Author: carola

Bokfemman vecka 50

- carola

Jag har ju varit bortrest, så jag är lite sen med bokfemman den här veckan, men nu kommer den. Den var svår den här veckan. Jag har ofta svårt att komma ihåg titlar och de få titlar jag faktiskt kommer ihåg är de bra böckerna. De dåliga förtränger jag oftast direkt, men jag fick anstränga mig lite och lyckades komma ihåg hela fyra stycken!

Temat för den här veckan är att sammanfatta årets bokskörd. Nämn de 5 sämsta böckerna du har läst i år.

1. Lord Nevermore av Agneta Pleijel. Har inte lyckats komma igenom den ännu. Har läst så mycket bra om den boken och har haft den på min ”att läsa-lista” länge, men när jag väl började så kom jag kanske 50 sidor, sedan var det stopp.

2. Eragon av Christopher Paolini. En bok som det pratats mycket om, men som inte var i min smak.

3. Självkänsla nu av Mia Törnblom. Lite för hurtig för min smak och utan något riktigt budskap. Det känns som att jag redan visste allt, det kom inget nytt.

4. Barnaboken av Anna Wahlgren. Den här borde egentligen vara på första plats för jag avskydde den verkligen. Den utgåva som jag läste utgavs 1998 så kanske finns det en uppdaterad version att läsa. Men det tänker jag inte göra. Boken innehåller konstiga råd, typ ta med en korsett till förlossningen så du får tillbaka din gamla figur efter att du fött. Nej, den följer verkligen inte min syn på föräldraskap. Blev så upprörd att jag inte ens läste ut den.

Bibliotekstjänst

- carola

Bibliotekstjänst har gett ut ett antal böcker som innehåller kommenterade litteraturtips till olika genrer och åldrar. Jag har fått recensionsexemplar av tre av dessa titlar.

Barnbokstipset 1-2

Barnbokstipset är uppdelade i två böcker, den ena delen innehåller genrer från A till J och den andra delen innehåller genrer från K till Ö. I boken kommenteras och rekommenderas bilderböcker och kapitelböcker till yngre barn upp till lågstadiet. Exempel på genrer: bilderböcker för de yngsta, död och sorg, högläsning, helger och traditioner, godnattberättelser, deckare och mysterier. Böckerna beskrivs kortfattat på ett inspirerande sätt. Ett plus är också att det står vilka åldrar som böckerna rekommenderas till.

Godis för små öron, av Inger Hasselbaum

Den här boken innehåller högläsningsböcker för barn i åldrarna fyra till nio år. Det är mer än 200 böcker som kommenteras och rekommenderas, eftersom de anses vara särskilt lämpliga för högläsning. Författaren inleder med att berätta vad som gör en bok till en bra högläsningsbok. Boktitlarna innehåller åldersangivelser och är dessutom kategoriserade under olika rubriker. Exempel på genrer: bilderböcker med budskap, familj och syskon, rim och ramsor, dikter och verser, kärlek, vänner, fniss och fantasi, sorg – men också tröst, sagor från många länder och tider samt små och stora mysterier. Ett plus är de fina illustrationerna av Stina Wirsén.

Barnbarnsböcker, av Annika Holm och Lena Kjersén Edman

Barnbarnsböcker riktar sig till far- och morföräldrar som vill läsa högt för sina barnbarn, men boken kan också användas av lärare, föräldrar, bibliotekarier och andra barnboksintresserade. Böckerna är indelade i tre kapitel: bilderböcker, läsa själva – läsa högt och läsäventyr. Det finns böcker till både småttingar och tonåringar och alla åldrar däremellan. Böckerna kommenteras utförligt och kommentarerna innehåller även lite fakta om författaren och författarens övriga böcker. Ett plus är att författarna själva har läst samtliga böcker högt tillsammans med egna och andras barn och barnbarn.

Övriga titlar jag rekommenderar är:

  • Faktaboktipset – innehåller ämnesgrupperade faktaböcker, cd-romskivor, webbplatser och dokumentärfilmer för barn och ungdom.
  • Fler än du ser – innehåller böcker som där funktionshinder och handikapp förekommer. Ett jättebra register där man lätt kan slå upp ett visst handikapp och hitta böcker där detta handikapp förekommer.
  • Sorg, saknad, sammanhang – innehåller böcker som handlar om barn och ungdomar i svåra livssituationer.

Nära föräldrar

- carola

För några veckor sedan fick jag veta att det finns en bok som heter just ”Nära föräldrar”, skriven av Jorun Modén och utgiven av Tecknade Bilder förlag. Man kan läsa om boken här. Jag beställde ett recensionsexemplar som jag nu har fått och läst.

