Jul i stora skogen är en av de första adventsböckerna som Rabén & Sjögren gett ut. Den har 25 kapitel och är tänkt att läsa från 1 december och framåt. Och boken börjar också just den första december. Vi får följa några av invånarna i Stora Skogen och deras förväntansfulla väntan på att tomten snart ska komma. För i Stora Skogen väntar man på tomten. Kaninerna övar på hälsningsfraser, planerar maten till julbordet och funderar på hur man ska klappa, för de har hört att man ger julklappar vid jul. Skogens fåglar pryder granarna med fjädrar, vildäpplen och glasbitar. Kaninbarnen Nina och Kain orkar dock inte vänta på att tomten ska komma. De ger sig ut i vinternatten för att leta efter tomten. De hamnar mitt i en snöstorm och ödet för dem till den ilskne gamla gårdstomten Vreses gård. Kaninerna har nämligen hittat en skylt som det står ”tomten till s” på. *Skylten har suttit på Vreses grind, för gårdens mark är till salu. Kaninerna och kråkorna fastställer att det måste betyda att tomten ska komma. Och ”till s” måste ju betyda till Stora Skogen.

Jul i stora skogen är en saga fylld med humor, värme och stämning. Här finns det gott om julmys, roliga twister, ljuvliga illustrationer och kluriga karaktärer som det är lätt att tycka om. Jag gillar att det är just en saga, det passar så fint till jul. Boken har lagom långa kapitel att läsa ett per kväll (beroende på barnens ålder, en del upplever kapitlen för korta, de vill höra meeer) och den passar till en bred målgrupp, typ från 4-10 år. Illustrationerna är jättefina, Eva Eriksson har lyckats suveränt bra med att skildra ansiktsuttryck, kroppsspråk och känslor hos alla karaktärer. De mjuka, stämningsfulla illustrationerna samspelar fint med texten och innehåller samtidigt så mycket detaljer att man kan försjunka sig i bilderna länge.

Jul i stora skogen är skriven av Ulf Stark och illustrerad av Eva Eriksson. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.

Rabén & Sjögren startade en tradition för några år sedan som har kommit för att stanna. Jag pratar förstås om adventsböcker. Varje år under åtta års tid har de nu gett ut en adventsbok, en bok med 24 kapitel att läsa tillsammans före jul som en nedräkning inför julafton. Många kända författare har bidragit till de fina adventsböckerna. I år gick hedersuppdraget att skapa årets adventsbok till författaren Mats Strandberg och illustratören Sofia Falkenhem. De är kanske mest kända för sin trilogi om monstret Frank och den här adventsbok utspelar sig också i samma miljö som böckerna om Monstret Frank. Monstret Frank kan vi dessutom just nu även se som musikal på Junibacken, så böckerna är verkligen högaktuella. De är också väldigt populära bland såväl små som stora läsare och används ofta som högläsningsböcker i skolan. De handlar om monster och människor, om att vilja vara med men inte passa in och om att hitta sin egen väg ut ur ensamheten och att hitta sin egen flock till slut.

Den helt sanna julsagan om kentauren som ville hem är alltså årets adventsbok från förlaget. Det är en färgsprakande, fartfylld men samtidigt stämningsfull högläsningsbok i 24 kapitel som handlar om ämnen som vänskap, hemlängtan och lite mer otippat: konsten att lära sig skilja sagor från sanning. I huvudrollen återser vi Ken Taur från Monstret Frank-världen och berättelsen handlar helt enkelt om hans färd hem till kentaurernas hemliga rike, en resa som är spännande, sorglig, rolig och tänkvärd allt på samma gång. Frågan är om Ken Taur kommer att hinna hem och fira jul med sin familj? Lyckas han rädda prinsessan som är tillfångatagen i slottet. Lyckas han stoppa Hans och Greta från att stjäla alla julklappar? Och hinner han frita den kidnappade tomten? Eldflickan Gnista följer med på färden och de får också oväntad hjälp av flera kända sagofigurer. Men de visar sig ha helt andra egenskaper än de vi har hört om och trott på… Författaren Mats Strandberg har nämligen valt att använda sig av sagans form för att lyfta vikten av källkritik. Vem ligger bakom de påhittade historierna? Vem tjänar på dem? Och hur kan man få folk att tro på sanningen istället?

