Så har jag då läst den tredje boken i PAX-serien. Mylingen heter del tre i serien PAX, av Åsa Larsson och Ingela Korsell, och med illustrationer av Henrik Jonsson. Denna bok utspelar sig omkring halloween. Det är halloweendisko i skolan och det vimlar av såväl zombier som monster. Det är feststämning i skolan och en spökvandring anordnas. Men plötsligt visar det sig bli blodigt allvar, för bland alla utklädda barn finns en myling. Mylingen har bestämt sig för att utkräva hämnd och nu har hon utsett sina offer. Alrik, Viggo, Estrid och Magnar gör allt för att stoppa den, men de har inte tiden på sin sida, för när det blir alla helgons natt får mylingen oanade krafter för att fullfölja sitt mål.

Jag tycker att böckerna i PAX-serien bara blir bättre och bättre. Jag skrev att jag tyckte att Grimmen var bättre än Nidstången, och nu måste jag faktiskt säga att Mylingen var ännu bättre. Det är klart bästa boken hittills – men också den läskigaste boken i serien hittills! Boken innehåller samma blandning av magi och realism, lek och allvar, som de tidigare böckerna. Den håller ett högt tempo, har ett bra driv och precis som de tidigare böckerna avslutas den med en rejäl cliffhanger. Berättartekniken är fortfarande suverän och jag gillar hela konceptet med serien. De känns så välskrivna och genomarbetade. Jag förstår verkligen att de är så oerhört populära.

Det känns som att den här boken utspelar sig på kortare tid än de andra två böckerna, och det gör också att man tappar lite av det som annars händer i bakgrunden, den här vardagen som utspelar sig i skolan, hemma hos Anders och Laylah. Men det kanske bara är min inbillning? Jag läste den dock i ett rasande tempo, det här är riktiga sträckläsarböcker! Dialogerna och språket är fullpoängare, det känns precis som att lyssna på två killar i vilken skola som helst idag. Jag gillar fortfarande det här med att boken tar vid exakt där den förra boken slutar och jag gillar kapitelindelningen och de färgade boksidorna. Omslagen gillar jag också skarpt, liksom att varje bok berättar om något av de väsen som vi känner igen från mytologin och historien. Vidare gillar jag att de funkar lika bra för tjejer som för killar. Dessutom gillar jag att trots att böckerna innehåller så mycket spänning, mystik och skräck så innehåller de också en himla massa humor, och rolig humor dessutom.

Mylingen är utgiven av Bonnier Carlsen. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Grimmen är del två i PAX-serien av Åsa Larsson och Ingela Korsell, och med illustrationer av Henrik Jonsson. I denna boken är det en best som om nätterna härjar i Mariefred och attackerar stadens invånare. Folk tror att det är en hemlös hund som härjar. Men Alrik, Viggo, Estrid och Magnar förstår att så enkelt är det inte. Men vad är det egentligen? Är det en varulv? En hamnskiftare? Till slut inser Alrik att det är en grimm som de måste fajtas emot och slutstriden närmar sig.

I Grimmen finns också en motorcykelåkande häxmästare som förhöjer spänningen i boken – vågar man verkligen lita på honom? Dessutom är brödernas plågoande Simon och hans gäng tillbaka även i denna bok.  En ny underhållande karaktär introduceras också, nämligen Hej-Henry.

En ny sträckläsarbok för mellanåldern alltså. Jag tyckte ännu bättre om Grimmen än om Nidstången faktiskt. Grimmen är lite tjockare och då fördjupas intrigerna, vilket är ett stort plus. Annars så händer det minst lika mycket i Grimmen som i Nidstången. Grimmen är också fartfylld, actionspäckad och har ett högt tempo. Den är också lika välskriven och jag gillar verkligen berättartekniken. Det märks att böckerna är välarbetade och välplanerade. Ingenting lämnas åt slumpen och det finns inga onödiga passager i böckerna. Jag gillar att böckerna vänder sig till läsovana, men utan att glömma bort de mer vana läsarna. Jag gillar också att böckerna passar lika bra för tjejer som för killar. Dessutom tycker jag om att Grimmen tar vid precis där Nidstången slutar. Det har inte hänt något som vi missat mellan de båda böckerna. Det märker man också på kapitelindelningen – Nidstången avslutades med kapitel 19 och Grimmen börjar med kapitel 20, istället för att börja om på nummer ett. Men även Grimmen avslutas med en lika rejäl cliffhanger som Nidstången, så nu måste jag snart kasta mig över den tredje delen i serien.