Jag kände mig direkt hemma. Det här är boken som sammanfattar mina egna tankar om föräldraskap. Man får information om vad nära föräldraskap innebär, och varför det är bra för barnen och dess föräldrar. Man får också handfasta råd om hur man gör med sömnrutiner, amning, när barnet skriker, hur man bär barnet och hur man knyter an till barnet. Dessutom får man läsa andra nära föräldrars berättelser, vilket är mycket inspirerande. Boken fokuserar på barn från nyfödda och upp till tre år.

Boken är en motvikt till alla metoder, experter och nannyprogram. Den fokuserar på barnets behov och föräldrarnas egna instinkter som har funnits där i urminnes tider, mycket längre än nappar, barnvagnar och nannyprogram på teve.

Boken är indelad i två delar. Den första delen innehåller fakta om nära föräldraskap, om vad det är. Den innehåller också fakta om författaren, varför hon skrev boken och om hur hon blev en nära förälder. Bokens andra del innehåller sju redskap för nära föräldrar. Det är de sju grundtankarna som nära föräldraskap består av. Varje redskap har sitt eget kapitel med handfasta råd, information och berättelser från föräldrar.

De sju redskapen för nära föräldrar:

  1. Knyt an till barnet – Skapa kontakt genom beröring, rösten och luktsinnet. Undvik separationer.
  2. Amning och matning – Amma och flaskmata nära och naturligt och gärna så länge du och barnet vill.
  3. Bär ditt barn – Bär ditt barn nära och bekvämt.
  4. Sov nära barnet – Sov tillsammans med eller nära barnet.
  5. Tro på barnets skrik – Svara på barnets skrik. Erbjud närhet eller bröstet. Kommunicera med ditt barn.
  6. Se upp för strikta scheman och ”babyträning” – Ersätt inte närhetsbehovet med surrogat.
  7. Eftersträva balans i tillvaron – Ta hand om alla medlemmar i familjen.

Boken är pedagodisk och lättläst med ett väl utformat upplägg. Boken har många foton, tagna av Richard Ryan, och illustrationer tecknade av Anders Suneson. Det är även Richard Ryan som har tagit framsidesbilden ovan. I slutet av boken finns en bra, kommenterad litteraturlista.

Eftersom jag själv har anammat nära föräldraskap så rekommenderar jag naturligtvis boken. Även om man själv inte känner att man vill anamma alla grundtankarna så rekommenderar jag att man läser boken för att få ett alternativt synsätt. Jag tycker att BVC borde föreslå alla blivande föräldrar att läsa den här boken.

Föräldraskap

- carola 1 Comment

När jag fick min dotter så var det mycket som kändes fel. På BB här i Umeå får inte pappan stanna, utan ett par timmar efter förlossningen så separerades vår familj. Jag och dottern kom till en tvåbäddssal tillsammans med en annan nybliven mamma och hennes dotter. Min sambo fick åka hem för att komma tillbaka och hälsa på nästa dag. Vi hade delat den mäktigaste upplevelsen i våra liv – en förlossning. Vi hade förberett oss jättemycket inför förlossningen. Vi hade gått på förlossningskurs med yoga och profylax. Vi hade läst flera böcker och förberett oss mentalt. Under förlossningen så var vi ett perfekt team som jobbade mot ett gemensamt mål. Jag använde mig av Tens och lustgas och födde vår dotter på 10 timmar från första värken. Allt gick jättebra, men när vi äntligen skulle få träffa och lära känna vårt lilla mirakel så skulle alltså vår lilla familj dela på sig. Det kändes fel.

På BB så skrek vår dotter nästan konstant. Det serverades fil till frukost och kvällsmål. Kosten var till stor del mjölkbaserad. Vår dotter var känslig mot mjölk och när jag ammade så fick hon såklart i sig mycket mjölk. Några veckor efter att vi kommit hem insåg vi själva sambandet och när jag slutade med mjölkprodukter fick vi det bekräftat att det var mjölken hon reagerade på. Vi läste en del om detta och insåg att det är ganska vanligt att spädbarn reagerar på mammans mjölkkonsumtion. Men ingen berättade det på BB. Istället föreslog de att jag kanske hade för lite mat och att hon behövde tillägg. Själv tyckte jag att jag hade hur mycket mat som helst och att det var magen som spökade, men jag fick inget gehör för mina tankar från BB-personalen. Det kändes fel.

