Den som hackar

Den som hackarDe senaste dagarna har jag skrivit om mysrysare i bilderboksformat för de yngre barnen. Nu hoppar vi till målgruppen 9-12 år som Den som hackar av Thomas Halling vänder sig till. Boken handlar om Albin som tillsammans med sin mamma flyttar till en ny lägenhet alldeles intill en kyrkogård efter föräldrarnas skilsmässa. Men de hinner knappt flytta in förrän det börjar hända kusliga saker. På kvällarna fylls kyrkogården av hundratals fåglar, vissa av dem har barnansikten. De verkar söka kontakt med Albin. Vad vill de honom? Och vem är den mystiska grannen som berättar myten om Nattramnen? Kan det han säga verkligen vara sant? Att Albin är utvald att kämpa mot Nattramnen för att alla de mördade barnen ska få frid?

Den som hackar är en lättläst, snabbläst mysrysare för slukaråldern. Det är den första boken i en serie om tre böcker och jag är spänd att se om serien kommer att fortsätta med Albin som huvudperson och om de kommande böckerna spinner vidare på legenden om Nattramnen eller om de handlar om något helt annat. Jag blev inte superimponerad av Den som hackar, jag vet att Thomas Halling har skrivit betydligt bättre. Jag tycker att den var lite rörig och själva handlingen var inte särskilt engagerande. Men jag vet att sådana här böcker är populära bland barnen. Rysare går alltid hem, så boken kommer säkert att hitta sina läsare. Ett plus för det häftiga omslaget som säkert bidrar det också till att hitta läsare.

Den som hackar är utgiven av Alfabeta bokförlag och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

En smakebit på søndag

SpökjägarePå söndagarna kan man som bokbloggare dela med sig av ett smakprov från boken man läser i just nu i utmaningen En smakebit på søndag. Varannan vecka är det Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna, och varannan vecka är det Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten. Det finns bara en regel – inga spoilers!

Just nu läser jag en bok som heter Spökjägare som vänder sig till barn mellan 9-12 år. Jag läser den för att kunna boktipsa om den på jobbet och för att den är nominerad till Barnradions bokpris 2019. Jag tror den kommer att bli väldigt populär bland barnen som går på skolorna där jag jobbar som bibliotekarie eftersom den kombinerar en läskig spökhistoria med vardagsrealism och en rejäl gnutta humor. Smakbiten kommer från sidorna 88-89:

Polisen tittade på Alva, och sen på mig.

”Vem har kidnappat honom?”

”Det är… svårt att förklara…”

Hon tittade på klockan. ”Men nu är det så att jag faktiskt har lite bråttom, så du får komma till saken…”

Jag slöt ögonen när jag sa det. ”Svarta Madam.”

Det var skönt att få säga det högt, fastän jag förstod hur knäppt det lät.

”Och vem är det?” frågade polisen.

Alva suckade högt. ”Hon bara driver med oss”.

”Nej, det är sant”, sa jag och bet mig i läppen. ”Hon finns inne i spegeln.”

”Svarta Madam är ingen verklig person!” stönade Alva. ”Det är en spökhistoria!”

”Det är det inte alls!” sa jag

”Nu räcker det!” röt polisen och slog näven i bordet. ”Vet du att det är straffbart att ljuga för polisen?”

Jag insåg att det var lönlöst. Hon skulle aldrig tro mig. Ingen skulle tro mig.

”Nä, det är det inte”, sa jag och vände för att börja gå.

”Jo”, sa polisen och höjde ett pekfinger. ”Det kallas mened.”

”Inte om man är tolv”, sa jag. ”Då är inget straffbart.”

Hon gjorde en grimas. ”Vad ska du föreställa? Nån slags juridikprofessor?”

”Jag bara råkar ha en hjärna!”

”Jaha”, muttrade polisen trotsigt och la händerna i kors över bröstet. ”Jag tror i alla fall inte på spökhistorier!”

Sen vände hon sig mot Alva.

”Och det gäller dig också! Jag vill inte höra fler påhitt om män i kåpor som rövar bort barn!”

”Du måste vara den sämsta polisen ever!” sa Alva.

”Jaha, men du själv då… du är det sämsta barnet ever!” sa polisen gällt.

