Johanna är 14 år. Hon borde ha ett bra liv. Hon borde ha kompisar, trivas i skolan och göra det som alla andra 14-åringar gör. Men Johannas liv är inte som andras. I skolan blir hon misshandlad av två killar. Hemma blir hon det av sin mamma.

Jag finns är alltså Johannas egen berättelse och den bygger på författarens egna upplevelser under sin uppväxt. Det är oklart hur mycket som är självupplevt, men det känns som om författaren vet vad hon talar om – händelserna beskrivs detaljerat och utelämnande. Vissa scener är väldigt tunga att läsa. Men boken är inte bara tung och svart, det här är också en berättelse om överlevnad mot alla odds, om mod och kraft att bryta sig loss. Boken lämnar ingen oberörd och det här är en bok som borde läsas av alla, inte minst föräldrar och vuxna som jobbar med barn och ungdomar.

Jag finns är skriven av Maja-Maria Henriksson och utgiven av Natur & Kultur. Den blev Augustprisnominerad förra året.

Cannie Möller sägs vara en av våra främsta ungdomsförfattare. Själv hade jag aldrig läst något av henne tidigare, men nu har jag läst M som i Mara (Bonnier Carlsen). Den handlar om Mara som åker på en skrivarvecka vid havet tillsammans med andra ungdomar. Där möter hon sig själv och hon möter också Simon. En kort, men väldigt intensiv vecka.

Jag fastnade för den här boken för dessa rader på baksidan: ”Om skrivandets magiska kraft och om att tro på sig själv och på kärleken handlar Cannie Möllers nya roman”. Det var dock inte en så bra beskrivning av bokens handling och jag blev inte särskilt imponerad av boken. I M som i Mara är det gott om magiska inslag och det kanske är det som gör att jag inte är så förtjust i boken, jag har alltid haft svårt för fantasy, sf och liknande böcker. Eller så är det författarens sätt att skriva. Det är svårt att sätta fingret på vad som gör att jag inte gillar boken, men det är då ingen bok jag kommer att läsa igen. Jag tror att jag har en annan bok av Cannie Möller i min oläst-hylla så jag kommer nog ändå att ge författaren en chans till.

Här är en annan bra och utförlig recension av M som i Mara.

Efter vampyrvågen blev det populärt med änglar i litteraturen istället. Fallen ängel är ett exempel, en ungdomsbok skriven av Becca Fitzpatrick och utgiven av B. Wahlströms. Nora bor med sin mamma i en småstad och har ett ganska lugnt liv där hon mestadels umgås med bästa vännen Vee. En dag placeras hon tillsammans med den mystiske Patch på biologilektionen och han fångar omedelbart hennes uppmärksamhet genom sitt hånfulla leende och ögon som ser rakt igenom henne. Patch verkar veta allt om henne och han dyker upp vartän Nora befinner sig. Något konstigt är det med Patch, men vad? Till slut måste Nora välja mellan att ge upp sitt motstånd och välja Patch, eller fly så långt som det bara går. Men när sanningen väl uppdagas om Patch är det alldeles för sent att fly.

Det här är en ganska typisk tonårsbok och det kanske är det som gör att jag inte riktigt faller för den. Boken har ett driv och den är spännande och så, men det fattas liksom ett djup i den. Jag får inte veta tillräckligt mycket om fallna änglar och myten kring dem, som jag hade velat för att fastna helt i berättelsen. Sen tycker jag att berättelsen tar efter för mycket av Twilight. Det är en bra story, den borde kunna stå helt på egna ben, utan att behöva påminna om Twilight. Snart kommer fortsättningen på Fallna änglar och det ska bli spännande att se hur det går för Nora och Patch.

Vampyrhistorier var ju stort förra hösten och det ploppade upp nya vampyrserier överallt efter den enorma succén med Twilightböckerna och filmerna. Senast ut i raden bland vampyrböcker för ungdomar är serien Night World, där den första boken heter Att lura döden. Boken är skriven av L.J. Smith, författare till Vampire Diaries och boken utges av Bonnier Carlsen.

Att lura döden handlar om Poppy som precis fått sitt efterlängtade sommarlov. Hon tror att hela framtiden finns framför henne, men snart visar det sig att hennes magsmärtor beror på cancer och hon har bara några veckor kvar att leva. Den andra huvudpersonen heter James. Han är Poppys bästa vän och hon har i hemlighet alltid varit kär i honom, men känslorna har inte varit besvarade. Vad Poppy inte vet är att James är den enda som kan rädda henne från döden. James är nämligen vampyr och har därför förmågan att göra Poppy odödlig. Men det kan han inte göra hur som helst. Som vampyr är han bunden av lagarna från Nattens värld. Ledorden är att ingen människa någonsin får veta att Nattens Värld existerar och de som tillhör Nattens Värld får aldrig någonsin bli kära i en människa. Om man bryter mot lagarna döms man omedelbart till döden…

Det är alltså utgångspunkten för den här boken och jag misstänker att det kommer att komma många delar i denna serie. Efter googlande såg jag att det finns hela tio böcker på engelska, så de kommer väl snart på svenska allihopa skulle jag tro. Det är en ganska typisk tonårsbok med väldigt enkelt språk. Det som skiljer den här boken från många andra vampyrböcker är att Nattens Värld består av många olika väsen, inte bara vampyrer och människor är med i boken utan också varulvar, häxor och formskiftare. Det är en intressant historia och det blir spännande att läsa fortsättningen. Bok nummer ett tog slut alldeles för snabbt.