Mitt liv som zombie är den första boken i serien En minecraft-zombies dagbok. Den har precis släppts. Del två kommer lite senare i vår. Boken handlar om Zombie, en ung zombie-kille i Minecraftvärlden som försöker få ihop sitt liv. Ihop med sina kompisar möter han vardagen som monster – en vardag som inte skiljer sig särskilt mycket från den i människovärlden. Det handlar om kompisar, skola och kärlek. Zombie är nämligen hemligt kär i Lilly Lik. Tyvärr lyckas fröken avslöja för hela klassen vem Zombie är kär i. Och det värsta är att skrytmånsen Jeff nu säkert kommer att försöka bli ihop med Lilly nu bara för att bräcka Zombie.

Det här är en bok som garanterat kommer att gå hem bland barnen i klass 2-4 som älskar Minecraft. Faktaböckerna om Minecraft är ständigt utlånade och nu finns äntligen en skönlitterär bok som utspelar sig i Minecraftvärlden. Boken är lättläst, den ligger på Hegas-nivå tre av fem, vilket förlaget kategoriserar som en lättläst bok där språket ligger ganska nära talspråket. Det är enkel text, korta kapitel och mycket luft på sidorna. För en zombie i Minecraftvärlden går livet mycket ut på att skrämma byborna, men det blir aldrig blodigt eller läskigt på riktigt. Dessutom är Zombie kompis med en människa och tycker att fler zombies och människor borde vara vänner, även om de ser olika ut har de väldigt mycket gemensamt tycker han. Han tycker också att andra zombier borde sluta skrämma bybor om nätterna och istället borde alla bara vara sams. Boken är väldigt humoristiskt och även jag som vuxen drar då och då på munnen, inte minst när författaren leker med konventioner, myter och föreställningar om hur människor respektive zombies borde vara. Kul också att boken handlar om så mycket vardag och relationer, fastän humoristiskt tillspetsat.

Mitt liv som zombie är skriven av pseudonymen Zack Zombie och de färgglada, Minecraft-illustrationerna som ser ut att vara hämtade direkt ur spelet är skapade av Leon Remstedt. Boken är utgiven av förlaget Hegas. Den finns att låna på biblioteket eller köpa på Adlibris och på Bokus.

Det var en bokblogg som fick mig att vilja läsa Blixtar och hemligheter. Tyvärr minns jag inte längre vilken blogg. Men jag fastnade för att boken visst skulle handla om ett barn som lever på flykt från en man som troligen misshandlat hans mamma. Det är en ganska kort bok och texten är luftig, så jag läste boken under en lunchrast. Den handlar om Mika som är bästis med Katta. En dag börjar en ny kille i deras klass. Han heter Tor. Precis som åskguden. Det åskar den dagen Tor börjar i deras klass. Blixten slår till och med ner i ett träd på skolgården. Efter att Tor började i klassen är ingenting mer sig likt. Tor är speciell. Han gör bara som han själv vill. Han kan till exempel ha kjol eller slips på sig i skolan. Och han är den enda som vågar tjafsa med femmorna. Men Tor är också märklig. Han har hemligheter. Han vill inte vara med på klassfotot. Han river sönder skoltidningen. Han gömmer sig för en mystisk man som verkar leta efter honom. Och överallt där Tor drar fram händer det märkliga saker. Kan han rentav trolla?

Blixtar och hemligheter är en bra bok på så sätt att den inte skriver läsaren på näsan exakt vad som händer. Det finns ganska stort tolkningsutrymme. Vill man bara se det realistiska kan man göra det, vill man anta att det ligger magi bakom händelserna kan man göra det. En del barn kommer att känna igen sig i det där att vara på flykt och att ständigt behöva vara på sin vakt. Andra barn ser det som en del av boken som man inte behöver lägga så stor vikt vid. Därmed kan boken också passa en bred målgrupp. Man läser in det man behöver helt enkelt. Boken är humoristiskt skriven och händelseinriktad. Språket är rappt och det finns ett tydligt driv i texten.

