Sjung härliga Astrid-visor

         

Rabén & Sjögren har gett ut flertalet visböcker för de allra minsta, där kända barnvisor är illustrerade och som man kan både läsa och sjunga tillsammans med sina barn.

Sommaren är min innehåller den härliga välkända sommarvisan från Pippi Långstrump, illustrerade med Ingrid Vang Nymans härliga och färgstarka bilder.

Snickerboa innehåller den lika välkända visan om den busiga Emil från Lönneberga, illustrerade med Björn Bergs roliga och finurliga bilder.

Båda böckerna passar barn mellan 0-3 år och är också härliga nostalgitrippar för oss föräldrar eller varför inte mor- och farföräldrar att njuta av tillsammans med barn och barnbarn. Böckerna är i pekboksformat med tjocka sidor i kartong med rundade hörn.

Flickvännen

Igår skrev jag om en bok jag tycker är superbra, Ingen annan är som du. Idag ska jag skriva om en bok som jag inte alls tyckte lika mycket om, Flickvännen, av Karolina Ramqvist (Wahlström & Widstrand). Flickvännen handlar om Karin som är tillsammans med en kriminell kille, John. Boken utspelar sig under några dagar när han är ute på ett av sina jobb. Han tar på sig nya träningskläder och nya joggingskor. Han ger Karin en mobiltelefon med kontantkort. Han kan inte säga när han kommer tillbaka och inte heller vad han ska göra. Nu sitter hon fast i deras lyxiga hus och väntar på honom, dag efter dag. Ibland får hon sällskap av de andra flickvännerna som lever tillsammans med killar från samma kriminella gäng. De festar och skvallrar för att försöka tänka på något annat, men i grunden lurar den stora frågan – varför fastnar man för en kille som försörjer sig på våld och brott?

Det är ett annorlunda och intressant tema i boken, men jag hade jättesvårt att komma in i den. Jag lyckas inte känna något för huvudpersonen, varken sympati eller avsky. Dock är boken tankvärd och det är intressanta frågor som väcks.

Ingen annan är som du

Ingen annan är som du är Ann-Helen Laestadius tredje bok om sametjejen Agnes som bor i Solna. I den här nya boken så har Henrik precis gjort slut med Agnes efter ett år, tre månader och elva dagar, utan att förklara varför. Agnes är deppig och förvirrad. Samtidigt får hon reda på att hon fått en plats på det samiska konfirmationslägret i Nikkaluokta, ett läger där 42 ungdomar kommer att samlas i en liten by vid Kebnekaises fot och diskutera religion, konfirmera sig, umgås med varandra och kanske också hitta den stora kärleken. Agnes är kluven inför att åka på lägret, men åker ändå och det visar sig att lägret förändrar allt för henne, men inte på det sätt som hon tror.

De två tidigare böckerna om Agnes, SMS från Soppero och Hej vacker, har jag läst tidigare och gillat skarpt. Jag tycker inte sämre om denna bok. Ann-Helen Laestadius skriver otroligt bra, både om en ung tjejs uppväxt med allt vad det innebär och problemet med den dubbla identiteten. Dialogerna och personbeskrivningarna är trovärdiga och miljöskildringarna får mig att vilja åka på fjällvandring under semestern. Att läsa om samekulturen och hur en ung tjej från Solna upplever den är väldigt intressant och jag vill bara läsa mer om Agnes. Hoppas det kommer många fler böcker i serien.

Hemmafru 2.0

Att pyssla med hemmet, koka egen saft, laga långkok och arrangera rosor har plötsligt blivit inne igen. Fast det som förr var Hemmafru 1.0 är nu Hemmafru 2.0. Skillnaden är att dagens hemmafruar gör sådant på kvällar och helger, efter jobbet. Det märkliga är hur detta hemmafruideal kan frodas bland jämställdhet och karriärsatsande unga tjejer. Författaren Marina Nilsson har studerat fenomenet med hemmafruar och berättar om detta i boken Hemmafru 2.0 (Ica bokförlag). Hon intervjuar forskare, psykologer och trendanalytiker för att få reda på hur det kan komma sig att det är så inne med hemmafruidealet och varför det plötsligt blivit så inne just nu. Boken är underhållande och välskriven, men jag har svårt att säga vad jag tycker och tänker efter att ha läst den. Jag känner igen mig i mycket av det hon skriver, och jag håller med om en del, men det finns också mycket jag inte håller med om. Oavsett vilket så är det en bok som synliggör många viktiga saker kring jämställdhet, konsumtion och livsstil. Jag rekommenderar att ni läser boken för att kunna se på världen med nya ögon och därefter bildar er egen uppfattning.

Alla får ligga

Vill du hitta den rätta? Många tror att man måste ha en deffad tvättbräda på magen eller se ut som en playboymodell för att lyckas fånga den rätta, men författaren till Alla får ligga hävdar att det är en myt. Boken innehåller 168 konkreta och praktiska tips för hur man tar sig från att vara osynlig till att hångla med den man vill. Alla får ligga har undertiteln Strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan och boken är skriven av Henrik Fexeus (Månpocket). Boken är rolig, underhållande och lättläst. Vissa tips är riktigt användbara, andra är mer pinsamma och barnsliga. Men det är en intressant bok för den som är intresserad av dejting, flirt och relationer.

