Grimmen är del två i PAX-serien av Åsa Larsson och Ingela Korsell, och med illustrationer av Henrik Jonsson. I denna boken är det en best som om nätterna härjar i Mariefred och attackerar stadens invånare. Folk tror att det är en hemlös hund som härjar. Men Alrik, Viggo, Estrid och Magnar förstår att så enkelt är det inte. Men vad är det egentligen? Är det en varulv? En hamnskiftare? Till slut inser Alrik att det är en grimm som de måste fajtas emot och slutstriden närmar sig.

I Grimmen finns också en motorcykelåkande häxmästare som förhöjer spänningen i boken – vågar man verkligen lita på honom? Dessutom är brödernas plågoande Simon och hans gäng tillbaka även i denna bok.  En ny underhållande karaktär introduceras också, nämligen Hej-Henry.

En ny sträckläsarbok för mellanåldern alltså. Jag tyckte ännu bättre om Grimmen än om Nidstången faktiskt. Grimmen är lite tjockare och då fördjupas intrigerna, vilket är ett stort plus. Annars så händer det minst lika mycket i Grimmen som i Nidstången. Grimmen är också fartfylld, actionspäckad och har ett högt tempo. Den är också lika välskriven och jag gillar verkligen berättartekniken. Det märks att böckerna är välarbetade och välplanerade. Ingenting lämnas åt slumpen och det finns inga onödiga passager i böckerna. Jag gillar att böckerna vänder sig till läsovana, men utan att glömma bort de mer vana läsarna. Jag gillar också att böckerna passar lika bra för tjejer som för killar. Dessutom tycker jag om att Grimmen tar vid precis där Nidstången slutar. Det har inte hänt något som vi missat mellan de båda böckerna. Det märker man också på kapitelindelningen – Nidstången avslutades med kapitel 19 och Grimmen börjar med kapitel 20, istället för att börja om på nummer ett. Men även Grimmen avslutas med en lika rejäl cliffhanger som Nidstången, så nu måste jag snart kasta mig över den tredje delen i serien.

Grimmen är utgiven av Bonnier Carlsen. Den finns bland annat att köpa hos Adlibris och hos Bokus.