Det jag dock kan känna när jag läser är att det kan vara svårt att sälja in den här boken. Både omslaget och titeln är ganska anspråkslösa. Det är en bok som skulle kunna passa många barn, men hittills är den inte särskilt mycket utlånad på mitt bibliotek. Bokbloggaren Carolina läser skriver att hon trodde boken skulle handla om gudar, övernaturliga ting och typ vara en svensk Percy Jackson, medan den visade sig vara något helt annat. Och lite så kände jag med under läsningen, dels att boken handlade om något annat än jag trodde från början, och dels att boken var spretig och inte riktigt hade något tydligt tema. Själv hade jag en förväntan om att boken skulle handla om just det att vara på flykt och att leva under hot, men jag känner att de delarna fick alldeles för litet utrymme för min del. Carolina skrev också såhär: ”En bok jag tror det är bra att prata om – vilka förväntningar har man som läsare och vad är det som händer egentligen?” Även det håller jag med om. Det här vore en ypperlig bok att ta med när man pratar om omslag och vad det säger om vilken typ av bok det är. Likaså vore det en ypperlig bok att bokprata om, för den är bra, det gäller bara att läsarna hittar till den.

Boken vänder sig till barn mellan 9-12 år. Förlaget anger att detta är den första boken om Mika, så det kommer säkert fler böcker med Mika i huvudrollen längre fram. Blixtar och hemligheter är utgiven av Alfabeta bokförlag och den finns att låna på biblioteket eller köpa på Adlibris eller Bokus.

Skuggan började jag läsa inför ett bokprat om fantasy för klass fem och jag fastnade helt, så därför kan jag intyga att den passar minst lika bra för halvgamla bibliotekarier 🙂 Boken är skriven av Helen Ekeroth och det är hennes debutroman. En stark sådan dessutom. Det är första delen av en ny serie som heter Drakberidaren och tanken är att det ska bli en trilogi, så två böcker till är alltså att vänta.

Skuggan handlar om Nuwa som är 12 år. Hon bor i ett fiktivt land som är starkt asien-inspirerat. Genom att förfalska sin brors namnteckning myglar hon sig in på kejsarens drakberidarskola för att lära sig tämja drakar med hjälp av magi och silverklockor. På skolan går flickor som vill bli krigare i kejsarens styrka och konkurrensen är hård. Nuwa går dock också på skolan med ett annat syfte, nämligen att ta reda på varför hennes nu döda mamma plötsligt och utan förklaring slutade som drakberidare. På skolan finns också en hemlig motståndsrörelse som rör till vardagslivet liksom myten om Lyhrs drakar som är försatta i dvala.

Boken är fartfylld och innehållsrik med många ingredienser och teman. Här finns gott om stoff så det är nog inga problem att fylla resten av trilogin. I och med att boken rymmer så mycket så finns det dessutom något som tilltalar många läsare, inte bara de mest fantasybitna. Livet i drakstallet påminner mycket om livet i på en ridskola med skötseln av drakarna och skötarsystem, vilket gör att jag tror även hästälskarna skulle gilla boken. Samtidigt finns intrigerna från skolans värld här med vänskapsrelationer, hemligheter, rivaliteter och hierarkier. Allt detta kryddat med magi, mytologi, spänning, äventyr och farligheter. Som ni förstår finns förstås många av ingredienserna från Harry Potter med.

Jag gillar att boken vänder på stereotyper genom att det exempelvis bara är tjejer som kan rida på drakarna och killar som är skötare. Flera av mästarna och skolledningen är kvinnor. Författaren gör inte heller någon skillnad mellan heterosexuell och homosexuell kärlek. Allt är bara helt självklart, precis som det ska vara.

Det är en medryckande bok som är svår att lägga ifrån sig. Trots att den är rätt tjock så är den ändå lättläst med luftig text och korta kapitel. Det är lätt att känna att man bara ska läsa ett kapitel till. Och så blir det ett till. Och ett till. Och ett till… Boken avslutas dessutom med en rejäl cliffhanger, vilket gör att det nästan känns omöjligt att låta bli att läsa nästa bok i serien. Det som dock är ett minus är att det är väldigt många karaktärer och släktskap att hålla reda på. Jag som ändå är vuxen och en van läsare blandar lätt ihop en del av dem, vilket drar ner lästempot likväl som läsupplevelsen. I slutet av boken finns en karta som förtydligar omgivningarna. Jag hade också önskat en förteckning över persongalleriet för att underlätta läsningen, så det är ett tips till förlaget inför nästa bok i serien. Boken vänder sig till 9-12 år, men i och med att den är rätt komplex passar den bäst för de äldsta läsarna i målgruppen och för 12-15 år. Den skulle nog kunna passa bra som högläsningsbok i en mellanstadieklass också.

