Än sjunger hon inga sånger

Än sjunger hon inga sånger är enligt baksidestexten en

riktig bladvändare till deckare, som blandar ryslig spänning med inblickar i den inte alltid så glamourösa artistbranschen

Än sjunger hon inga sångerBoken handlar om Cilla som alltid har levt för musiken, men efter en händelse för femton år sedan, när hon var ung och lovande, bestämde hon sig för att aldrig jobba med musiken på heltid. Detta beslut finns det dock skäl att omvärdera när hon inte erbjuds den dagtjänst på Sundsvalls tidning som hon trott hon skulle få. Hon är trött på att bolla nattjobb med äktenskap, två små barn och sångframträdanden på helgerna. Så trött att hon bestämmer sig för att starta den showgrupp som hon alltid drömt om att få satsa på.

Samtidigt är det en orolig tid i Sundsvall. Flera kvinnor har överfallits av en okänd förövare och några är spårlöst försvunna. Cilla börjar känna sig allt mer övervakad i sin villa. Inte så konstigt, för inte långt därifrån finns det en man som längtar efter sällskap, som längtar efter någon som kan sjunga för honom. En man som har siktet inställt på Cilla…

Det här är första delen i en ny deckarserie och del två finns också redan ute för den som vill fortsätta läsa om Cilla. Jag har både ris och ros att säga om Än sjunger hon inga sånger. Det var roligt att få en inblick i en bransch som jag inte vet något om. Det kan dock bli lite för mycket för den som inte är så brinnande intresserad av artistsvängen. Jag funderade ganska länge på varför boken var klassificerad som deckare eftersom den inte känns särskilt läskig från början, utan mer som en vanlig roman, dock tätnade deckarintrigen från mitten av boken och på slutet blev det allt mer deckarlikt. Jag gillar att boken rymmer så mycket. Livet som (ensam) småbarnsmamma, barndomsvänner som växer ifrån varandra, me too-kampanjen, längtan efter att få uppfylla sin dröm och så vidare. Samtidigt gör alla dessa olika trådar att boken blir lätt spretig. Man märker att författaren har en stark ambition och vill mycket med boken. Det är väldigt vanligt bland debutförfattare och jag tror det är något som blir bättre i kommande böcker. Jag som varit väldigt mycket i Sundsvall uppskattar verkligen miljöerna och därför kommer jag säkert att fortsätta läsa böckerna om Cilla.

Än sjunger hon inga sånger är skriven av Susanne Fellbrink och utgiven av Printz Publishing. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Bara rumpor på stranden

Bara rumpor på strandenFör ett år sedan kom bilderboken Bara rumpor som handlade om en dag på badhuset, men som också är en bok om olika sorters kroppar, om nakenhet och att våga bejaka sin egen kropp.

Här är uppföljaren: Bara rumpor på stranden. Denna bilderbok handlar också om Mira, fast nu är hon på semester i Italien och ska få bada i havet för första gången. På stranden finns också mycket att titta på – alla kroppar som är så lika, men ändå så olika.

Återigen alltså en bok om olika slags kroppar och om nakenhet. Boken förmedlar att man kan se ut på många olika sätt, men alla är ändå lika mycket värda. Ur ett mångfaldsperspektiv är boken en guldgruva eftersom den skildrar människor med alla möjliga utseenden, hudfärger och åldrar. Det verkar också finnas några samkönade par med. Jag hade dock även önskat att någon av illustrationerna kunde skildra personer med funktionsvariationer med tanke på representation. Boken har glada, varma, humoristiska men samtidigt verklighetsförankrade illustrationer av Bettina Johansson. Texten är kort, enkel och handlingsfokuserad. Kul att det finns en koppling även till föregående bok, eftersom pappans badbyxor åker av även i denna bok.

Bara rumpor på stranden är skriven av Annika Leone och utgiven av Lilla Piratförlaget. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Fem fiffiga frågor till Sofia Sivertsdotter

I vår är du aktuell med barnboken Den vita kattens längtan. Berätta lite om din nya bok. Hur fick du inspiration till den?

Jag tänkte skriva en reflektionsbok som vuxna och barn skulle kunna läsa tillsammans på kvällen för att reflektera kring dagen som gått, men när jag började skriva kom den lilla vita katten fram och tog över istället. Den var alltså inte planerad, utan skrev sig själv. 🙂

Fotograf: Jennifer Glantz.

Vad vill du förmedla med boken och vad hoppas du att läsarna får med sig från den?

