Tre intressanta böcker om barns data- och internetanvändning

På skärmen : sociala medier för nybörjarePå skärmen – sociala medier för nybörjare är kortfattat en bok om internet för barn. Men den handlar inte om de tekniska aspekterna, om hur internet fungerar och är uppbyggt. Istället handlar den om allt det där andra, det som kan vara svårt att förklara och prata om. Om hur man beter sig sjysst mot andra på nätet exempelvis. Det kan kanske vara lätt att retas med någon bakom en skärm, men den som blir retad med blir lika ledsen som om det hade hänt på skolan. Dessutom är det svårt att överföra känslor via datorn, vilket kan göra att någon uppfattar saker och ting annorlunda än de faktiskt var menade. Det finns människor som luras på nätet, vuxna människor som låtsas vara barn till exempel, men också folk som skickar elaka virus. Allt som står på nätet är inte sant heller, det är viktigt att tänka källkritiskt och det är ju inte det lättaste, tvärtom kan det ibland vara ett spännande detektivjobb att ta reda på vad som är sant. Men nätet kan också vara en alldeles fantastisk plats där man kan lära sig saker, spela spel, hitta information och träffa nya vänner eller kanske till och med kärleken. Och jag gillar att boken förmedlar just det, trots att den tar upp de faror som finns med nätet så tar de inte över, utan det förmedlas också att nätet har många fördelar och positiva effekter. Boken innehåller också jättemycket bra fakta om hur man beter sig på nätet samt tips och råd för hur man skapar säkra lösenord, använder en sökmotor, tar bra bilder eller skriver läsvärda texter. Jag tror att det finns en hel del barn som kanske aldrig har vågat fråga vad vissa förkortningar betyder eller hur vissa saker fungerar kan ha stor nytta av boken. Alla har inte någon att fråga, så det är jätteviktigt för att kunna hänga med. Dessutom är boken färgglad, snygg och modernt formgiven. Och väldigt lättläst! Det här är en bok som borde finnas i alla skolor och helst också i alla hem, det gäller bara att lyckas marknadsföra den för målgruppen också så att de verkligen hittar denna pärla. Boken vänder sig till barn från 9 år och uppåt. Läses också med fördel av internetokunniga vuxna 🙂 På skärmen är skriven av Johanna Stenius och Petra Jankov med illustrationer av Clara Lindegren. Den är utgiven av Rabén & Sjögren finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Den digitala barnvaktenDen digitala barnvakten är en helt annan typ av bok. Den vänder sig till vuxna och är tänkt att vägleda föräldrar och personer som jobbar med barn kring just detta med skärmanvändning. Författaren skriver att vi alla ju har sett ettåringar som ännu inte lärt sig tala, men som kan starta en iPad eller mobiltelefon med fingret. Dagens barn utsätts för en rad olika typer av skärmar, mobiler, surfplattor och datorer. Det finns risker med detta, det sägs att all denna exponering kan vara skadlig. Men det finns också fördelar, barnen lär sig engelska snabbare, samarbetar bättre och förbättrar reaktionsförmågan bland annat. Det gäller att hitta en sund balans och där är det vi som föräldrar/pedagoger och liknande som måste sätta ramar och gränser. Det är just detta boken handlar om, hur man ska förhålla sig till den nya teknologin och ta kontroll över teknologin istället för att den tar kontroll över dig och barnet. I boken finns också massor av konkreta tips och råd, till exempel när det gäller digital detox, stresshantering, mindfulness, förslag till föräldrar och familjer och tips på analoga aktiviteter. Boken ger en djup förståelse för ämnet baserad på den senaste forskningen och detta kompletteras med handfasta tips och råd i punktform, vilket gör boken lätt- och snabbläst. Den rekommenderas varmt. Den digitala barnvakten är skriven av Patrik Wincent och utgiven av Bladh by Bladh. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Skärmtid : familjens guide till den digitala vardagenSkärmtid – familjens guide till den digitala vardagen är en annan bok som behandlar samma ämne. Boken är väldigt utförlig och belyser många olika områden på temat. Den är indelad i flera delar där den första delen handlar om vad experterna säger. Författaren har intervjuat en lång rad experter, allt från läkare, kiropraktor och livsstilsprofessor till strålningsexperter, psykologer och sömnforskare. Denna del av boken är väldigt omfattande och innehåller de intervjuade personernas kunskap och erfarenheter, men också tips och råd. Nästa del handlar om vad siffrorna säger, här presenteras statistik och trender, och det är mycket intressant att få ta del av hur verkligheten egentligen ser ut. Ännu nästa del handlar om när det går fel, om sådana tråkiga, men viktiga ämnen som sexuella övergrepp, dataspelsmissbruk, nätmobbing och näthat. Mycket viktiga områden att belysa, även om man önskar att det inte behövde vara så. Den sista delen handlar om vad föräldrarna säger. Jag gillar verkligen att de också får komma till tals, det här är ju faktiskt en bok för dem. Flera föräldrar intervjuas om sina erfarenheter, tankar och tips till andra föräldrar. Det finns också ett avslutningskapitel som också blickar mot framtiden. Skärmtid är en intressant, men också mycket viktig bok skriven av Björn Solfors. Den är utgiven av Harper Collins Nordic och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Den vita döden