Access all areas

Access all areas – Mitt liv med hårdrockens giganter är en bok skriven av Anders Tengner. Han är musikjournalist och är den som introducerade hårdrocken i svensk radio och tv. Under 25 år jobbade han på musiktidningen Okej och blev i stort sett synonym med tidningen. Han har träffat alla de stora artisterna och är också en av de få journalister som verkligen kom stjärnorna in på livet. I den här boken berättar han öppenhjärtligt om sitt professionella liv och om de världsartister som han träffat. Han delar med sig av intervjuer, personliga samtal och massor av foton. Exempelvis har han träffat Kiss, Metallica, Guns N´Roses och Iron Maiden, men också många många andra som är väl värda att läsa om. Älskar man hårdrock och är nyfiken på artistlivet så är det här en bok man inte får missa! Access all areas är utgiven av Norstedts förlag 2011.

Alkemins eviga eld

Alkemins eviga eld är Anna Janssons tolfte fristående bok om Maria Wern. Boken börjar med att Maria Werns kollega tvingas anmäla sin farbror, Julius Hartman, försvunnen. Maria Wern tar på sig sökandet efter honom. I sökandet efter den berömde glaskonstnären som Julius är, så beger hon sig till Kosta Boda Art Hotel, där Maria gör ett makabert fynd. Ett lik ligger nedsänkt under vatten i en utsökt glaskista. Och det märkligaste är att det verkar finnas en koppling mellan den döde och Julius. Efter ett bra tag inser Maria och hennes kollegor att männen var alkemister och nu vill någon ta reda på Julius hemlighet innan han går i graven.

Jag har läst samtliga böcker om Maria Wern och den här är verkligen inte den bästa. Jag har alltid tyckt att en av de bästa anledningarna till att läsa böckerna är för att man får följa Marias privatliv parallellt med polisarbetet. Men i den här boken känns Maria bara konstig. Hon lämnar bort sina barn i flera veckor och hon gör saker och ting som känns ologiska. Anna Jansson lyckas inte heller föra den uppstyltade intrigen framåt särskilt bra och boken känns både rörig och osammanhängande emellanåt. Det kanske är dags för Jansson att lämna Maria Wern bakom sig nu och gå vidare. De första böckerna om Maria Wern var jättebra, så jag vet att Anna Jansson egentligen är en skicklig författare, men sedan gick det utför och Alkemins eviga eld känns knappt ens läsvärd tyvärr.

Nya böcker om Mumin

         

Förra året fyllde Mumin 65 år. Men fortfarande är Mumintrollet och hans vänner otroligt populära. Nyss har det utkommit tre nya böcker om Mumin, en bilderbok och två stycken pekböcker.

Mumins lilla bok om färger och Mumins lilla bok om motsatser är två charmiga pekböcker som ingår i samma serie som Mumins lilla bok om ord och Mumins lilla bok om siffror som jag recenserat tidigare. Även dessa vänder sig till de allra minsta barnen och har praktiskt pekboksformat med hårda kartongsidor.

För de lite äldre barnen finns Mumintrollet och månskensäventyret. Det är en bilderbok som handlar om när Muminfamiljen ska ge sig ut på skattjakt. Men det visar sig att förberedelserna tar så lång tid att det blir ett månskensäventyr till slut.

Alla böcker om Mumin innehåller härliga originalbilder av Tove Jansson och böckerna är utgivna av Alfabeta bokförlag.

Det fjärde offret

Ett väpnat rån mot en värdetransport sker en sensommarmorgon i idyllen Klintehamn på västra Gotland. När rånarna flyr råkar de köra på en liten flicka. De tar sin tillflykt till ett ödetorp på den gotländska landsbygden. När polisen så småningom letar sig fram till ödetorpet hittar de en av rånarna mördad. Kommissarie Anders Knutas och hans kollega Karin Jacobsson är huvudpersoner och tillsammans med sina kollegor försöker de lösa fallet, vilket inte är det lättaste.

Det fjärde offret är Mari Jungstedts nionde roman om Anders Knutas och hans kollegor. Jag har läst samtliga böcker och de är generellt sett både spännande och välskrivna. Den här boken håller samma kvalitet. Den är precis så som en bra, svensk deckare ska vara. Jag gillar såväl personskildringarna som miljöskildringarna och även handlingen känns intressant och spännande. Det är inte enkelt att lista ut vem som ligger bakom dådet, så boken är inte särskilt förutsägbar. Jag gillar också skildringen av polisernas privatliv, inte minst den spänning som så sakteligen byggs upp mellan Anders och Karin…

Filmklubben

Filmklubben handlar om Jesse, en skoltrött tonåring. Hans pappa ger honom ett annorlunda förslag. Han får hoppa av skolan, han behöver inte jobba och inte betala någon hyra. Men däremot måste pappan och Jesse se tre filmer i veckan tillsammans och det är pappan som väljer filmerna. På så sätt startas filmklubben och tillsammans ser de allt från franska filmklassiker till Hollywoodfloppar. Under tiden de ser filmerna diskuterar de filmernas innehåll och de kommer därför in på allt ifrån kärlek och vänskap till pengar och musik. Genom filmerna kommer far och son varandra nära och utvecklas tillsammans.

Det här var en bok jag inte lyckades läsa ut. Upplägget lät bra och intressant, men boken fångade aldrig mig tyvärr. Filmklubben är skriven av David Gilmour och utgiven av Forum bokförlag. Boken är en biografi.