Skuggan är utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

När 11-åriga Julia får veta att hon måste tillbringa hela december på sin morfars gård på landet är hon nära att explodera av ilska. Det är så orättvist! Så fort hon kommer fram bestämmer hon sig för att försöka ta sig hem till stan igen. Men rymningen går inte riktigt som planerat. I skogen står Julia plötsligt öga mot öga med ett gäng sagofigurer som ser ut att ha stigit direkt ur en sagobok. Och de behöver hennes hjälp! Snart är Julia intrasslad i ett äventyr långt bortom hennes vildaste fantasi…

Nu är det Julia är en adventskalenderbok i 24 kapitel som passar perfekt att läsa under december månad, ett kapitel per dag. Boken vänder sig till barn mellan 9-12 år och är en av få adventskalenderböcker som faktiskt gör det, vilket är kul bara det. Boken är dessutom riktigt bra. Den skulle funka ypperligt att läsa högt i en klass, för här finns något som alla kan tilltalas och fängslas av. Dels har vi Julia som är lätt att falla för, en tjej som har svårt för skolan, svårt att hitta kompisar, som ständigt känner sig ensam och som dessutom har föräldrar som bråkar hela tiden, som är egotrippade och lätt glömmer bort Julia. Jag tror säkert en och annan elev känner igen sig i Julia. Dels så har vi det magiska, övernaturliga temat där väsen och oknytt från den gamla folktron väcks till liv, vilket fångar in alla de som tycker om att läsa läskiga böcker eller har fastnat för PAX-serien. Dessutom innehåller boken en stor del spänning likväl som mysig julstämning. Allt i en och samma bok. Jag läste hela boken i ett svep istället för att läsa ett kapitel om dagen och det funkade lika bra det. Jag kunde bara inte hålla mig. Jag kunde inte sluta läsa. Och det är ju ett bra betyg! Jag kommer att rekommendera denna för såväl barnen själva som för deras lärare och föräldrar. En riktigt fin adventskalenderbok för mellanstadiet!

Nu är det Julia är skriven av Johanna Wilson, illustrerad av Filippo Vanzo och utgiven av B Wahlströms. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.

Jakten på julen är en i raden av adventsböcker som getts ut de senaste åren. Det som skiljer denna från de andra är dels att boken är utgiven på ett mindre bokförlag, Prinsen och Prinsessan Bokförlag och dels att boken vänder sig till en äldre målgrupp än de flesta andra adventskalenderböcker. Den här vänder sig nämligen till åldern 9-12 år och är därmed en av få som gör det. Berättelsen är indelad i 24 kapitel och det fungerar därmed ypperligt att läsa ett kapitel om dagen mellan 1-24 december.

Boken handlar om fyra barn, Jossan, Sofia, Donya och Priya som går i årskurs sex på Vårbyskolan i Huddinge. Under ett temaarbete i skolan bestämmer de sig för att på egen hand ta reda på julens ursprung. Flickorna ger sig av för att söka svar, men när de blir ombedda att hjälpa en flyktingpojke hamnar de i ett äventyr som de sent kommer att glömma.

De fyra huvudpersonerna är sinsemellan olika även fast de är bästa kompisar. De bor alla i Sverige, men har bakgrund i olika kulturer, vilket berikar skildringen av dem. Boken skildrar högaktuella teman som tiggare, ensamkommande flyktingbarn och hemlöshet. Den utspelar sig dels i en förort och dels i en storstad, vilket gör att igenkänningsfaktorn är stor hos många läsare. Annars är det ju vanligt att böcker om julen utspelar sig ute på landet bland skog, snö och väsen, vilket är mysigt för julstämningens skull men kanske inte så många barn känner igen sig i. Religion är ett annat tema som får ta plats i boken och extra kul är det att flera religioner får synas utan att problematiseras. Överhuvudtaget skildrar boken stor mångfald, en av karaktärerna har exempelvis en hörselnedsättning och en annan en synnedsättning. Även vuxna skildras med stor sympati. Flickornas föräldrar är stolta, kärleksfulla och bryr sig mycket om sina barn. En bibliotekarie och en lärare får också viktiga roller när det gäller att hjälpa flickorna med sitt uppdrag. Och de fyra flickorna är förstås riktiga hjältar. De visar stort mod när de bestämmer sig för att åka till Stockholm för att leta efter ett gömställe åt flyktingpojken.