Jag vill förmedla tillit och hoppas att barnen får en känsla av trygghet och att de är älskade precis som de är. Jag hoppas att de kan använda den vita kattens kvällsritual när de känner sig oroliga, att de finner sin egen ”ängel” inuti och att de går ut i naturen och letar efter det träd som längtar efter dem.

Hur såg din skrivprocess ut, från idé till färdig bok?

Jag arbetar alltid i tre faser när jag skriver en bok: 1) Brainstormarfasen då jag skapar synopsis, tidsplan och hittar en arbetstitel (i detta fall var den ”Ord för natten för stora & små”), 2) ”Tömmarfasen” då jag skriver utan att tänka och fyller de kapitel eller den struktur som jag har skapat i mitt synopsis. 3) Redigeringsfasen där jag slipar, filar och putsar på texten och där målet är att jag ska avsky den efter alla hundratals rundor. 🙂 Denna fas kan pågå precis hur länge som helst och jag når alltid mitt mål. 🙂

Jag åker ofta iväg för att kunna skriva intensivt och utan distraktioner. För denna bok var jag två långhelger på Öland, en långhelg i Karlskrona och däremellan skrev jag på förmiddagar när min son var i skolan och på kvällarna när han somnat. Själva berättelsen blev färdig ganska snabbt, men då jag har en tendens att skriva mer än vad jag behöver ägnade jag mycket tid till att redigera och skala bort de ord som inte behövdes.

Jag arbetar alltid med lektörsläsare och för denna bok hade jag tre olika, samt några vänner som läste och kom med feedback. Jag printade och klippte också ut texterna och satte ihop dem till en ”låtsasbok” för att komma fram till hur texterna skulle flöda på boksidorna i inlagan. Jag hade äran att samarbeta med Anna Grundberg, som har illustrerat bilderna. Hon kom in i redigeringsstadiet och förgyllde boken med sina fantastiska illustrationer.

Berätta lite om dig själv. Vem är Sofia Sivertsdotter och vad gör du när du inte skriver böcker?

Mitt författarskap är mitt levebröd sedan 2016 och jag är väldigt tacksam för att kunna livnära mig på det jag älskar mest. Tidigare arbetade jag bland annat med individutveckling i 15 år. När jag inte skriver böcker lever jag ett väldigt enkelt men vackert liv med min man och min son. Jag läser mycket, är i naturen och längtar efter mer enkelhet och ostörd tid att skriva. 🙂  Och eftersom jag har ett eget företag och förlag går också mycket tid till att ta hand om det på bästa vis. Och så älskar jag att promenera, samt att lyssna på musik.

Vad läser du själv i sommar? Har du några lästips att dela med dig av?

Just nu läser jag en bok av Gabrielle Earnshaw om hur Henri Nouwens bok The return of the prodigal son kom till, samt en bok av Thomas Merton. Jag läser mest engelskspråkig litteratur (då det jag vill läsa oftast inte finns översatt till svenska) och köper också mycket litteratur på antikvariat där man kan finna äldre böcker som inte går att få tag på i bokhandeln längre. Senast köpte jag en minnesbok om Dag Hammarskjöld från 60-talet som var väldigt fin. I dagarna ska jag åka till Backåkra för att se huset som han ville slå sig till ro i efter sin FN-tjänst, och titta på de vackra omgivningarna.

Den vita kattens längtan

Den vita kattens längtanDen vita kattens längtan är en barnbok som är tänkt att skänka ro i oroliga tider. Boken handlar om en katt som saknar sin mamma och längtar efter en kattunge. Under sin gran samtalar katten med sina nyfunna vänner rävarna och funderar över sin saknad. Många barn går och lägger sig med en känsla av oro i kroppen eller är oroliga i skolan eller hemma. I denna bok kan de känna igen sig och även få tips och verktyg för att kunna känna sig trygg.

Den vita katten har nyligen förlorat sin mamma. Men han minns sin mamma och alla goda råd hon gav honom. Med hjälp av dessa skapar katten sin egen kvällsritual och påminns om att han trots allt inte är ensam. Hans mamma sa till exempel att det bästa sättet att bli vän med någon är att ställa frågor. Det gör katten för att lära känna rävarna och vips är de vänner, precis som mamman sagt. Katten saknar sin mamma så mycket att det gör ont, men tack vare rävarnas vänskap och den koja de bygger tillsammans åt katten så känns det lite lättare.

Den vita kattens längtan är en finstämd, lågmäld barnbok om sorg, saknad, men också om hopp, vänskap och gemenskap. Den har så fina illustrationer som passar så bra ihop med texten. Milda, mjuka färger, charmiga djurkaraktärer och enkla, men väldigt fina naturskildringar. En vacker bok, på många sätt.