När vi kom hem så försökte vi göra som ”alla andra föräldrar gör”. Det vill säga gå ut och gå med barnvagnen, låta bebisen sova i spjälsängen, och så vidare. Men dottern var inte så entusiastisk. Hon ville bli buren. Hon ville sova med mig. Vi valde att lyssna på henne. Nu i efterhand så har jag förstått att det finns något som heter ”nära föräldrar” eller ”nära föräldraskap”, på engelska heter det ”attachement parenting”. De förespråkar just närheten, att samsova, att bära barnet, att amma fritt, att helt enkelt lyssna på vad barnet vill. Och jag kände att jag hittade hem direkt. Det där var ju precis mina egna tankar.

Vad vi valt att göra:

  • Jag ammar när dottern vill ha mat – hur ofta hon än vill ha mat och vilken tid som helst.
  • Jag helammar fortfarande, trots att hon är sex månader, och tänker inte introducera annan mat än på ett par månader.
  • Dottern har aldrig fått smaka något annat än bröstmjölk hittills.
  • Vi samsover i dubbelsängen. Men när hon sover själv blir det numera spjälsängen. eftersom det finns risk att hon ramlar ner från dubbelsängen eftersom hon lätt vänder sig.
  • Vi har inte vaccinerat henne.
  • Vi har en barnvagn och numera tycker hon om den och vill sitta i den när vi går på stan, men de första månaderna bar vi henne, främst i bärsele eftersom sjal aldrig blev vår grej.
  • Överhuvudtaget är hon alltid nära oss. Vi har henne ofta i knät, eller på en filt på golvet bredvid oss.
  • Om hon skriker, vilket hon i stort sett endast gör om jag råkat äta något olämpligt, så masserar vi, bär henne och har henne nära, vilket tystnar henne ganska snabbt.
  • Jag äter laktosfritt och undviker lök, eftersom hon annars får ont i magen.
    Hon har aldrig fått någon napp. Istället ammar jag henne som tröst och till sömns.

      • Tyvärr känns det ibland som att man är en katt bland hermelinerna. På BB, BVC och i föräldragrupperna har vi blivit ifrågasatta. Vi känner ingen annan som är helt inne på samma linje som oss. Det känns tråkigt och ensamt. Finns det någon som läser detta och som också gör som vi så får ni gärna höra av er. Jag vet att det finns diskussionsforum och grupper på nätet, men det har inte riktigt blivit av att jag har engagerat mig där.

      Stora hälsoboken

      - carola

      ”Stora hälsoboken” är ett samarbete mellan Apoteket och Brombergs förlag. Den finns att köpa bland annat på Apoteket. Det är en guide över allt som rör vår hälsa. Man får veta hur man ska göra för att hålla sig frisk, men också vad man gör när man blivit sjuk. Kroppen och dess organ förklaras ingående. Det finns också ett kapitel om hur livsmiljön påverkar vår hälsa. Ett annat kapitel behandlar hälsa ur ett helhetsperspektiv. Boken kan användas dels som uppslagsbok och dels som faktabok att läsa i från pärm till pärm.

      Det som är unikt för den här boken är just att den fokuserar på hälsa och inte på sjukdom. Vanliga läkarböcker inriktar sig på sjukdomar, åkommor och hur man botar dessa. Den här boken inriktar sig på hälsa, hur man håller sig frisk och hur man vårdar sig själv. Det är en inspirerande och motiverande bok. Boken ligger dessutom helt rätt i tiden, eftersom vi nu gärna efterfrågar ett sundare liv och går mer mot ekomat än mot skräpmat.

      Jag rekommenderar den här boken, den är intressant och inspirerande och dessutom har den fina bilder. Dock saknar jag information om naturläkemedel och kosttillskott. Eftersom jag tror på naturliga produkter och själv använder mig mycket av allt från naturligt smink till kosttillskott, så anser jag naturligtvis att det borde finnas information om detta i en komplett hälsoguide. Men om man kompletterar med en bra guide om naturläkemedel, så är boken ett måste i alla hem.

      Sjuk

      - carola

      Jag har varit hos min bror och hos mina föräldrar i en vecka för att ta hand om mina brorsbarn, eftersom deras mamma har legat på sjukhus. Puh, det är jobbigt att ha en 6-månaders, en ettåring och en på 2,5 år! Som tack har min bror fixat min bil, så nu har jag äntligen ett fungerande centrallås och även termostaten är fixad. Jag har också lyckats hitta lite julklappar där nere.

      Mina brorsbarn var lite snuviga, så både jag och min lilla tjej var snuviga när vi åkte hit upp igen. Jag har också lyckats få feber, hade 39 grader igår när jag kom upp, men det var efter att ha kört i tre timmar och packat i och ur bilen alla saker vi hade med oss.

