På söndagarna kan man som bokbloggare dela med sig av ett smakprov från boken man läser i just nu i utmaningen En smakebit på søndag. Varannan vecka är det Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna, och varannan vecka är det Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten. Det finns bara en regel – inga spoilers!

I Facebookgruppen Kollektivet – en bokcirkel läser vi just nu Ett frågetecken är ett halvt hjärta av Sofia Lundberg. En roman om en framgångsrik fotograf i New York men som är mer präglad av hennes torftiga barndom och uppväxt på Gotland än hon vill erkänna ens för sig själv. När hon får ett brev från barndomsvännen blir hon påmind om allt och de murar som hon byggt upp runt sig börjar krackelera. Minnen och tankar kommer tillbaka och snart inser hon att hon måste återvända till Gotland för att möta det som hon en gång lämnat.

”Varför har du aldrig berättat? Vad är det som är så hemskt med att vara svensk?”

”Det är inte hemskt. Det var så länge sedan bara. Frankrike blev mitt nya hemland, jag hade ett helt annat liv när jag träffade din pappa. Jag var så rädd att förlora honom.”

”Men förstår du inte? Du håller oss, dina allra närmaste, så långt från sanningen att det blir helt omöjligt att älska dig. För dig att älska oss.”

”Vad menar du?”

”Du blir bara ett stort frågetecken. För oss och för dig själv. Ett frågetecken är alltid bara ett halvt hjärta, har du tänkt på det någon gång? Det går inte att älska en människa som har hjärtat fyllt av hemligheter. Det går bara inte.”

Tårarna rinner ner för Elins kinder. Hon nickar och bläddrar fram och åter mellan sidorna i anteckningsboken.

”Jag borde ha berättat.”

”Ja, du borde ha berättat. Varför gjorde du inte det? Varför ljög du så mycket?”

”Det var inte så lätt, det var mycket som inte var bra. Vi var fattiga, jag tror att jag skämdes. Jag var rädd att han skulle överge mig om han fick reda på hur det egentligen var. Jag ville så gärna ha honom, jag blev så kär i honom, han var min trygghet.”

”Så du låtsades vara perfekt för hans skull. I alla dessa år, hela ditt äktenskap. Det är ju sjukt mamma, sjukt.”