Den här bilderboken hade varit perfekt att läsa för mina barn i helgen, för det hade varit hög igenkänning. Ena dottern var nämligen bjuden på födelsedagskalas hos en klasskompis, men kräktes natten innan och kunde därför inte gå. Bilderboken Jag är inte sjuk handlar just om detta. Berättarjaget ska på kalas hos kusinen Nova, men när hen vaknar pirrar, dirrar, sticker och kliar det i hens kropp. Berättarjaget känner att det gör ont i halsen när hen sväljer, men vägrar acceptera att hen är sjuk. Hen hamnar i sängen igen och får feberfrossa och konstiga drömmar. ”Som solsting. När hjärnan blir så kokt att man tror att hundar pratar”, beskriver hen det som. Mamma blir också sjuk. Tillsammans får de pricka papperskorg med snorpapper, titta på filmer om hajar och delfiner och äta upp julmarsipanen.

Boken handlar alltså om att vara sjuk, att bli sjuk vid fel tillfälle, när man mest av allt bara vill vara frisk och få göra roliga saker, att försöka dölja att man är sjuk – tills det inte går längre. Men sensmoralen är att det kan bli rätt så bra i slutändan ändå. Man kanske missar en sak, men får istället möjlighet att göra något annat. Boken handlar om samma mamma och barn som i Sara Bergmark Elfgren och Maria Fröhlich tidigare gemensamt skapade böcker Nu leker vi och Just nu har vi varandra. Man får inte veta vilket kön huvudpersonen har, vilket ökar möjligheten till igenkänning hos läsaren. Illustrationerna är färgstarka och mycket gestaltande. Såväl i text som i bild fångas karaktärens känslor på ett träffsäkert sätt. Det här är ett ämne jag inte tror skildras i särskilt många barnböcker, men som de flesta barn säkert kan känna igen sig i. Därför fyller boken ett tomrum och den gör det på ett mycket bra sätt. En perfekt vabruari-bok.

Jag är inte sjuk är utgiven av Rabén & Sjögren och finns på biblioteket eller att köpa hos Adlibris eller Bokus.