Boken är skriven av Sofia Sivertsdotter. Hon har gett ut flera andra böcker, e-böcker, ljudböcker och även digitala meditationer och med dessa vill hon skänka en inre styrka, trygghet och en känsla av meningsfullhet till barnen. Boken vänder sig främst till barn mellan 3-6 år, men jag tycker att detta är en allåldersbok som passar lika bra för äldre barn och varför inte även för vuxna. För de allra yngsta kan det dock upplevas som lite för mycket text, i alla fall om man läser hela boken i ett svep. En intervju av författaren kommer också på bloggen idag, så håll utkik!

Boken är utgiven av förlaget Goodliness. Den finns att låna på biblioteket eller köpa på Adlibris eller Bokus.

Spökdiktare och slottspoeter

Spökdiktare och slottspoeterNästa vecka ska jag ha en skrivarworkshop med barnen på bibblan där jag jobbar. Inför detta har jag läst den nyutkomna kapitelboken Spökdiktare och slottspoeter för att få lite inspiration. Den handlar nämligen om barn som åker på ett skrivarläger på ett riktigt slott!

Men vad är det egentligen som pågår i det gamla slottet? Slottskatten har lappar i pälsen, en gammal svart hatt dyker upp från ingenstans och döda poeter vaknar till liv. När så plötsligt bokstäver börjar försvinna bestämmer sig Maria, Storm och de andra barnen på skrivarlägret att ta reda på varför.

Detta är en lättläst bok med massor av fina, svartvita illustrationer om skrivande, mystik och vänskap. Här och var finns också insprängda skrivövningar för att ge läsarna inspiration till eget skrivande. Längst bak i boken är alla skrivövningar samlade. Jag tjuvar nog med mig ett par av övningarna till min egen skrivworkshop. Bäst av allt med boken tror jag var den härliga stämningen. Under läsningen kände jag verkligen hur jag bara ville åka till slottet och skrivlägret jag också.

Boken är sådär underbart mysryslig, lagom läskig, ungefär som Maria Gripes eller Ingelin Angerborns böcker, så den kommer att locka många barn till läsning, för detta är en genre som är oerhört populär på bibblan. Boken är dessutom snäppet mer lättläst eftersom den är så rikt illustrerad och har många korta kapitel så boken kan vara en fin intro både till skrivande och till läsning av mellanåldersböcker för de barn som är ungefär 8-10 år och ligger lite på gränsen till bokslukaråldern. Texten av Tove Berggren flyter på och uppmuntrar till läsning eftersom man vill veta vad som pågår på slottet och hur det ska gå för barnen på skrivlägret. De humoristiska, varma och charmiga illustrationerna av Hanna Granlund berikar verkligen texten. Ni som läst böckerna i serien Spöksystrar av Mårten Melin känner igen stilen, för det är Hanna som illustrerat de böckerna också. Även omslaget är så himla fint.

Spökdiktare och slottspoeter är utgiven av Natur & Kultur och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Barnboksbloggen på Instagram

Årets sommarvärdar i P1. Många intressanta. Jag är nog mest nyfiken på Emma Adbåge, Karin Smirnoff och Marie-Louise Ekman. Vilka kommer ni att lyssna på?
#barnboksbloggen #sommarpratare #sommarprat #sommarip1

En smakebit på søndag

Som en öppen bokPå söndagarna kan man som bokbloggare dela med sig av ett smakprov från boken man läser i just nu i utmaningen En smakebit på søndag. Varannan vecka är det Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna, och varannan vecka är det Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten. Det finns bara en regel – inga spoilers!

Just nu läser jag en feelgoodroman om en lärare som bestämt sig för att viga sitt liv åt att sprida läslust till kommande generationer. Den heter Som en öppen bok och är skriven av Sara Molin. Jag kände att jag behövde en feelgood efter den lite mer tunga läsningen av Vegetarianen av Han Kang som jag läste ut i förrgår…

Smakbiten kommer från sidan 75:

I ögonvrån ser jag hur Marcus iakttar mig.

”Var det ditt eget läsintresse som fick dig att bli lärare?”

Jag tömmer koppen och funderar en kort stund.

”Ja. Till största delen, åtminstone.”

Och för kanske första gången sätter jag ord på vad som har drivit mig. Ivrigt berättar jag om hur jag som barn fick upp ögonen för de världar som kunde rymmas mellan bokpärmarna. Hur fascinnationen stegrades i takt med att jag blev äldre och böckerna fler och tjockare. Hur jag fann tröst och glädje i att, istället för att följa med Paulina på skoldisko, eller sitta och lyssna på pappas och mammas ekande samtal, söka mig till Lotta, Kitty och Kulla-Gulla.