Dropp dropp

Dropp droppIgår skrev jag om Den fasansfulla buss nummer 13 som är den tredje delen i serien Rys & Mys. De två tidigare delarna har jag skrivit om här och här. Den fjärde boken i serien har också nyligen kommit ut. Den heter Dropp dropp och är skriven och illustrerad av Aron Landahl. Nu har förlaget återgått till det sedvanliga bilderboksformatet, den tredje boken hade ett stort, fyrkantigt format. Nu är det också återigen en svensk författare/illustratör, precis som till den första boken i serien, Rysliga förskolan.

Dropp dropp är en spökberättelse i bilderboksform som är i samma anda som Historien om någon. Huvudpersonen är ensam hemma och hör ett droppande ljud. Varifrån kan det komma? Hen går runt i huset och så småningom hittar hen en röd fläck på golvet. Röd som blod. Fler och fler fläckar återfinns i huset där huvudpersonen går runt. De leder upp till vinden där det är mörkt och ganska läskigt. Boken avslutas med en twist, men slutet är snällt och roligt snarare än läskigt. Det läskiga i boken är snarare den krypande, kusliga stämningen som byggs upp när huvudpersonen går runt i huset och undrar vad som droppar.

Den här bilderboksserien är lite ojämn tycker jag. Både i kvalitet och när det gäller vilken målgrupp böckerna vänder sig till. Det känns som att Rysliga förskolan och Dropp dropp vänder sig till yngre barn än de andra böckerna som har mer komplicerad text och handling. Det är väl bra att både lite yngre och lite äldre barn får ta del av de läskiga berättelserna i serien, men jag tänker att man som konsument kan ha lite svårt att hitta rätt. Mitt estetiska jag stör mig också på att böckerna i serien har olika format, visst finns det en poäng i det generösa format som tredje boken i serien hade, men det blir snyggast i bokhyllan om alla har samma format 🙂

Dropp dropp är en ny favorit hos mig. Jag gillar Historien om någon-temat, det bygger upp en så spännande handling och stämning vilket är välkomnande för den som läser berättelserna högt. Jag gillar också den enkla texten och de stämningsfulla bilderna som samspelar så fint med texten och som hjälper till att bygga upp precis rätt stämning. Perfekt högläsningsbok nu när mörkret faller och hösten närmar sig.

Dropp dropp är utgiven av Rabén & Sjögren och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Den fasansfulla färden med buss nummer 13

Den fasansfulla färden med buss nummer 13Den fasansfulla färden med buss nummer 13 är den tredje bilderboken i serien Rys & Mys som är en serie med rysare för de yngsta barnen.  De två första böckerna är Mortina – ett helt vanligt zombiebarn och Rysliga förskolan. Texten är på rim och handlar om en kille som ska gå med sitt husdjur hem till mormor. Han tar buss nummer 13 och inser alldeles för sent att det inte är någon vanlig buss han har hamnat på. Busschauffören är ondskefull och kräver betalt med ben och blod. Som tur är lyckas förstås Oskar slingra sig ur bussens grepp och det blir ett lyckligt slut, han kommer fram till mormor om än något sen.

Boken är i ett stort, generöst format med härliga rysliga färgillustrationer som man kan titta länge på och skrämmas av. I och med temat så tror jag boken passar långt upp i åldrarna. Både min åttaåring och min sexåring satt fängslade och lyssnade när jag högläste. Treåringen var dock inte lika fast, texten var för svår för henne. Däremot tittade hon gärna på bilderna. Så jag kan tänka mig att de allra äldsta förskolebarnen och lågstadiebarnen är de som tycker bäst om boken. Jag gillar den här serien, det finns ganska lite bilderböcker som handlar om skräck och som är lagom läskiga för målgruppen, så jag tycker att de här böckerna är välkomna. Jag tycker dock än så länge allra bäst om den första boken i serien, Rysliga förskolan, kanske för att den är lättast att relatera till för de yngre läsarna.

Den fasansfulla färden med buss nummer 13 är skriven av Bonny Becker, illustrerad av Mark Fearing och utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.