Grimmen är utgiven av Bonnier Carlsen. Den finns bland annat att köpa hos Adlibris och hos Bokus.

Jag hade höga förväntningar innan jag började läsa PAX-serien som varit så ombloggad. Förlaget beskriver serien såhär på sin hemsida:

Lika beroendeframkallande som Harry Potter, lika blodisande som Hungerspelen. ”PAX” har alla ingredienser av en modern nordisk klassiker.

Som ni förstår så låter det alltså mycket lovande. Det är deckarförfattaren Åsa Larsson som nu debuterar när det gäller böcker för mellanåldern, vilket också känns spännande eftersom hon är en av mina favoriter när det gäller vuxendeckare. Hon har skapat böckerna i serien tillsammans med författaren och forskaren Ingela Korsell och tecknaren Henrik Jonsson. Böckerna utspelar sig i Mariefred i modern tid och i huvudrollen står de båda bröderna Alrik och Viggo. Väktarna Magnar och Estrid har också en betydande roll i böckerna. Totalt ska det tydligen komma tio böcker i PAX-serien. Hittills finns fyra utgivna böcker.

Nidstången är första delen i PAX-serien. Bröderna Alrik och Viggo kommer som fosterbarn till en familj i Mariefred. De har en trasslig bakgrund och de får en tung start som nya i skolan och i staden. Det finns ett killgäng i skolan som gör livet svårt för dem. Men det visar sig inte vara den enda striden de ska utkämpa. Tvärtom. Det finns ett hemligt, magiskt bibliotek i Mariefred, som Estrid och Magnar har vigt sitt liv åt att skydda. Men de blir allt äldre och därmed blir också deras magiska krafter allt svagare. De väntar på de utvalda ersättarna. Och det visar sig vara Alrik och Viggo som är de utvalda som ska hjälpa till att försvara biblioteket mot de mörka krafter som vill ta makt över biblioteket. Alrik och Viggo har också magiska krafter. Men än så länge är de så unga att de inte lärt sig behärska dem. De har mycket att lära sig…

Jag förstår varför de här böckerna har blivit så populära bland barnen i mellanåldern. Boken har ett starkt driv och ett högt tempo. Det är mycket spänning och äventyr. Dessutom finns det många intressanta ingredienser, så som förbannelser och en nidstång. Boken är skriven med ett modernt, lättläst språk och de vardagsrealistiska delarna skapar lätt igenkänning. Man lär känna karaktärerna väl och de är väldigt sympatiska och lätta att tycka om. Ibland även tycka synd om. Här och var finns serieliknande illustrationer insprängda. Jag personligen tycker inte så mycket om den typen av illustrationer, men de funkar bra här med bokens höga tempo och mycket action. Jag gillar bokens häftiga layout med färgade sidkanter och mycket dramatik på omslagsbilderna. Jag tycker också att det är riktigt bra längd på böckerna. Det här är inga tegelstenar, men inte heller några tunnisar, utan böckerna är precis lagom långa för mellanåldern. Boken avslutas med en rejäl cliffhanger inför nästkommande bok.

Nidstången är utgiven av Bonnier Carlsen. Den finns bland annat att köpa hos Adlibris och på Bokus.

Mååål! är den tredje fristående boken om Wille och hans klass som älskar att spela fotboll. Jag har skrivit om de första två böckerna i serien tidigare. De heter Passa och Skjut. I dessa böcker fick vi lära känna Wille som går i en fotbollstokig klass, men själv är han inte speciellt intresserad av fotboll. Han tycker om schack, att spela dataspel och att läsa böcker. Men när det är dags för femmornas fotbollsturnering måste han i alla fall vara med och spela, annars blir de en spelare för lite. Laget måste dock förbättra sin taktik för att ha någon chans i turneringen. Då kommer han på den briljanta idén att de kan använda sig av schackteknik. Tack vare fotbollen blev Wille också kompis med söta Moa, så fotboll är kanske inte helt fel ändå.