Och hur jag på något sätt trodde att jag skulle få ta med mig min passion för böckerna i mitt yrkesval. Rentav göda och sprida den.

”Vad är det?” frågar jag när jag ser hur Marcus betraktar mig. Fascinerat, roat.

”Det är bara så roligt att höra dig berätta. Din entusiasm går liksom inte att ta miste på.”

Jag tror många av oss läsare kan känna igen oss i detta stycke, även om inte alla av oss har valt att jobba med vår passion som huvudpersonen i den här boken.

Bibblan tipsar

Månadens boktips från mig i Hudiksvalls tidning: Dömda kvinnor – Förbryterskor i Sveriges historia av Elin Hägg. En bok jag varmt rekommenderar för både barn och vuxna.

Fem fiffiga frågor

Inom kort kommer en ny vinjett här på bloggen. Jag har länge velat göra intervjuer med författare och illustratörer och presentera dessa på bloggen. Jag är ju så nyfiken på hur deras skaparprocess ser ut och varifrån de hämtar sin inspiration. Så det är precis vad jag kommer att göra nu. Under vinjetten Fem fiffiga frågor kommer jag att intervjua aktuella författare och illustratörer. Fokus kommer kanske främst att ligga på författare och illustratörer till barn- och ungdomsböcker, men även författare till vuxenböcker kommer att bli grillade framöver 🙂

Håll utkik!

Och kommentera gärna ifall du är författare/illustratör och vill ställa upp, eller om du som läsare har förslag på någon som du vill att jag ska intervjua.

Vegetarianen

Efter att jag läst Den vita boken av Han Kang blev jag sugen på att även läsa Vegetarianen som hon skrivit tidigare. Jag har hört så mycket om den boken, att den är bra, men väldigt speciell och det är jag benägen att hålla med om.

VegetarianenVegetarianen handlar om Yeong-hye som är en tystlåten kvinna i ett traditionellt äktenskap i Sydkorea. Hon har alltid gjort det som förväntats av henne, aldrig gjort uppror. Men så en dag bestämmer hon sig för att bli vegetarian. Detta beslut tas inte lätt av hennes omgivning. Hennes make, svåger, syster och föräldrar vägrar acceptera hennes beslut. Hennes envishet och fasta beslutsamhet att aldrig mer äta kött sätter därför igång en spiral av tvång och våld. Kampen kommer att inte bara handla om hennes kropp och vad hon väljer att äta, utan också om hennes sexuella och intellektuella frihet. Detta får i sin tur oerhörda konsekvenser. Vad händer med en människa som ständigt måste föra en kamp mot tillvaron? När når en människa bristningsgränsen?

Denna ganska tunna och egentligen rätt så lättlästa bok utforskar människans inre och innehållet skapar tankar och funderingar som går bortom texten. Boken är skickligt skriven, som ett drama i tre akter, där varje del berättas av olika personer (hennes make, syster och svåger), men allt handlar om kvinnan som blir vegetarian. Invävt finns dock tre olika perspektiv på hur personerna i hennes omgivning ser på henne och hennes beslut, vilket ger ytterligare dimensioner. Samtidigt får vi aldrig direkt ta del av hennes tankar förutom i några kursiverade avsnitt som är Yeong-hyes egna tankar och minnen. Boken har så många teman, där vegetarianism nästan är det minst framträdande. Mest framträdande är psykisk sjukdom, våld, sexuellt begär och traditioner. Boken ger en bra bild av det patriarkala, traditionsbundna sydkoreanska samhället och kulturen. En varning dock för att den är ganska rå och skildrar vissa händelser (läs: våldshandlingar) väldigt noggrant, vilket kan göra en känslig läsare lätt illamående. Samtidigt är boken så välskriven att det är en bok som jag inte ångrar att jag läst.

Vegetarianen belönades 2016 med det Internationella Man Booker-priset, vilket gör att läsningen av denna bok blir en del av läsutmaningen Litteraturpristolvan. Man Booker International Prize är ett brittiskt litteraturpris instiftat 2004 som ett komplement till Bookerpriset. Det utdelas vartannat år sedan 2005 till författare vars böcker finns utgivna på engelska, oavsett nationalitet. Från 2016 utdelas priset årligen för ett enskilt verk som är översatt till engelska. Prissumman är på 60 000 pund och delas mellan författaren och översättaren.

Vegetarianen är utgiven av Natur & Kultur och den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.