Jag gillar att författaren har vävt in figurer från andra sagor i boken och att det finns övernaturliga inslag likväl som förtrollning och magi. Extra kul är att han leker med de gamla sagorna och ofta ger dem en rolig och modern twist. Jag gillar också att boken har många inslag av humor och att det ofta finns roliga knorrar i slutet av varje kapitel.

Jag skulle inte komma hem till jul. Jag skulle inte komma hem överhuvudtaget. Vi var fast här.

”Det är luciaafton idag”, sa Acapella. ”Vi kommer att frysa ihjäl på ett ruttet gammalt isberg på luciaafton!”

”Det är inte säkert”, sa Häxan.

”Nej, det förstås”, sa Acapella. ”Vi kan ju trilla ner i vattnet och drunkna. Eller så hinner vi svälta ihjäl först. Så går det när en halvblind häxa får vara utkik!”

Ken Taur och Gnista är lätt att tycka om och man vill gärna läsa vidare för att se hur det går för dem på deras resa. Det är lagom spännande, inte särskilt läskigt, men boken är uppbyggd av cliffhangers och det höga tempot gör att det är lätt att dras med av berättelsen. Jag tror att det här är en adventsbok som kommer att uppskattas väldigt mycket av de äldre förskolebarnen och de yngre lågstadiebarnen. Illustrationernas stil känns väl igen av de som har läst böckerna om Monstret Frank. De är färgglada, detaljrika, sagolika och stämningsfyllda. Den helt sanna julsagan om kentauren som ville hem finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Berit ska till sin kompis Aron på kalas. Dagen innan går hon och mamma till affären för att köpa en present. Där förlorar hon sig i den alldeles underbaraste leksaksekorre. Mamma köper den till Aron och expediten slår in den i ett paket. Men när Berit kommer hem kan hon inte låta ekorren ligga alldeles ensam. Ingen vill vara ensam på natten. Inte en ekorre. Och inte Berit heller. På morgonen är det dags att gå hem till Aron. Berit går med långsamma steg. Hon vill absolut inte ge bort Russin som hon har döpt ekorren till. Men hon måste. När Aron får paketet sliter han upp det och lägger ekorren mitt i högen av presenter. Och sen händer det som inte får hända. Några andra barn får syn på ekorren och börjar kasta den emellan sig. Till slut landar Russin mitt i glassen och får chokladsås på svansen. Men då blir Berit arg…

Att köpa Russin till Aron var ett stort misstag. Hur ska man kunna ge bort något som man älskar? Bilderboken Berit älskar Russin skildrar så fint flickans omedelbara kärlek till gosedjuret och hennes vånda när hon måste ge bort det älskade gosedjuret i present till någon som inte alls känner lika starkt för ekorren som hon själv gör. Boken slutar fint, Berit får behålla sitt gosedjur och hon köper en annan present till Aron, en present som han till och med kommer att uppskatta mycket mer. Jag kan dock inte låta bli att fundera över hur det skulle ha blivit ifall Aron också hade tyckt om Russin, eller om han inte alls hade gått med på att byta present. Livet är ju inte alltid så enkelt. Men jag är också glad att det är enkelt i det här fallet. Berit och Russin hör ihop och nu får de vara tillsammans. Så fint. Så självklart.