Den vita dödenFör ett tag sedan läste jag Spetälskesjukhuset av Camilla Lagerqvist. Efter att ha läst den blev jag sugen på att läsa Den vita döden av samma författare, vilket jag gjort nu. Den vita döden handlar om sjukdomar, precis som Spetälskesjukhuset, men här handlar det om TBC, det som förr kallades just för den vita döden, den bleka döden eller den vackra döden. Men som huvudpersonen själv säger, det finns inget vackert med den sjukdomen alls. Boken handlar om Julia som befinner sig på ett slott i Småland. Tidigare bodde det kungligheter där, nu är slottet ett sanatorium. Det anses att frisk luft och vila ska kunna borta TBC och därför befinner sig Julia tillsammans med en massa andra drabbade barn och vuxna på slottet, långt hemifrån. Julias vardag består mest av mat, vila, och oändliga, obehagliga läkarkontroller. Men så en dag dyker Luca upp på slottet. Han är cirkusartist med rötterna i Italien, men är nu sjuk precis som Julia. De blir snart kära och Julia får för första gången i sitt liv uppleva riktig kärlek, något som står i skarp kontrast till den ständigt närvarande döden.

Den vita döden är ingen övernaturlig bok som Spetälskesjukhuset. Däremot utspelar den sig förr i tiden. Det känns som att författaren skriver trovärdigt och realistiskt om det som Julia går igenom och upplever. Både allt kring sjukdomen och vad den för med sig, liksom allt kring Julias vardag med vännerna och kärleken. Det är en bok att känna igen sig i, känslorna som Julia har är allmängiltiga och kan absolut skapa igenkänning även hos dagens barn. Samtidigt får man en dos historia och en inblick i hur livet tedde sig för. Camilla Lagerqvist skriver fängslande och medryckande. Det är svårt att lägga boken ifrån sig. Jag gillade den väldigt mycket och kommer att rekommendera både den och Spetälskesjukhuset på mina bokprat i höst.

Mitt år av längtan

Mitt år av längtan handlar om Dasha som är 12 år och bor i Ryssland tillsammans med sin mamma. De bor hos Dashas mormor och morfar. När Dasha var liten flyttade hennes pappa till Los Angeles. Nu har Dashas mamma också bestämt sig för att flytta till USA. Åtminstone ett tag, för hon har kommit in på en skola där. Dasha bor kvar hos mormor och morfar och i boken berättar hon om sitt liv under det första året mamma är borta. Det är ett år av längtan, men det händer också mycket annat och det är därför också ett år av hopp och en känsla av att allt är möjligt.

Boken känns väldigt autentisk, det var min första tanke. Det känns precis som att det är en tolvårig flicka som har skrivit boken. Det är också en lite annorlunda bok där illustrationerna får väldigt mycket utrymme. Man hade inte alls fått samma läsupplevelse utan illustrationerna, de förhöjer verkligen läsningen. Överhuvudtaget används många grafiska element, så som pratbubblor, olika textstorlek och typsnitt, formgivning och så vidare mycket i boken för att ge en starkare läsupplevelse.

Ja, som ni kanske förstått gav Mitt år av längtan mig en oväntat stark läsupplevelse. Det är en speciell bok, en väldigt bra bok, som definitivt bör läsas av många i målgruppen. Det kryllar inte direkt av ryska barnböcker på den svenska marknaden heller, så bara det gör att boken är värd att kolla upp.

Mitt år av längtan är skriven av Dasha Tolstikova och den är utgiven av Natur & Kultur.

Barnboken i Amerika

Att hitta barnböcker från Amerika och/eller som utspelar sig i Amerika och/eller har en amerikansk författare kan vara både svårt och lätt. Det finns massor av långserier, vem minns inte Kitty-böckerna eller böckerna om Tvillingarna på Sweet Valley High exempelvis. Det finns också en del kända författare som Mark Twain, Jack London, Stephen King, Joyce Carol Oates, Edgar Allan Poe, Ernest Hemingway, liksom Suzanne Collins, Stephanie Meyer, Laura Ingals Wilder.  Men samtidigt är Amerika en väldigt stor kontinent som består av många olika delar. Barnböcker från Sydamerika, Centralamerika och Karibien är inte lika lätta att hitta som böcker från USA och Kanada.