      Men mig gör det inte så mycket att jag är sjuk. Jag har handlat och fixat, så jag tänkte inte gå ut på hela helgen. Istället har jag en stor hög med olästa böcker, så det kommer att komma en mängd recensioner framöver.

      Barnböcker

      - carola

      Jag har fått några barnböcker som jag tänkte recensera:

      Toaletten hungrig, av Petrus Dahlin & Bengt Lindberg
      Det här är en pekbok för de allra minsta barnen (ettårsåldern och uppåt). Den handlar om en toalett som är hungrig. Frågan är vad man kan stoppa i toaletten för att den ska bli mätt och nöjd? En docka? En banan? En napp? Nej, toaletten vill ha kiss och bajs för att bli mätt. Illustrationerna är tydliga, roliga och fina och har dessutom klara, fina färger. Boken är gjord av tjock kartong som tål att lekas med och gnagas på. Boken är pedagogisk och realistisk. Det här är ett roligt sätt att introducera toaletten för barnet.

      Kittliga boken, av Ian Whybrow & Axel Scheffler
      En bilderbok för barn mellan 2-5 år. Kittelmonstret härjar fritt; det är på bondgården, i djurparken, på tåget, på picknick och till och med i sängen. Kittelmonstret är en gul kattliknande varelse med blå prickar. Han far runt och kittlas och frågar sina vänner: hur kittlig är du? Barnet får vara delaktig när sagan läses, det finns flikar och flärpar att dra i, luckor att öppna och hjul att snurra på. Ett plus är att den roliga sagan är på rim. Det är jättefina bilder och boken känns påkostad. En fin presentbok!

      Alla åker motorcykel, av Håkan Jaensson & Jens Ahlbom
      En bilderbok för något större barn (3 – 5 år). Den handlar om en stor familj där alla åker motorcykel. Boken beskriver familjemedlemmarna, en efter en, och vilken slags motorcykel de åker. Det är alltifrån syrrans kille som åker vespa, till mormor som åker supersporthoj! Fina, detaljerade bilder och små informationstexter om de olika motorcyklarna.

      Till mitt barnbarn
      Det här är en fylla-i-bok för mor- och farföräldrar. Det är en massa rubriker som handlar om alltifrån uppväxt till favoritlåtar. Den är indelat i barndom, ungdom och vuxenliv. Det finns även gott om plats att skriva egna texter och att klistra in bilder och foton. En jätterolig present för någon ur den äldre generationen att ge till sitt barnbarn för att berätta om sin historia. Kul som doppresent till exempel. Något ovärdeligt för barnet att spara.

      Nu måste jag sluta

      - carola

      ”Nu måste jag sluta – avskedsbrev” av Udo Grashoff är en samling avskedsbrev från människor som begått självmord. Kanske låter det en smula makabert? Men här i Sverige är det dubbelt så många människor som begår självmord, än som dör i trafikolyckor, varje år. Och den fråga som oftast omgivningen ställer sig är just – varför?

      Jag har insett att det är alla typer av människor som begår självmord, och de har alla olika anledningar till det. Det är intressant att läsa, man får en insikt i hur vanliga människor kan ha det, och jag har fått en ökad förståelse för varför man gör en sådan handling. Jag fångas av en del människoöden i boken, medan jag irriteras av andra. En del förklarar sin handling, en del anklagar samhället, en del anklagar sina anhöriga. Oftast försöker de dock ge omgivningen tröst och samtidigt be om förlåtelse för sin handling. Det öde som jag fångas mest av i boken är den kvinna som först tar livet av sina tre barn och därefter begår självmord…

      Avskedsbreven är inte bearbetade. Boken är översatt från tyska, vilket innebär att stavfel är rättade, men i övrigt så är de identiska. Det betyder att det är en stor språklig variation. Det är också förstås en stor variation på själva breven, det finns ingen röd tråd eller någon slags uppdelning. Till varje avskedsbrev får man också läsa en liten text om omständigheterna runt dödsfallet, det kan vara fakta ur polisrapporter eller rättsläkarrapporter, eller ur förhör med den döde personens omgivning. Det kan vara saker som förklarar handlingen och det är intressant att ta del av. Det ger en hel del pluspoäng.

      Jag rekommenderar den här boken. Det är ett intressant tema – självmord är ju fortfarande väldigt tabu, så boken är viktig för att skapa diskussion kring ämnet. Det är också intressant och givande att läsa om de olika människoöden som finns beskrivna. Man blir fängslad och gripen av att läsa den.