Brevvännerna

BrevvännernaKan man hitta kärleken på bokbussen? Ja, åtminstone i Eli Åhman Owetz nya feelgoodroman Brevvännerna. Boken handlar om Malin som känner sig ensam i sitt äktenskap. Hennes äktenskap har gått i stå. Hon saknar närhet och någon att prata med. Veckans höjdpunkt är när bokbussen kommer till byn. En dag skriver Malin ett dagboksblad om sitt liv och råkar stoppa det i en av låneböckerna. Hennes innerliga och utelämnade anteckningar hittas av Erik, nyskild och nyinflyttad efter att ha hamnat vid ett vägskäl i livet. Malin och Erik börjar brevväxla genom att lämna brev till varandra på bokbussen och biblioteket. Brevväxlingen är länge anonym, men de avslöjar saker för varandra som de aldrig pratat med någon annan om. Så småningom växer en förälskelse fram mellan dem. Men kan man verkligen falla för någon man bara brevväxlat med? Och hur vet man om det är rätt att riskera allt för att följa sina känslor?

Brevvännerna är en snabbläst roman om kärlek, längtan efter närhet och om när livet inte blir som man tänkt sig. Boken utspelar sig i lantliga Roslagen, precis som de andra böckerna av samma författare. Flera av karaktärerna från hennes andra böcker gästspelar även här, vilket är riktigt kul även fast detta är den första bok jag läser av henne. Nu kommer det dock definitivt att bli fler. Jag gillade verkligen Brevvännerna. Kärlek mitt i livet, frågor kring att våga förändra sitt liv och lantbygdsromantik, dessutom utspelar den sig till stor del på en bokbuss – det kan ju bara inte bli fel. Boken har ett tydligt driv, vilket gör den lättläst. Bitvis var den lite seg, men eftersom den var så snabbläst gör det inte så mycket. En varm, mysig feelgood som jag varmt rekommenderar.

Brevvännerna är utgiven av HarperCollinsNordic och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.

Glitterflickan

GlitterflickanGlitterflickan handlar om Eva-Lottie vars mamma är författare och har fått ett vistelsestipendium för att skriva klart sin bok. Därför har Eva-Lottie och mamma åkt till ett ensligt hus långt ute på landet. Mamma skriver hela dagarna och Eva-Lottie har ganska tråkigt. För att fördriva tiden bestämmer hon sig för att skriva en berättelse hon också. Och vad kan vara mer intressant att skriva om än det gamla hus där de bor, det verkar ha hänt många spännande saker där. När Eva-Lottie dessutom träffar gamla Gloria som bor i husets vindsvåning inser hon att huset har en gammal historia. Gloria var filmstjärna i USA för mycket länge sedan och hon har en hemlighet som hon inte har berättat för någon tidigare.

Glitterflickan är både en spökberättelse i Angerborn-stil, men också en intressant berättelse om identitet och att våga vara den man är. Eva-Lottie reflekterar över många saker, som vänskap, kroppsnormer, fördomar och sexualitet. Därmed finns också mycket att diskutera kring ifall man läser boken högt. Boken har dock en viss startsträcka och den som är van att läsa spökberättelser kanske tycker att Glitterflickan är tråkig, för det händer inte en massa övernaturliga saker hela tiden. Däremot passar den utmärkt för de barn som ”vuxit ur” de rena spökberättelserna och också vill läsa om identitet och andra teman tillsammans med det övernaturliga. Det här är också en bok för barn som har egna författardrömmar eftersom både mammans och Eva-Lotties skrivprocesser vävs in i berättelsen. Jag tycker att boken är väldigt välskriven och läsvärd.

Glitterflickan är skriven av Moa Eriksson Sandberg och utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.

Vänner för alltid

Vänner för alltid?Vänner för alltid är den tredje boken om Luna, Melvin, Cleo, Zorona och de andra barnen i klassen som Emma Askling skriver om. Första boken heter Kompisar online och den andra boken heter En bästis, tack. I den första boken var Luna huvudperson och i den andra låg fokus på Melvin. I denna tredje bok har turen kommit till Zorona. Skolan ska precis dra igång igen efter sommarlovet och många är osäkra inför det. Zorona har varit fyra veckor i Bosnien med sin familj och har inte träffat Luna på länge. Hon ser fram emot en ny rolig termin med bästisen Luna och tidningen de gör tillsammans på sin fritid. Och så ser hon fram emot att se gulliga Melvin igen. Men det visar sig att Lunas gamla bästis Hanna har flyttat tillbaka och i och med det blir ingenting som Zorona tänkt sig. Det utvecklas ett triangeldrama mellan de tre tjejerna. Zorona och Hanna vill båda vara med Luna, och Luna har den obekväma platsen mittemellan dem. När det sedan dessutom dyker upp kärleksproblem ökar konflikterna, men också frågorna. Kan man vara tre? Kan man bli ihop med någon som ens bästis varit kär i? Vad är okej att lägga ut på sociala medier?