Enligt boken Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern är barnlitteraturen i Latinamerika en framgångsrik produkt av olika kulturer: ursprungsbefolkningens, den europeiska (spanska och portugisiska) och den afrikanska. Under kolonialtiden knöts barnboken till undervisning och skola. Det ansågs viktigt att lära ut kolonisatörernas språk och religion, men också pedagogik, moral och gott uppförande. Först under 1800-talet, när Latinamerika återtog sin självständighet fanns det ett behov att återskapa en nationell identitet. Det var tre författare som var särskilt viktiga under denna tid, nämligen Monteiro Lobato från Brasilien, José Martí från Kuba och  den colombianske poeten Rafael Pombo. Under mitten av 1900-talet och framåt kom en ny tid som öppnade för litterär kvalitet och kreativitet och då startades även barntidningar och förlag specialiserade på barnböcker. I Rio, Brasilien arrangeras nu varje år en enorm, 12 dagar lång barnboksmässa, så barnboken har verkligen numera fått en stark ställning.

Det finns alltså en hel del barnboksförfattare och illustratörer som kommer från eller bor i Amerika, likväl som böcker skrivna av författare från andra delar av världen, men som handlar om Amerika eller utspelar sig i Amerika. Nedan tipsar jag om några av alla dessa titlar. Några av dem har jag redan recenserat och några kommer jag att recensera här på bloggen under denna månad. En del av dem utspelar sig i USA eller Kanada, andra i Syd- eller Centralamerika.

  • Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian – Sherman Alexie
  • Nick & Norahs oändliga låtlista – Rachel Vohn, David Levithan
  • Den stora elefantjakten – Gillian Cross
  • James och jättepersikan – Roald Dahl
  • Den svarta hingsten – Walter Farley
  • Den lilla renen – Michael Foreman
  • Var är Alaska – John Green
  • På jakt efter Kitty – Tormod Haugen
  • Mina och Kåge drar västerut – Anna Höglund
  • Brev från en slavflicka – Mary E Lyons
  • Benny Boxaren i Amerika – Max Lundgren
  • Mortimer Vintergök – Myron Levoy
  • Det är slut mellan Rödluvan och vargen – Katarina Mazetti
  • Om jag kunde drömma – Stephanie Meyer
  • Stjärnornas dotter – Rita Murphy
  • Pojken och hunden – Phyllis Reynolds Naylor
  • Min lysande plan – Katherine Paterson
  • Spring som vinden – Deborah Savage
  • Bästa vänner – Nancy Springer
  • Tom Sawyer – Mark Twain
  • Den långa vägen hem – Cynthia Voigt
  • Det lilla huset i stora skogen – Laura Ingalls Wilder
  • Den otroliga vandringen – Sheila Burnford
  • Rymmare – Monica Hughes
  • Anne på Grönkulla – L.M. Montgomery
  • Barna Hedenhös upptäcker Amerika – Bertil Almqvist
  • Som i en dröm – Pia Hagmar
  • Pojken med vrålaporna – Monica Zak
  • Pumans dotter – Monica Zak
  • I orkanens spår – Terry Trueman
  • Elenas serenad – Campbell Geeslin
  • Vovven och jag i Mexico – Anette Nyqvist
  • Tajín och de sju åskgudarna – Felipe Garrido
  • Berättelser från urskogen – Horacio Quiroga
  • Odjurens stad – Isabel Allende
  • Resan till River Sea – Eva Ibbotson
  • Sex gånger Lucas – Lygia Bojunga
  • Indiansagor från Brasilien – Antonieta Dias de Moraes
  • Isabel. Roman om ett gatubarn i Rio de Janeiro – Mecka Lind
  • Den gula väskan – Lygia Bojunga
  • Maria på slak lina – Lygia Bojunga
  • En nästan bakåtvänd historia – Ana Maria Machados
  • Otroso – senaste nytt från underjorden – Graciela Montes
  • Wairas första resa – Eusebio Topooco

Har du läst någon av dessa? Eller har du själv några förslag på andra barnböcker från Amerika, om Amerika, som utspelar sig i Amerika eller som är skrivna/illustrerade av en författare/illustratör från Amerika? Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Barnboken i Asien

Barnböcker från Asien. Ja, det första man kommer att tänka på är troligen manga som ju har vuxit lavinartat de senaste åren. Men Asien är större än Japan och barnboksutgivningen är definitivt större än bara manga. Asien är också ett stort område med skiftande förutsättningar, vilka förstås avspeglar sig på litteraturen.

I Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern kan man exempelvis läsa om barnlitteraturen i Kina. I Kina ägdes förr alla förlag av staten. På 1950-talet fanns endast två förlag som gav ut barnlitteratur. Barnlitteraturen uppstod rätt sent i landet, men från att egentligen mestadels ha bestått av översättningar från västvärlden har Kina idag en enorm utgivning och det bästa är att såväl kvalitet som innehåll och design är på en mycket hög nivå. Idag finns det 35 renodlade barnboksförlag och 130 förlag har startat specialavdelningar för utgivning av barnböcker. Dessutom finns 140 tidskrifter och 110 tidningar som vänder sig till barn. Tillgången till böcker skiljer sig dock markant mellan barn på landsbygden jämfört med barn i staden. Skolarbetet har högsta prioritet medan nöjesläsning får vänta till senare. De flesta böcker som föräldrar köper till sina barn är faktaböcker.

I Indien däremot har barnlitteraturen aldrig haft någon stark ställning. Indien har en berättartradition där berättelserna framfördes muntligt och man skiljde aldrig mellan berättelser för barn respektive berättelser för vuxna. Därför uppkom barnlitteratur som genre först under 1800-talet. Till en början var de indiska barnböckerna oftast imitationer av engelska barnböcker. Undantag var de indiska språken bengali och marathi som faktiskt utvecklade en barnbokstradition redan på tidigt 1900-tal. Resterande barnlitteratur var engelsk och antingen imiterade den populära författare som Enid Blyton eller så återberättade den traditionella sagor. Indisk barnlitteratur har mycket moral och didaktik i sig. Böcker förknippas i första hand med lärande och undervisning. Dessa strukturer håller på att ändras, men det går långsamt och det finns få barnboksförlag som orkar hålla igång med någon utgivning. Det saknas stöd från staten och inköpsprogram för biblioteken.

Trots denna lite nedslående text som finns att läsa i Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern så finns det en hel del barnboksförfattare och illustratörer som kommer från eller bor i Asien, likväl som böcker skrivna av andra författare men som ändå utspelar sig i eller handlar om Asien. Nedan tipsar jag om några av alla dessa titlar. Några av dem har jag redan recenserat och några kommer jag att recensera här på bloggen under denna månad.

  • När kommer bussen – Ryôji Arai
  • Sussa och Natti – Ryôji Arai
  • Världen i kartan – Kim Hyangkeum
  • Farmors pangkakor – Ingmarie Ahvander
  • Spelmannen och prinsessan – Fiona French
  • Leila – flickan som inte fanns – Britt Engdahl
  • Laleh – flickan som var rädd för stjärnorna – Ann-Madeleine Gelotte
  • Guldögat – Hans Hagen
  • Låt tistlarna brinna – Yasar Kemal
  • Under Guds himmel – Niklas Krog
  • Zahra och det gömda barnet – Helena Olofsson-HeshmatPasand
  • I fågelkvinnornas land – Huguette Pérol
  • Nattens berättare – Rafik Schami
  • Dima från Shatila i Libanon – Anne Sörman
  • Hodjas hämnd – Günseli Özgür
  • Mustafa och järnlejonet – Peter Dickinson
  • Pema från Bhutan – Ewa Jaconsson
  • Vindens dotter – Suzanne Fisher Staples
  • Hoity den hungriga räven – Sybil Wettasinghe
  • Paraplytjuven – Sybil Wettasinghe
  • Mana – en flicka från Himalaya – Radha Bhat
  • Djungelboken – Rudyard Kipling
  • Elefantpojken – Carolyn Sloan
  • Tuan – Eva Boholm-Olsson
  • Den behornade hästen och andra sagor från Indonesien – Kerstin Garme-Hellsten
  • Kassim och den blå fisken – Geraldine Kaye
  • Adzerk – den vita hingsten – Lin Hallberg
  • Vilda i Asien – Pamela von Sabljar
  • Blunda och öppna ditt fönster – Ngoc Thûan Nguyên
  • Ormens år – Utta Wickert
  • Sadako och de tusen papperstranorna – Eleanor Coerr
  • Flickan som gick för att hämta våren – Sigbritt Eklund, Shu Zi-Min
  • Över näktergalens golv – Lian Hearn
  • Spöket på värdshuset Tokaido – Thomas Hoobler
  • Chain Mail – skicka vidare – Hiroshi Ishizaki
  • Den osynliga flickan – Deborah Ellis

Har du läst någon av dessa? Eller har du själv några förslag på andra barnböcker från Asien, om Asien, som utspelar sig i Asien eller som är skrivna/illustrerade av en asiatisk författare/illustratör? Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Barnboken i Afrika

 

I boken Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern finns ett kapitel som heter Var är Afrikas böcker? Där står det att nyckelproblemet för barnlitteraturen i Afrika är den destruktiva övertygelsen att böcker endast ger information. Kärleken till böcker och fantasi ger inga betygspoäng i skolan och anses därför för närvarande mindre viktiga i Afrika. Böcker blir tryckta för utbildnings skull, men de blir sällan publicerade, alltså sålda till allmänheten. Vanligt folk i Afrika köper sällan böcker.