I Mååål så har Willes klass tagit sig ända till final i skolcupen i fotboll. Nu måste de kämpa ännu mer för att kunna vinna. Men det är mycket som händer inom laget också. Wille är ihop med Moa nu. Eller är de verkligen ihop? Det där med kärlek är inte helt lätt. Motståndarna är inte heller att leka med.

Jag som själv inte är det minsta fotbollsfrälst tycker att dessa böckers största behållning är att de inte bara handlar om fotbollsspelet utan också relationerna inom och utanför laget. Böckerna utspelar sig dessutom i skolmiljö. Det gör att böckerna inte enbart vänder sig till sportnördar, utan vem som helst kan läsa dem med god behållning. Vidare är böckerna väldigt lättlästa och har ett bra driv. Det är stor text, mycket luft på sidorna och många illustrationer.

Mååål är skriven av Thomas Halling och illustrerad av Jonas Kärn. Den utges av Alfabeta bokförlag och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Ponnydetektiverna är en ny hästbokserie som vänder sig till barn mellan 9-12 år. Böckerna handlar om Charlie, Rosie, Mia och Alice som alla har sina ponnyer i samma stall. Jag har läst de två första delarna i serien, Moonlight – en klass för sig och Scout – bara till låns.

Moonlight – en klass för sig handlar om när tjejerna i stallet förbereder sig för årets stora tävling, Fratton Cup. En dag får de syn på en annons i tidningen. En ponny har blivit stulen, och det är ingen mindre än den prisbelönade ponnyn Moonlight, som deras granne och största konkurrent äger. Trots detta bestämmer sig tjejerna för att hjälpa till. De älskar ju hästar och kan bara föreställa sig vilken skräck ifall det hade varit deras ponny som hade blivit stulen. Tjejgänget bildar detektivbyrån Ponnydetektiverna och de svär på att göra allt för att hitta Moonlight.

Scout – bara till låns handlar framförallt om Alice. Hon var tidigare rädd för att tävla i hoppning, men när hon äntligen kom över sin rädsla har hon och ponnyn Scout haft en sommar fylld av vinster i olika hopptävlingar i trakten. Men Alice har Scout bara till låns och Alices tävlingskarriär har väckt uppmärksamhet hos Scouts riktiga ägare. Hon förstår nämligen att nu finns det pengar att tjäna, så hon har bestämt sig för att sälja honom till ett högt pris. Alice har ingen möjlighet att kunna köpa honom och hon är livrädd för att förlora sin älskade ponny och för att Ponnydetektiverna ska splittras. Men det visar sig att tjejernas nystartade detektivbyrå får ett nytt fall. Scouts riktiga ägare beter sig mystiskt och det visar sig ligga en hund begraven i Scouts förflutna.

Det här är två fina böcker för alla hästintresserade. Ett plus för de faktasidor i slutet av boken där författaren med text och illustrationer berättar om hur man sköter om en ponny. Tyvärr finns det inga illustrationer alls i resten av boken, så man bör nog vara rätt så läsvan. Ett annat minus är att böckerna inte är skriven i en svensk miljö av en svensk författare, så igenkänningsfaktorn blir inte så stor, men däremot är detta en bok att drömma sig bort i och att sluka för den som läser allt om hästar. Kombinationen mellan deckare och hästbok har ju testats många gånger tidigare av olika författare och det har ju visat sig bli en succé. Så också här. Avsaknaden av föräldrars närvaro och engagemang är ganska typiskt för böcker av det här slaget, och där märker man också en skillnad mellan svenska hästböcker och engelska. Men jag tror att det här är detaljer som mest en vuxen läsare lägger märke till och reagerar på.

Böckerna är skrivna av Belinda Rapley och utges av Känguru bokförlag. De finns bland annat att köpa på Adlibris (här och här) och på Bokus (här och här).

