Jag helammar fortfarande min dotter, som nu blir sju månader i slutet av veckan. Men det börjar bli dags för smakportioner nu. Jag har därför läst några böcker angående just barnmat på sistone.

Friskare barn av Peter Wilhelmsson har jag recenserat tidigare. Han har skrivit en hel del om just barnets kost samt när och hur man ska introducera smakportioner och olika livsmedel. Han förespråkar att man ska amma så länge som möjligt och helst inte börja med smakportioner före sju månaders ålder. Bra att börja med är avokado, squash, sötpotatis, morötter, potatis, frukt (t ex banan, aprikoser, päron, mango, plommon, nektariner) samt gröt (bovete eller hirs). Successivt inför man sedan mer och mer grönsaker, frukter, bönor, ärter, linser, fullkornspasta och fullkornsmüsli. Gluten bör inte introduceras före åtta månaders ålder. Man bör inte introducera komjölk, honung, citrusfrukter, tomater och jordgubbar förrän vid ett års ålder, då barnet kan reagera på dessa ämnen. Vid ett års ålder kan man även börja introduera kött, fisk och mer och mer råa grönsaker. Författaren rekommenderar att man ska använda ekologiska råvaror så mycket som möjligt samt tillaga barnmaten själv.

Jag har även läst Smakstart – om småbarn, föräldrar och mat av Lena Jordebro och Karin Alfredsson. Det är en inspirationsbok för föräldrar som ska övergå från amning och puréer till familjens vanliga mat. Boken innehåller praktiska tips och råd samt många recept. Dessutom finns det intervjuer, fakta och reportage. Boken handlar inte så mycket om själva mos- och purétiden, så den boken kommer jag att läsa igen om några månader. För spädbarn rekommenderas helamning till sex månaders ålder, men författarna menar att man kan börja med smakportioner redan vid fyra månader. Författarna rekommenderar att man ska testa sig fram mellan olika råvaror (olika grönsaker, köpta barnmatsburkar och gröt). En grönsak i taget, gärna ekologiska. Gröt kan man köpa, eller tillaga själv hemma. Gluten kan introduceras tidigt. De rekommenderar att vänta med introduktion av fruktpuréer och att man ska göra maten osötad i övrigt. Barn under ett år ska inte äta grönsaker rika på nitrat: spenat, mangold, rödbetor samt att man ska undvika salt och honung.

Andra mosboken av Johanna Westman är en kokbok för den som vill göra egen barnmat till spädbarnet. Boken har enkla, tydliga recept och fina bilder. Det finns även gott om praktiska tips när det gäller tillagning och förvaring. I boken finns också fakta om allergier och näringsämnen. Till boken hör även en pekbok för bebisen: ”Första mosboken” som innehåller fina, detaljerade bilder på olika frukter och grönsaker och annan mat. I ”Första mosboken” som är en pekbok finns det bilder på alla råvaror. Tydliga, färgglada bilder på broccoli, majs och annat som man kan göra som puré till ett litet barn. Budskapet för båda böckerna är ”titta, peka, mosa och ät”. Jag kommer till en början att göra all barnmat själv, så därför tyckte jag om receptdelen av boken. Författaren rekommenderar amning till sex månader, men man kan introducera smakportioner av t ex sötpotatis, majs, äpple och banan. Mellan sex och åtta månader kan man introducera kött, fisk och övriga grönsaker.

Mat för barn och deras föräldrar av Latifa Lindberg har jag också läst. Det är främst en receptbok för hela familjen. Boken innehåller också mycket fakta om allt ifrån matallergier till tips på mat vid resor och lite om hur man introducerar första smakportionerna. Recepten är enkla, goda och nyttiga och kan anpassas även till dem som inte tål allt. Boken illustreras med fina foton. Författarens rekommendationer är helamning till sex månader, introcucering av smakportioner mellan 4 – 6 månader samt att introducera gluten under tiden man ammar. Man introducerar varje livsmedel för sig under ca fyra dagar för att barnet ska få vänja sig med smaken. Bra att börja med är potatis, palsternacka, majs och morot.

Jag har även läst Nam-nam – allt du behöver veta om ditt barns mat och matvanor från nyfödd till tonåring av Margit Eliasson. En innehållsrik faktabok om barnens mat, från nyfödda till tonåringar. Här finns svaren på alla frågor man kan ställa om mat, samt många praktiska råd. Boken har även en receptdel med snabba och enkla recept på bra vardagsmat för hela familjen. Fördelen med den här boken är att den täcker hela perioden från nyfödd till tonåring och tar upp mycket om de speciella problem som kan finnas i den åldern, t ex matvägrande barn i trotsåldern eller skräpmat för tonåringar.

Sammanfattning: Böckerna har ganska liknande rekommendationer, förutom Friskare barn, som tycker att man kan vänta något längre än vad som anges i övriga böcker. Min syn på barnmat ligger mest i linje med vad som rekommenderas i Friskare barn. Vi kommer att börja introducera avocado, potatis, morötter och andra grönsaker samt bovetegröt ganska snart. Vi kommer att vänta lite med fruktpurérna, tills man har introducerat grönsakerna i lagom takt. Gluten och komjölk blir först efter ett års ålder. Vår dotter har reagerat när jag har fått i mig komjölksprodukter under amningen, så vi avvaktar därför med sådant. Vi kommer att följa en del av recepten i Andra mosboken, men förmodligen inte i samma ordning de finns i boken.

Jag kommer också att läsa dessa böcker, bara de kommer in till mitt bibliotek.
* Anna och Hugos barnmatsbok – Anna Iversén
* Mat för ditt barn – Fredrik Paulun & Camilla Porsman
* Matglada barn – Anna Svanfeldt & Anna-Maria Bornstein
* Nu ska vi äta – Jesper Juul
* Mat & näring – Catharina Hansson & Viveka Ljungström