Ett annat problem för barnlitteraturen i Afrika är att Afrika är en enormt stor och skiftande kontinent. Det är en fascinerande blandning av samhällen från första och tredje världen. Afrika har skyskrapor och köpcentrum, likväl som djungler och öknar, vilket förstås påverkar läsvanorna. Geografiskt sträcker sig Afrika från öken till tropisk djungel till snötäckta bergstoppar. Historiskt omfattas Afrika från såväl pyramider och faraoner till intellektuella centrum, civilisationer i guld och sten, men också bushmän. Det finns också en mängd olika språk som talas i Afrika och detta tillsammans med koloniseringen av olika länder gör det svårt för författare att nå fram till en större afrikansk målgrupp. Vidare är kontinenten märkt av krig, med allt vad det innebär, liksom av fattigdom, svält och sjukdomar i många delar av Afrika. En annan faktor som spelar in är att Afrika inte har någon lång tradition av böcker och läsning, men däremot en lång historia av muntlig tradition och historieberättande. I boken står det: Afrikas berättelser är levande. De lever och förändras. De tycker inte om att bli instängda i en bok. 

Trots denna lite nedslående text som alltså finns att läsa i Världens barnboksförfattare så finns det en hel del barnboksförfattare och illustratörer som kommer från eller bor i Afrika, likväl som böcker skrivna av andra författare men som ändå handlar om Afrika. Nedan tipsar jag om några av alla dessa titlar. Några av dem har jag redan recenserat och några kommer jag att recensera här på bloggen under denna månad.

  • Tawias kanot – Meshack Asare
  • Luktar det regn – Lesley Beake
  • Regndansen – Niki Daly
  • Kwela Jamela, Afrikas drottning – Niki Daly
  • Lila och regnets hemlighet – Jude Daly
  • Papa Diops taxi – Christian Epanya
  • Färsk fisk – John Kilaka
  • Bronsgubbens hemlighet – Meshack Asare
  • Förtrollad frukt – John Kilaka
  • Mandelas sagobok
  • Floden som steg till himlen
  • Vi gick alla på safari – Lauri Krebs
  • Kung Salomos skatt – H Rider Haggard
  • En blomma i Afrikas öken – Waris Dirie
  • Det var en gång – Niki Daly
  • Makwelane och krokodilen – Maria Hendriks
  • Jag vill hellre äta ett barn – Sylviane Donnio
  • I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig – Christina Wahldén
  • Ynari – flickan med de fem flätorna – Ondjaki
  • Rita i Kudang – Eva Susso
  • Mamy Wata och monstret – Veronique Tadjo
  • På andra sidan sanningen – Beverly Naidoo
  • Böckerna om Akimbo – Alexander McCall Smith
  • Eldens hemlighet – Henning Mankell
  • Coconut – Kopano Matiwa
  • Min modiga mormor och den dansande elefanten – Inger Jalakas
  • Ashraf från Afrika – Ingrid Mennen
  • Siri, superhjälten och guldringen – Katarina de Verdier

Har du läst någon av dessa? Eller har du själv några förslag på andra barnböcker från Afrika, om Afrika, som utspelar sig i Afrika eller som är skrivna/illustrerade av en afrikansk författare/illustratör? Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Om jag får stanna

Hur är det att leva i ett land där man egentligen inte får lov att bo? Att alltid vara rädd att det ska hända familjen något. Hur är det att år efter år tränga ihop sig i ett litet rum med fördragna gardiner samtidigt som man går till skolan, spelar fotbill, har en bästa vän och är kär, som vilket annat barn som helst?

Om detta har Kajsa Gordan skrivit i boken Om jag får stanna. Boken handlar om Ilona som tillsammans med sin familj flydde till Sverige från sitt hemland för sju år sedan. Det var för farligt för dem att stanna kvar i hemlandet, men ännu vet de inte om de är välkomna att bo kvar i Sverige. Ilonas pappa säger att de är fångar i ett väntrum där det aldrig blir deras tur, och det är nog en bra förklaring. Familjen hålls gömd i ett kloster tillsammans med flera andra familjer som också väntar på asylbesked. Föräldrarna kan aldrig lämna klostret, då de riskerar att bli tagna av polisen, men barnen går skola.

För sju år sedan började Ilona nämligen skolan. Då blev hon bästis med Stella. Stella som är uppväxt i Sverige och har en självklar rätt att bo här. Stella som har allt, Stella som har det bra. Flickorna bryr sig egentligen inte om sånt, de är bästisar ändå. Men självklart blir deras olika förutsättningar i livet tydliga för dem emellanåt. Och tro det eller ej, det är inte heller så lätt att vara den bästa vännen, den som har det bra och som inte behöver oroa sig för om man får stanna i sitt nya hemland eller inte.