Det började med den där dumma leken.
Anden i glaset.
Ställ dina frågor och anden ska svara.
Det finns väl egentligen ingen som tror på det där?
Inte jag i alla fall. Åtminstone inte förut. Nu vet jag inte. Nu har jag träffat honom. 

Kompisarna Juni och Fanny och deras nyinflyttade klasskompis Stella har för första gången föräldrafritt och ska sova över hos Fanny. I flera veckor har Fanny tjatat om att det är ett perfekt tillfälle att prova Anden i glaset, den gamla leken där man ska viska frågor till anden i ett glas och anden kommer då att svara genom att föra glaset över ett spelbord med bokstäver tills det bildas ord.

Juni är inte det minsta intresserad av att leka leken, men Fanny insisterar. Men de hinner knappt börja förrän kusliga saker börjar hända. Först går strömmen. Sen blinkar lamporna hysteriskt. Åskan slår ner. Stella försvinner. När strömmen kommer tillbaka så har någon ringat in bokstaven C på spelbordet hårt, hårt, med en röd penna…

Boken vänder sig till barn mellan 9-12 år och jag tror att den uppskattas av alla som älskar att läsa spökhistorier och kusliga berättelser. Alla de rätta ingredienserna finns där – vardaglighet, barn som är ensamma hemma, åskoväder, mörker och en smula övernaturlighet och magi. Som vuxen tycker jag att det här är krypande obehagligt, så jag kan tänka mig att barnen i mellanstadieåldern kan bli riktigt skrämda. Berättartekniken är suverän, man sitter på helspänn nästintill hela tiden!

Anden i glaset är skriven av Ewa Christina Johansson och utges av B Wahlströms förlag. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Läst av samma författare:

Spindlar och spöken

Ingerlin Angerborns böcker är populära för mellanåldern. De är lagom spännande och kusliga och dessutom väldigt välskrivna. Jag har precis läst ut Hjärta av damm och den blev direkt min favorit bland de böcker jag läst av henne, inte minst för att boken utspelar sig i en underbar teatermiljö.

Boken handlar om Bella som går en teaterkurs på Gamla Ekmanska Teatern under höstlovet. Egentligen skulle hon ha gått kursen tillsammans med sin kompis, Tove, och det var Tove som hade tjatat att de skulle gå. Men så var hon tvungen att åka till sin farmor och farfar under lovet och Bella fick gå kursen själv. Bella är därför inte så entusiastisk att gå kursen från början, men det blir mer och mer lovande. Dels är söta Hilding där, och dels får teatergruppen höra att det spökar på teatern. Fler och fler mystiska saker händer. Någon bankar på dörren till salongen. Det lyser på vinden, dit ingen har nyckel. Bella ser någon sitta på plats nummer 99 fast alla i teatergruppen befinner sig på scenen. Först försöker Bella intala sig att det finns en naturlig förklaring till allt, men snart tvingas hon inse att spökerierna på teatern nog inte bara är skrock…

Hjärta av damm är kort sagt en jättebra bok. Den har precis rätt blandning mellan vardagsrealism och övernaturlighet. Jag gillar den spirande kärlekshistorien mellan Bella och Hilding. Jag gillar också att karaktärerna blir så levande och att miljöskildringarna är otäckt bra. Boken är lagom läskig och kuslig för åldern. Den är lättläst med korta kapitel och mycket luft mellan raderna. Boken har också ett högt tempo, den utspelar sig på bara mindre än en vecka och dessutom finns det ett driv som gör att man bara inte kan sluta läsa. Boken vänder sig till barn mellan 9-12 år, men den är läsvärd även för oss vuxna. Jag har sett en kritik mot att Ingelin Anderborns böcker är så förutsägbara och att de följer samma koncept, men jag tycker inte det behöver vara en negativ sak att de följer ett givet mönster. Barnen i målgruppen verkar inte ha något emot det. Det är ju bara att se på böckernas enorma popularitet…

Hjärta av damm är utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Läst av samma författare:

Rum 213

Gengången