Berit älskar Russin är en charmig bilderbok som tar barnets känslor på stort allvar. Den har ett fint barnperspektiv och det märks inte bara i texten utan också i illustrationerna. Redan på omslaget ser man att det är Berit som är i fokus medan det bara är underkroppen som syns av Berits mamma. När Berit sitter vid köksbordet och inte kan få ner en enda bit av mackan för att mamma säger att det är kalas redan idag är en annan händelse som skildras fint i illustrationerna. Man riktigt ser på bilden hur tuggan växer i munnen och det absolut inte går att svälja. Illustrationerna är mjuka, detaljerade och otroligt uttrycksfulla. Ibland är det flera mindre bilder på ett uppslag och ibland brer bilden ut sig över ett helt uppslag. Detta skapar en bra dynamik i högläsningen. En hel del av berättelsen sker dessutom bara i bilderna och sägs inte rakt ut i texten, vilket skapar ett fint samspel mellan text och bild. Det ger dessutom möjlighet att diskutera med barnen kring bilderna. Berit älskar Russin är en jättefin bilderbok med hög igenkänning. En kärlekssaga till gosedjur men också en berättelse om en modig och stark tjej som vågar stå upp för sig själv och den hon älskar.

Boken är skriven av Annica Hedin, illustrerad av Per Gustavsson och utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Piraterna och regnbågsskatten och uppföljaren Piraten och vinterjakten är två härliga piratböcker med ett  spännande nytänk. Här är det nämligen ett gäng kvinnliga pirater som ger sig ut på havet för att hitta skatter. Det är ett härligt gäng – Ragnhild Rysare, Marulks-Mia, Tilde Träben, Samira Svärdslukare och Helle Hajtand är bara några av alla häftiga karaktärer. I den första boken, Piraterna och regnbågsskatten, har piraterna fått reda på att det finns en skatt vid regnbågens slut och de bestämmer sig för att försöka leta rätt på den. Men det är ingen lätt strapats, längs vägen finns hajar och andra läskigheter. Men det är också mysigt ibland på piratskutan:

Dripp-dropp, faller regnet ner

Piraterna dansar mer och mer

Över havet sveper en iskall bris

Alla pirater badar nakenfis

Som ni ser är boken skriven på härligt fartfyllt rim. Texten är rolig och finurlig och illustrationerna fyllda av kluriga detaljer som man kan titta länge på. Piraterna är ett brokigt gäng vilket visar att man kan se ut på olika sätt, men att alla är lika mycket värda ändå. Boken vänder och vrider på alla konventioner, föreställningar och invanda mönster, vilket känns nytt och fräscht.

Piraterna och vinterjakten har liknande uppbyggnad. Här får vi återigen träffa den brokiga kvinnoskaran som utgör piratgänget på skutan. De färgstarka karaktärerna är tillbaka för ett nytt äventyr. Denna gång utspelar sig boken till att börja med på vintern när piraterna bestämmer sig för att ta reda på vad det är som gör att istapparna smälter fastän det är december. Något är på tok, men vad?

Istapparna smälter i Samiras hand.
Det blåser solvarma vindar ut från land.
Vädret har fått fnatt, säger Olga Os,
och pressar mera frukt till en tropisk juice.
Hej och hå! Vilken kalabalik,
all snön förstörs av en stor fabrik!

Det visar sig alltså att det finns en fabrik som orsakar utsläpp, varma hav och sjuka fiskar. Affärskvinnorna bryr sig inte utan festar bara på som om det inte finns någon morgondag. Tur att piraterna är kloka och lyckas få affärskvinnorna att tänka om.

Det som är roligt med dessa böcker är att de är fyllda med kvinnor som är kloka, smarta, modiga, tuffa och starka, liksom att kvinnorna ser olika ut. Här finns allt från tatueringar och håriga ben till alla möjliga kroppsformer och hudfärger. Det är också fint att man lyfter fram samarbetet, hjälpsamheten och omtanken om varandra som piraterna har. Det är tack vare sitt samarbete och att de månar om varandra som de klarar sina äventyr, Rimmen för tankarna till Lennart Hellsing, fast här som sagt med ett nytänk. Kul att få ett normkritiskt alternativ till piratböckerna. Här finns också mycket att prata om och diskutera. Allt från detaljerna i bilderna till kroppsformer, klimatpåverkan, miljöförstöring och jämlikhet. Dessa bilderböcker vänder sig främst till barn mellan 3-6 år, men kan med fördel även läsas för äldre barn.

Böckerna är skrivna av Karin Frimodig och Sara Berg och de är illustrerade av Maria Poll. De är utgivna av Olika förlag och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här och här) eller på Bokus (här och här).