Om jag får stanna är en väldigt bra och berörande bok om ett högaktuellt ämne. Boken väcker många tankar och funderingar. Och frågor. Jag inser hur lite jag vet om flyktingarnas liv här i Sverige och asylprocessen. Böcker som denna behövs! Eftersom boken väcker så mycket att prata om hade jag gärna sett den som högläsningsbok också, eller varför inte som bokklubbsbok. Hoppas många uppmärksammar den och läser den.

Boken vänder sig till mellanåldern (9-12 år), men man kan absolut sätta den i händerna på yngre också. Den är lättläst och språket flyter på bra. Författaren har valt att man får ta del av båda flickornas perspektiv växelvis och det ger en väldigt bra effekt tillsammans med jag-formen som också används. Man har lätt att känna för båda karaktärerna och det känns trovärdigt det som skildras. Tråkigt omslag bara som inte alls yppar något om vad boken handlar om utan snarare bara signalerar feelgood och kanske därmed inte lockar rätt läsare?

Om jag får stanna är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa hos Adlibris och Bokus.

Spetälskesjukhuset

Sveriges sista spetälskesjukhus fanns i Järvsö, som ligger bara kanske 7 mil från där jag bor, mitt i vackra Hälsingland. Självklart ville jag därför läsa Spetälskesjukhuset av Camilla Lagerqvist eftersom boken utspelar sig just där i Järvsö. Boken passar dessutom perfekt in i månadens bloggtema som är glesbygd, landsbygd, hembygd.

Såhär skriver författaren själv om idén bakom boken:

Idén till den här boken fick jag när min pappa berättade att Sveriges sista spetälskesjukhus fanns i Järvsö. Jag blev väldigt nyfiken och en varm sommardag åkte vi upp till huset som fortfarande finns kvar. När jag gick omkring där utanför och såg de vackra byggnaderna och älven som rann nedanför tyckte jag att det såg lika idylliskt ut som på ett vykort, men det fanns också något mystiskt och vemodigt med huset. Jag tänkte på alla som bott på den här vackra platsen och samtidigt varit så sjuka och utstötta och då föddes berättelsen om Elly och Saga.

Boken handlar om Elly som är på besök hos sin farmor i Järvsö under ett sommarlov. Hon kan inte låta bli att fascineras av det gamla spetälskesjukhuset som ligger i närheten av farmors stuga, både platsen och dess historia gör att hon lockas dit. Hon blir faktiskt så nyfiken att hon känner på dörren och när den står öppen så går hon in. Där inne är en flicka, Saga, som ser sjuk ut och som själv också säger ”Gå inte så nära, jag kanske smittar”. Saga berättar att alla som bor i huset har spetälska, precis som hon själv, men att de andra nu har försvunnit och bara hon är kvar. Saga hävdar att det är år 1932, fastän Elly vet att det är 2017 och sjukhuset sedan länge stängt. Elly fortsätter att besöka spetälskesjukhuset och möter Saga nästan varje gång. Det verkar som att hon kan resa i tiden. Tänk om hon då kunde få med sig medicin och faktiskt bli botad. För idag är spetälskan utrotad i Sverige och idag finns det faktiskt penicillin som kan bota eller lindra. Elly bestämmer sig för att försöka komma åt medicin för att hjälpa Saga, men det är inte det lättaste. Tur att de nyfunna kompisarna Sam och Marcus kan hjälpa till.

Spetälskesjukhuset är en lite speciell bok som innehåller många ingredienser. Dels lite skräck och övernaturligt. Dels lite historia. Dels lite kärlek och vänskap. Dels sorgen efter en oerhört saknad mamma. Dels en skildring över ett vackert glesbygdslandskap som sällan skildras i barn- och ungdomsböcker. Och dels ett härligt sommarlov där vad som helst kan hända. Jag gillar boken jättemycket, kanske just för att den har så många härliga ingredienser att det finns något för alla. Författarens språk gillar jag också, det flyter på väldigt bra och känns målande och levande. Även karaktärerna känns levande. Det är väl möjligen Marcus som man inte får lära känna särskilt väl, men Elly är lätt att känna med, Sam verkar vara en mysig kille och jag gillar också Ellys farmor som verkar vara en härlig kvinna.

Läs den här boken, det är en perfekt sommarlovsbok!