      Att ge – hur var och en av oss kan förändra världen

      - carola

      Jag har fått ett recensionsexemplar av Bill Clintons bok ”Att ge – hur var och en av oss kan förändra världen”. Jag tyckte att det skulle vara intressant att läsa den i anslutning till de böcker jag läste om klimathotet, t ex ”100 sätt att rädda världen”. Jag tänkte att den här boken skulle vara ungefär lika inspirerande. Men jag blev tyvärr inte imponerad.

      Boken innehåller en uppräkning av olika projekt som görs runt om i världen och även en stor mängd exempel på vad privatpersoner gör för att hjälpa andra. Det är dels en uppräkning av vad superstjärnor som vad Bill Gates, Oprah Winfrey och förstås författaren själv och hans hustru gör, men dels också vanliga människor på gräsrotsnivå. Det hade kunnat vara inspirerande och imponerande, och kunnat ge förslag på vad man själv skulle kunna bidra med. Men boken känns tyvärr alltför naiv och flåshurtig, för att faktiskt kunna kännas trovärdig. Boken har inte särskilt bra språk, den känns väldigt enkelt skriven, och det känns som att översättningen ibland har gått lite för snabbt. Dessutom saknas en röd tråd, det är just en mängd uppräkningar, snarare än en sammanhängande text som flyter på.

      I slutet av boken finns en lång lista med kontaktuppgifter till organisationer, adresser till hemsidor samt boktips, men allt är fokuserat på USA, så det känns inte så användbart.

      Det finns några guldkorn bland uppräkningarna. Det finns faktiskt en del osjälviska och generösa människor som verkligen ger allt för att andra ska få det bra. Och själva tanken att skriva en bok för att hylla dessa är fin. Boken hade kunnat bli en succé. Istället känns det mest som att Clinton ville hylla sig själv och sin hustru inför det kommande presidentvalet, där hon ställer upp som presidentkandidat. Det är knappast något sammanträffande att boken utkommer precis nu.

      Jag hade dock gärna läst en liknande bok som fokuserar mer på vad man kan bidra med här i Sverige, vad just jag kan bidra med. För trots att Clinton ger exempel på hur många människor offrar både tid, pengar och saker för att hjälpa andra, så vet jag inte riktigt hur jag skulle kunna göra samma saker. Vi har inte riktigt samma möjligheter här. Nej, det här var inte en bok som imponerade på mig. Tyvärr.

      Bokfemman vecka 49

      - carola

      Dagens bokfemma blir lite blandad:

      Temat för veckans Bokfemma är ”mamma”. Välj fem böcker som du associerar med ordet.

      Min mamma läste nästan aldrig. Jag är den enda i familjen som är intresserad av böcker och att läsa, därför har jag valt ut böcker som jag associerar med ordet mamma på lite olika sätt:

      * Ro utan åror av Ulla-Carin Lindquist
      Mamma hade sett en dokumentär om Ulla-Carin på tv och där hade de även rekommenderat den här boken. Mamma berättade så engagerat om dokumentären och författarens öde att jag köte boken och läste den… och greps själv av Ulla-Carins öde.

      * Det gick en propp av Anita Jekander
      Den här boken är den enda bok som jag har köpt till min mamma. Jag köpte den när min pappa drabbades av stroke. Men jag gav den faktiskt aldrig till mamma, utan behöll den själv. Fråga mig inte varför.

      * Vem tar hand om mamma av Anna Bäsén
      Författaren har skrivit ett inifrån-reportage från äldreomsorgen. Hon är journalist och ville skildra hur det egentligen står till med vården av de äldre. Därför tog hon jobb som vårdbiträde inom hemtjänsten och på äldreboenden. Boken är hennes dagbok därifrån. Jag har själv jobbat inom vården och känner igen mig i hennes skildringar. Jag har även själv blivit inspirerad av boken, jag skulle själv vilja göra något liknande, för att uppmärksamma.

      * Edsele socken av Bengt Tillberg
      Edsele är en liten fjällby i Ångermanland. Min mamma kommer därifrån och jag känner själv att jag har en stor del av mina rötter där. Den här boken visar socknens historia och innehåller uppgifter om de flesta människor som bott i socknen från 1535 till våra dagar. Jag håller på lite med släktforskning på min mammas sida och då är den här boken ovärdelig.

      * På smällen – från A till Bebis av Ann Söderlund och Hannah Rosander
      Det här var den första boken jag köpte när jag fick veta att jag var gravid och själv skulle bli mamma.