Camilla Läckberg är tillbaka med en ny bok i Fjällbacka-serien: Änglamakerskan. Hon har kanske aldrig varit min favoritförfattare när det gäller deckare, men den här boken var riktigt bra.

Påsken 1974 försvinner en familj spårlöst från ön Valö utanför Fjällbacka. En fin påskmiddag är uppdukad i matsalen, men alla utom den ettåriga dottern Ebba är borta. Har de blivit utsatta för något brott eller försvunnit frivilligt? Gåtan har aldrig fått någon lösning.Många år senare återvänder Ebba till ön och den gamla barnkolonin där hennes pappa med hård hand drev en internatskola. Hon och maken Mårten har förlorat sin lille son, och i ett försök att övervinna sorgen och gå vidare har de bestämt sig för att rusta upp huset och öppna ett bed and breakfast.Ebba och Mårten inleder sitt renoveringsarbete, men knappt har de börjat förrän de blir utsatta för ett mordbrandsförsök. Och då de några dagar senare bryter upp matsalsgolvet finner de intorkat blod under plankorna. Det tycks som om ondskan i det förflutna har hunnit ifatt dem. Under utredningen av branden börjar Patrik Hedström och hans kolleger gräva i det gamla fallet igen. Vad var det egentligen som hände Ebbas familj?

Storyn är väldigt intressant och genomarbetad. Läckberg har också ett bra driv genom hela boken. Man läser snabbt för att få reda på vad som egentligen hände. Samtidigt får man läsa om polisen Patrik och hans fru författaren Erika. Persongalleriet är intressant och jag tycker om att lära känna Erika och Patrik mer och mer för varje bok. Läckberg skriver också underhållande och med ett ganska så rappt tempo, så böckerna är lättlästa. Det som drar ner betyget är den dåliga skildringen av polisarbetet. Poliserna framstår tyvärr som riktiga amatörer. Förutom det så är Änglamakerskan en bra bok ifall man vill ha en underhållande lättläst deckare.