Spetälskesjukhuset är utgiven av B Wahlströms förlag och den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Billie

Billie är 12 år och skulle bo med sin mamma om det inte vore för att hon är sjuk. Hon orkar inte längre ta hand om Billie. Därför får Billie komma till en ny familj där hon ska vara fosterbarn ett tag. Den nya familjen bor i Bokarp och om ankomsten till familjen kan man läsa i Billie – avgång 9:42 till nya livet. Och det är verkligen ett nytt liv hon hamnar i. Billie är nyfiken och spontan och hon lär sig snabbt att om man bor i Bokarp så spelar man pingis, man hänger vid bänkarna på rasten om man är tjej och spelar fotboll om man är kille, man myser hemma varje fredagskväll, man går inte till husen på Solkullen, och man pratar inte om Casper. Det dröjer inte länge förrän Billie inser att familjen hon hamnat hos har en hemlighet. Det visar sig att ett av deras barn har dött, men de pratar inte om det. Inte ens fastän fostermamman är präst. Alla mår dåligt över det som hände med Casper, men det pratas inte om det. Men Billies ankomst förändrar saker och ting, för Billie är inte den som har svårt att prata, oavsett vad det handlar om, tvärtom, hon ställer frågor och lirkar fram svaren. Och det blir ju till det bästa till slut.

Fortsättningen på Billies liv i den nya familjen kan man läsa om i Billie – du är bäst. Där blir Billie vald till kamratstödjare i skolan, men det är en roll hon har lite svårt för, för hur ska man kunna finnas till hands för precis alla? Samtidigt får vi också se hur familjen fortsätter ta sig av sin stora hemlighet och försöker läka efter det som hände med Casper.

Böckerna om Billie har blivit väldigt hyllade och jag förstår varför. Det är böcker som sticker ut. Billie är en härlig karaktär, lite lik Pippi Långstrump med sitt rättframma sätt. Men samtidigt förstår man att hon inte har haft det så lätt i livet med en frånvarande pappa, en sjuk mamma och avsaknad av regler och sådant som verkar finnas i ”normala familjer”. Billie försöker finna sig till rätta och hon lyckas utomordentligt bra, kanske lite för bra för att det ska kännas trovärdigt ibland. Men det kan man blunda för, för jag tycker att bokens tema med fosterfamiljer, dysfunktionella familjer vs normala familjer, sorg och att komma som ny är sådana viktiga ämnen att läsa om och diskutera kring.

Sara Kadefors är den som har skrivit boken och hon ligger ju bakom flera andra böcker som jag gillar, där Sandor slash Ida kanske är den mest kända (den blev utsedd till Sveriges bästa ungdomsbok 2001). Jag har alltid gillat hennes språk och det gör jag också i böckerna om Billie. Jag gillar också att det är så mycket humor i böckerna. Det är tråkigt bara att den första boken om Billie har så pass stark rosa färg, vilket signalerar ”tjejbok”, för jag tror definitivt att det här är böcker som passar en bred målgrupp oavsett kön och favoritgenre. Därför hoppas jag att den här läses högt för många femmor och sexor, så att så många som möjligt får lära känna streetsmarta Billie. Apropå omslaget förresten, det togs faktiskt fram utifrån en tävling för mellanstadieelever.

I min utmaning Temaläsning 2017 passar de här böckerna väldigt bra in denna månad då temat är landsbygd, glesbygd, hembygd. Billie kommer från Stockholm och hamnar i lilla Bokarp. Det är många exempel på kulturkrockar mellan storstad och landsbygd/småstad i boken likväl som många exempel på hur det är att lämna sitt trygga hem och bege sig ut i det okända.

Böckerna är utgivna av Bonnier Carlsen och finns bland annat att köpa på Adlibris (här och här) och på Bokus (här och här).

Gamlingar i barnböckerna

Jag har inte riktigt hunnit med att recensera alla böcker med mångfaldstema som jag tänkt mig i mars, så jag fuskar lite idag fastän vi redan gått in i april. Men det här blir sista inlägget på mars månads tema, innan jag kör igång med april-temat. I mitt sista mångfaldsinlägg tänkte jag fokusera på ålder. Det är ju nämligen också en intressant aspekt att titta närmare på. Jag upplever att det förut inte fanns så många barnböcker där gamla människor var en aktiv del av handlingen. Men det tycker jag har förändrats de senaste åren och det är jättebra. När jag fick mina tre första barn bodde jag i en universitetsstad, Umeå. Det var vanligt att man flyttade dit, pluggade, träffade sin stora kärlek, fick barn och jobb och blev kvar långt från familj och släkt. Det innebar att många barn växte upp utan att ha så stor kontakt med den äldre generationen. Därför tror jag att det faktiskt är viktigt att skildra äldre personer i barnlitteraturen. Någon som håller med? Hur som helst tänker jag här skriva om några av de böcker som innehåller äldre människor som vi läst här hemma den senaste tiden.

Tant Vildas magi av Emma Holmgren är en fantasifull bok som tar avstamp i det faktum att huvudpersonen Moas älskade mormor måste flytta på äldreboende. Men inte kan man väl skicka en mormor som kan hjula till ett äldreboende? Moa tar hjälp av vännerna Titus och Linnea för att rädda mormor från äldreboendet och de hamnar mitt i ett äventyr med en magisk trädgård där rabarberna är lika stora som träd. Det här är en bok fylld med magisk realism, men vet inte alltid vad som är sant och inte, men det spelar ingen roll, det är en underbar, rolig och charmig saga med en hel del spänning stundtals och fina relationsskildringar. Boken är utgiven av Parus förlag och vänder sig till åldern 9-12 år.