Vänner för alltid handlar om relationer och intriger, vänskap och svek. En perfekt bok för mellanstadiet eftersom den fångar så många av de situationer som barnen på väg in i tonåren möter. Boken känns också mycket aktuell i och med kopplingen till sociala medier och frågorna kring hur vad man får och inte får lägga ut på sociala medier som Snap. Den känns också inkluderande eftersom Zoronas mamma blivit kär i och flyttat ihop med en tjej och Zoronas mamma kommer från Bosnien. Eftersom böckerna i serien har olika huvudkaraktärer får man inblick i flera olika personers liv, vardag och tankar, vilket är berikande. Då böckerna handlar om en mellanstadieklass tilltalar de också såväl killar som tjejer. Det bästa med dessa böcker är möjligheten till igenkänning. Emma Askling är suverän på att fånga mellanstadiebarnens tankar, funderingar, konflikter och dilemman. Språket flyter lätt och fint och karaktärerna känns så levande. Jag tänker att den här boken skulle passa bra som högläsningsbok också, gärna med utrymme för att diskutera kring vänskap och/eller sociala medier. Böckerna fungerar att läsa fristående och man måste inte alls läsa dem i rätt ordning.

Vänner för alltid är utgiven av Ordalaget bokförlag och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.

Just nu

Just nuIgår skrev jag om När vi blundar som är den andra boken i samarbetet mellan poeten/författaren Lotta Olsson och illustratören Olof Landström. Just nu är den tredje bilderboken som de skapat tillsammans. Den har precis släppts och jag fick den som recensionsexemplar för någon vecka sedan. Precis som de andra två böckerna de gjort tillsammans är även denna poetisk, rimmad och alldeles magiskt fin.

Varje uppslag i Just nu berättar en berättelse. En berättelse om hur livet pågår överallt samtidigt. I det stora och i det lilla. Enligt förlaget skulle man kunna kalla boken för en novellsamling i bilderboksformat på temat: Allt händer på en och samma gång. Och det är en bra beskrivning.

Nu föds en mus

Nu dör en knott

Nu rivs ett hus

Nu byggs ett slott

Så inleds boken och därefter följer ett antal uppslag där vi från uppslag till uppslag får olika ögonblicksbilder över saker som sker. Vi får följa med till olika platser, olika tider, olika årstider, olika människor, olika djur. Och allt detta händer på samma gång.

Just nu består av massor av fyrradsverser, precis som i de tidigare bilderböckerna. De rimmar, vilket skapar en fin rytm vid läsningen. Dessutom inleds alla rader med ordet ”Nu” vilket skapar en häftig effekt. Illustrationerna skildrar allt detta som nämns i texten, ibland tydligt, ibland bara som en liten detalj man får leta efter. Jag kan tänka mig att det var både roligt och klurigt att illustrera dessa speciella verser. Illustrationerna är stämningsfulla, i milda färger. Just nu är en bok som tål många omläsningar. En jättefin högläsningsbok för barn i äldre förskoleåldern. Men även en bok som skulle vara fin att använda i undervisningen även för lite äldre barn när man pratar om poesi och som inspiration för barnen att skapa sina egna verser och dikter. Eller som inspiration för att skapa sina egna ögonblicksteckningar i bildämnet. Varför inte jobba med boken som utgångspunkt i både svenska och bild samtidigt. Låt barnen skapa sin egen bild av vad som händer just nu och skriva en vers till.

Just nu är utgiven av Lilla Piratförlaget. Den finns att låna på biblioteket och att köpa på Adlibris och på Bokus.

När vi blundar

När vi blundarFör några år sedan kom Lotta Olsson och Olof Lindströms första gemensamma bilderbok Mitt bland stjärnor. Den hyllades av en enhällig kritikerkår. Själv skrev jag såhär om den:

Mitt bland stjärnor är en riktig pärla som handlar om livet och om universums otroliga märkvärdigheter, om allt som är levande, om himmel och jord, om tillblivandet av universum likväl som tillblivandet av en ny dag. Både det stora och det lilla får plats. Allt är förpackat tillsammans med en vacker, poetisk men samtidigt också ibland humoristisk text på rim, och med underbara illustrationer fyllda med detaljer och saker som kanske inte alltid är som man tror sig att de ska vara.