Det här är en perfekt bok att läsa som högläsningsbok på mellanstadiet under december månad. Den känns lite för tillrättalagd för att jag skulle läsa den för mina egna barn kvällstid, men i skolan passar den bättre. Här varvas frågor om julens ursprung och varför vi egentligen firar jul med viktiga frågor om mångfald, utsatthet, godhet, kärlek, människors värde, samarbete och hur vi ska jobba för en bättre värld. Boken avslutas på ett fint sätt med att flickornas familjer tillsammans arrangerar en julfest med knytkalas där mat från Mellanöstern och Medelhavet blandas med smaker från Sverige och Indien och där de blandar juldekorationer och traditioner från alla kulturer.

Jakten på julen är skriven av Anna Helgesson och Mikhael Mikalides samt illustrerad av Jonas Anderson. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Utan djur så dör jag är första delen i en serie för mellanstadiet som handlar om Tilda. Tilda är 11 år, bor på landet och har en massa djur. Det är en träffsäker, rolig, snabbläst sträckläsarbok om vänskap och svek, om att bo på landet där alla känner alla, om att ha en storasyster som bestämmer allt och om att älska djur mer än något annat. Tilda är mitt i den där perioden på mellanstadiet då det fortfarande är kul att flamsa och leka, men hon börjar snegla lite på killarna i klassen. Några av klasskamraterna är dock lite mer ”mogna” och har lämnat leken och flamsandet bakom sig och Tildas bästis Thea vill vara som dem. Det gör att deras vänskap får en törn. En törn som gör att Thea börjar vara med coola men elaka Elin och Tilda söker sig istället till Stella. Men kan man vara med andra utan att ens bästis blir svartsjuk?

Boken handlar också om det hemska när ett djur blir sjukt och kanske ska dö. Något som sker strax efter att Tilda har hävt ur sig att ”Rocky är världens tråkigaste hund. Jag önskar att han dör så att vi kan skaffa en ny hund i stället.” Det nästan svartnar för ögonen på henne när hon har sagt det. Man får inte önska att någon ska dö, man får bara inte det. Tilda våndas otroligt mycket för det hon sagt om Rocky och inte många förstår henne. Något annat som är lite komplicerat är Tilda och Theas kaninfarm. Tilda har en kaninhane och Thea en hona. Av ren tristess parar de kaninerna med varann lite nu och då. Men nu har alla i byn redan en massa kaniner så de vet inte vad de ska göra av den nya kullen. Ändå börjar Tilda och Thea bråka om vem som egentligen har störst rätt till den söta lilla svarta kaninungen…

Utan djur så dör jag är en härlig mellanåldersbok som passar perfekt att sätta i händerna på de barn som inte vill läsa om spänning eller fantasy och de som ännu inte kommit dithän att de vill läsa om killar och kärlek. Här är det dels djuren som står i centrum, men också vänskapen och vikten att våga vara sig själv, även om det kan göra att saker och ting inte längre är som de brukar vara. Boken är skriven med glimten i ögat, men huvudpersonens känslor tas på stort allvar. Här och var finns charmiga, pricksäkra illustrationer av Jonna Björnstjerna. Det finns fler böcker i serien, totalt fem stycken. Tyvärr har böckerna några år på nacken, så de kanske inte finns i bokhandeln, men biblioteken har dem och de är lika läsvärda nu som när de kom ut. Nu i år har Siri Spont dessutom kommit ut med en helt ny bok, Är det nu allt börjar, som också handlar om Tilda, men nu är hon äldre och boken vänder sig också till en äldre målgrupp. Kul! Den ligger här hemma och väntar på att bli läst så recension kommer strax.