Jag ska aldrig sluta cykla handlar om en flicka och hennes gammelfarmor som är just gammal. Jättegammal. Det är svårt för flickan att tro att gammelfarmor inte alltid har varit sådär jättegammal. Men faktum är ju att gamla människor inte alltid har gått sakta, haft vitt håroch älskat att mata småfåglar. En dag har gammelfarmor dött och flickan och hennes mamma tittar på bilder från det att gammelfarmor var ung och liten. Och det visade sig ju förstås att gammelfarmor också varit lika liten som flickan. Kanske tyckte de också om samma lekar. Boken tar fasta på att alla människor har varit små, och att man inte alls är så olika som man kanske kan tro. Boken skildrar också hur viktigt det är att ta tillvara på den tid man har tillsammans. Längst bak finns tips om att man kan fråga människor i sin närhet om deras barndom, vad de tyckte om att leka med när de var små och kanske får man se bilder av hur det såg ut på den tiden. En jättefin bok också att ha som ingång till diskussioner om livet, döden och olika åldrar i livet. Jag kan tänka mig att man även kan arbeta med boken i skolan. Ett stort plus för de härliga bilderna! Boken är skriven och illustrerad av Ulrika Gustafsson och det är Idus förlag som har gett ut den. Den vänder sig till barn mellan 6-9 år.

Tant Skateboard är olik de andra böckerna eftersom den har en gammal tant som huvudperson. Det finns två böcker om Tant Skateboard, dels Tant Skateboard och dels Tant Skateboard och spökslottet. Bilderböckerna handlar om Ingegerd som inte alls är som andra tanter. Hon kan varken laga mat, baka bullar eller sy. Istället gillar hon att klättra, dyka och resa. Och det allra roligaste hon vet, det är att åka skateboard. Men med tiden har alla Ingegerds vänner dött och hon har ingen kvar att umgås med. En dag ledsnar hon på ensamheten och ger sig ut på jakt efter nya vänner. Har hon tur hittar hon någon som gillar att åka skateboard … I Tant Skateboard och spökslottet är hon med om ett riktigt äventyr. Hon råkar skejta för långt och kommer vilse. När regnet börjar vräka ner knackar hon på i ett hus för att få skydd, men det visar sig inte vara vilket hus som helst – det är ett spökhus … Böckerna är skriven av Lotta Eriksson och illustrerad av Jenny Lindqvist. De är utgivna av Idus förlag och vänder sig till barn mellan 3-6 år.

Morfar i smyg är en kapitelbok som handlar om Fia. Fia har ingen morfar. Det tror hon i alla fall. Men så en dag står det en morfar utanför hennes dörr och knackar på. Morfar Hasse verkar jättesnäll, men tyvärr vill inte Fias mamma ha något med honom att göra. Fia är dock en handlingskraftig tjej – om nu inte mamma vill att Fia ska ha någon morfar får väl Hasse vara Fias morfar i smyg … Jag gillar den här boken, den handlar mycket om relationer, främst relationen mellan Fias mamma och Fias morfar. Men boken visar att även om de har dåliga erfarenheter sedan tidigare så är det nya tider nu när Fia finns och Fia kan behöva ha en egen relation med sin morfar. Dessutom handlar boken om relationen mellan Fia och hennes mamma. Det är svårt att beskriva den här boken, men den är väldigt bra. Den är rolig och humoristisk, men samtidigt allvarlig och har flera bottnar. En jättefin bok helt enkelt av Ingrid Olsson och med illustrationer av Jenny Karlsson. Boken är utgiven av Rabén & Sjögren och vänder sig till barn mellan 6-9 år.

Min bästa väns kalas är en jättefin bok som fokuserar på vänskap mellan generationer. Boken handlar om ett barn vars bästa vän är Hilda, en gammal tant som bor i samma trappuppgång. En dag ska barnet på födelsedagskalas hos en kompis och frågar då Hilda när hon fyller år. Det visar sig vara nu på lördag, men Hilda ska inte ha något kalas, det har hon aldrig haft och inte har hon någon att bjuda heller. Då bestämmer sig barnet för att anordna ett härligt kalas till Hilda, för det är väl klart att ens bästa vän ska ha ett riktigt kalas. Och sagt och gjort – Hilda får ett finfint födelsedagskalas. Boken visar att vänskap inte har några åldersgränser, men också att hudfärg inte spelar någon roll. Väldigt fin bok av Kristina Murray Brodin och Maja-Stina Andersson. Den är utgiven av Vaktel förlag och vänder sig till barn mellan 3-6 år.