Deras andra gemensamma bilderbok heter När vi blundar. Den handlar om drömmens rike, bortom den vakna verkligheten.

Sömnen kommer. Och den bär oss,

bort från allting som vi ser.

Sömnen bär oss och vi lär oss:

världen – det är mycket mer.

Men den handlar också om världen:

Världen – det är det vi bor i,

allt som är omkring oss jämt.

Som man växer och blir stor i.

Allt vi ser och vet bestämt.

Som ni ser är språket poetiskt, rytmiskt och vackert. Men också finurligt, lekfullt och humoristiskt. I boken ställs frågan vad som egentligen händer när vi blundar och drömmen kommer. Texten slår fast att i drömmen kan allt hända. Vad som helst och ingenting. Och vi får ta del av allt det knasiga som kan hända i drömmarnas rike, men också allt som händer i djurvärlden och naturen när natten kommer och stjärnorna tänds. Som läsare får man följa med på en resa som innehåller såväl fantasi som verklighet. Boken tar oss från dagens fartfyllda puls till nattens stillsamma filosofiska funderingar. Landströms milda, stämningsfulla bilder kompletterar texten väl, ofta med glimten i ögat. Här ryms många känslor och boken ger oss möjlighet att reflektera över och prata om abstrakta, existentiella frågor tillsammans med barnen man läser boken för. Boken är en fröjd att högläsa tack vare de fina verserna. Jag gillar att boken har en ramberättelse där bild och text hela tiden för handlingen framåt, men där varje uppslag ändå kan läsas fristående genom att man bara fokuserar på en enda vers och drömmer sig bort i bilden som hör till just den. När vi blundar är en så himla fin bok som kan läsas om och om igen. En perfekt godnattsaga att läsa strax innan man själv hamnar i drömmarnas land.

När vi blundar är utgiven av Lilla Piratförlaget. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.

 

 

En smakebit på søndag

Tatueraren i AuschwitzPå söndagarna kan man som bokbloggare dela med sig av ett smakprov från boken man läser i just nu i utmaningen En smakebit på søndag. Varannan vecka är det Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna, och varannan vecka är det Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten. Det finns bara en regel – inga spoilers!

Igår kväll började jag läsa Tatueraren i Auschwitz, en roman som bygger på en sann kärlekshistoria som utspelade sig i koncentrationslägret. En stark och mycket bra bok än så länge. Smakbiten kommer från sidan 71-72 och huvudpersonerna Gita och Lale har just träffats och börjat få känslor för varandra.

Det känns som om Lale går runt mycket länge bland de andra fångarna och småpratar med bekanta från Block 7. Hela tiden granskar han grupperna av kvinnor. Han står och pratar med Leon när han plötsligt får gåshud i nacken, en kittlande känsla av att vara iakttagen. Han vänder sig om och där är hon.

Hon går och pratar med tre andra flickor. När hon märker att han sett henne stannar hon upp. Lale gr fram mot dem och hennes vänner flyttar sig lite åt sidan för att ge dem utrymme: de har hört talas om Lale. Hon står kvar ensam.

Han närmar sig och återigen är det hennes ögon han dras till. Hennes vänner fnittrar lågt i bakgrunden. Hon ler. Ett svagt trevande leende. Lale är nästan förstummad. Men han samlar mod. Han räcker henne brödet och ett brev. I brevet berättar han öppet om att han inte kan sluta tänka på henne.

”Vad heter du” undrar han. ”Jag måste få veta vad du heter”.

Bakom honom säger någon: ”Gita”.

Innan han hinner säga eller göra något mer rusar Gitas vänner fram och drar iväg med henne, och viskar frågor medan de går.

Den kvällen ligger Lale på sängen och säger hennes namn om och om igen. ”Gita. Gita. Vilket vackert namn.”

***

I Block 29 i kvinnolägret rullar Gita ihop sig med Dana och Ivana. En ljusstråle från en strålkastare tränger in genom en liten springa i träväggen, och Gita försöker läsa Lales brev.

”Hur många gånger ska du läsa det” frågar Dana.

”Vet inte, tills jag kan vartenda ord utantill”, svarar Gita.

”Och när blir det?”

”För två timmar sedan ungefär”, skrattar Gita. Dana ger henne en hård kram.