. Men som huvudpersonen själv säger, det finns inget vackert med den sjukdomen alls. Boken handlar om Julia som befinner sig på ett slott i Småland. Tidigare bodde det kungligheter där, nu är slottet ett sanatorium. Det anses att frisk luft och vila ska kunna borta TBC och därför befinner sig Julia tillsammans med en massa andra drabbade barn och vuxna på slottet, långt hemifrån. Julias vardag består mest av mat, vila, och oändliga, obehagliga läkarkontroller. Men så en dag dyker Luca upp på slottet. Han är cirkusartist med rötterna i Italien, men är nu sjuk precis som Julia. De blir snart kära och Julia får för första gången i sitt liv uppleva riktig kärlek, något som står i skarp kontrast till den ständigt närvarande döden.

Den vita döden är ingen övernaturlig bok som Spetälskesjukhuset. Däremot utspelar den sig förr i tiden. Det känns som att författaren skriver trovärdigt och realistiskt om det som Julia går igenom och upplever. Både allt kring sjukdomen och vad den för med sig, liksom allt kring Julias vardag med vännerna och kärleken. Det är en bok att känna igen sig i, känslorna som Julia har är allmängiltiga och kan absolut skapa igenkänning även hos dagens barn. Samtidigt får man en dos historia och en inblick i hur livet tedde sig för. Camilla Lagerqvist skriver fängslande och medryckande. Det är svårt att lägga boken ifrån sig. Jag gillade den väldigt mycket och kommer att rekommendera både den och Spetälskesjukhuset på mina bokprat i höst.