Iskalla skuggor – skräckhistorier för orädda är precis vad det låter som – en samling skräckberättelser. Totalt finns det elva stycken noveller i den här boken och de handlar om allt från clowner till barn med konstiga ögon. Gemensamt för alla noveller är att de utspelar sig i nutid och i miljöer som de flesta läsare kan känna igen sig i. De längre novellerna varvas med små korta skräckhistorier som bara är på några få rader, men som ofta har en läskig, oväntad knorr på slutet.

Boken är skriven av Åsa Anderberg Strollo och Andreas Palmaer. Den sistnämnda är välkänd författare av många andra samlingsböcker, till exempel Superkorta skräckisar för nybörjarläsarna.

Sådana här böcker tycker jag om, inte minst nu i halloweentider när det ofta efterfrågas från skolan att jag som bibliotekarie ska läsa skräckisar för barnen. Det är alltid kul att kunna läsa en ny skräckhistoria vid dessa tillfällen istället för de som redan funnits många år. Att berättelserna utspelar sig i nutid och realistiska miljöer bidrar till att det blir mer skrämmande. Mina favoriter är Spökrundan och Nedräkningen.

Men sådana här böcker är förstås också populära bland barnen i mellanåldern att läsa själva. Novellformatet är bra för de läsovana och ett läskigt tema lockar många läsare. Jag tror att det här är en bok som kommer att bli väldigt populär på skolbiblioteket. Ett plus för att omslaget också är väldigt lockande för målgruppen.

Iskalla skuggor – skräckhistorier för orädda är utgiven av Alfabeta bokförlag och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Det övergivna barnhemmet börjar med att Alvin, hans mamma, hans storasyster Alice och hans lillasyster Alva ska hyra ett gammalt barnhem som semesterboende i två veckor medan mamman och pappan har en paus på grund av något som hänt. Direkt de kommer fram till det övergivna barnhemmet tycker Alvin att det är något konstigt med huset. Det dröjer inte heller länge förrän lillasyster Alva berättar att hon lekt med en liten flicka trots att familjen är ensamma i huset. Dessutom går det rykten om att det spökar i det gamla barnhemmet och att det hänt mystiska saker där. Inte nog med det – polisen letar efter en patient som rymt från ett närbeläget mentalsjukhus och som man tror har kidnappat en liten femårig flicka. Kort sagt kan man säga att det blir en semester som familjen sent kommer att glömma och att ingenting är som man tror att det är…

Det övergivna barnhemmet är både en spännande och fartfylld bok, men också en mysrysare, en lite läskig berättelse om spöken och en gammal historia som än idag är fasansfullt aktuell. Händelserna sker i ett rasande tempo. Det är lite av en transportsträcka från början, men efter halva boken ungefär är det nästan omöjligt att lägga ifrån sig den. Alltid kul att läsa böcker där dåtid vävs ihop med nutid och ett gammalt, övergivet barnhem är ju precis rätt miljö för en bok med övernaturligt tema. Handlingen är kanske lite väl komplex för en del barn i målgruppen, medan andra säkert gillar blandningen av deckargåta och spökhistoria. Jag har svårt för språket eftersom berättarrösten och tempus ändras från kapitel till kapitel samt att ord många gånger skrivs såhär: i-n-t-e. Jag vet inte vad syftet är, om det är att göra berättelsen mer varierande, lättläst eller för att understryka vissa ord, men jag finner det irriterande. Dock tror jag målgruppen lättare bortser från sådana detaljer.

I Det sjunde rummet är Alvin och hans familj i Lysekil för att hälsa på sin mormor och morfar som bor i ett gammalt hus. Barnen upptäcker ett gammalt signalsystem som finns bakom en tavla i köket. Dit kan man ringa från alla rum i hela huset, alla de sex olika rummen. Men plötsligt ringer det från rum nummer sju… Dessutom visar det sig att både morfar och hunden Iggy blivit förgiftade. Allt verkar hänga ihop med en gammal släkthistoria som nu uppdagas.

Återigen en mysryslig bok fylld av oförklarliga händelser, mystiska detaljer och skrämmande, spännande saker som händer i ett snabbt tempo som gör boken till en sträckläsningsbok. Kvalitetsmässigt tycker jag att Det sjunde rummet känns bättre än sin föregångare. Det finns en hel del märkliga avstavningar och stavfel att irritera sig på, för att inte tala om några ordentliga korrfel, men kan man bortse från dem så är det en spännande bok. Historien är mer trovärdig och mindre komplex än i föregångaren och det finns många intressanta ingredienser som fördjupar berättelsen. Dessutom gillar jag verkligen karaktärerna och det fina sätt som syskonrelationen skildras på. Jag tror att barn i lässlukaråldern som gillar övernaturliga berättelser lätt kommer att tycka om båda dessa böcker.

Både Det övergivna barnhemmet och Det sjunde rummet är skrivna av Erika Svernström och utgivna av Idus förlag. De finns bland annat att köpa på Adlibris här och här och på Bokus här och här.