Korridorer

Korridorer : 12 noveller om högstadietKorridorer är en novellsamling av Moa Eriksson Sandberg och Ester Roxberg. Den innehåller tolv noveller, tolv berättelser som vränger, kränger och skaver. Tolv röster från högstadiets korridorer.

När jag läser om tjejerna som skriver skejtarhoror i kuktunneln, flickan i nian som dansade med särskoletjejerna, de två killarna som förälskade sig i varandra trots att de är varandras motsatser, tjejen som åker på semester med sin bästa vän och inser att deras liv inte är så lika som hon hade trott, killen som blev tokdumpad i en relation där han trodde kärleken skulle vara för evigt och tjejen som drömmer om att hämnas på klassens plågoande och får en impuls att sticka kniven i honom under en hemkunskapslektion, så slungas jag tillbaka till min egen högstadietid. Till högstadiets korridorer. Till alla starka känslostormar. Boken rör många teman som är centrala under högstadietiden, som kärlek, vänskap, klass, rasism, svek, hjärtesorg, skam, hemligheter och identitetsfrågor.

Korridorer är en novellsamling som passar lika bra att läsa hemma som i skolan. Perfekt för de läsare som inte vill eller orkar läsa en hel del bok. Perfekt också som högläsning i en klass eller för att jobba med i svenskan. Perfekt för bokcirklar, samtal och diskussioner. Jag tycker att det är kul att det inte känns helt självklart vilken av författarna som skrivit vilken novell (det står inte vid novellerna, utan diskret på ett försättsblad), men också att det inte alltid är självklart vem huvudpersonen är och vilket kön hen har. Jag hoppas många bokpratar och tipsar om boken, för jag är tyvärr rädd för att det här är en sådan bok som kan missas av målgruppen annars, och det vore tråkigt.

Boken är utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Allt mod jag har

Allt mod jag harAllt mod jag har handlar om Rakel. Rakel har många saker i sitt liv som är bra. Hon har två bästisar som är tvillingar. Hon spelar gitarr. Och hon har precis fått en ny vän i Amira. Men det finns någonting annat också. En hemlighet som väger flera ton. Mamma som dricker alldeles för mycket.

Detta är Lisa Brobergs debutroman. En bok för barn i mellanstadieåldern att relatera till och samtala om. Boken handlar om Rakel och hennes liv. De flesta kan nog känna igen sig i hennes vardag med skola och kompisar. Sen finns det ju det där andra, det som inte alla barn kan känna igen sig i, men som ändå kan vara bra att läsa om eftersom det kan finnas andra barn i omgivningen som lever med detta. Det handlar också mycket om hemligheter, och om mod, och om att våga söka stöd hos andra när man har det tufft. Boken handlar om ett tungt ämne, men författaren lyckas ändå få in mycket ljus i och med det enorma stödet som både Rakel och hennes mamma möts av. Rakel är också så fin, känslig, men ändå så streetsmart, som när hon konfronterar sin mamma, som först vägrar erkänna att hon har alkoholproblem:

Alkoholist! Men jösses, Rakel. Jag är inte alkoholist. Alla som tycker om alkohol har inte problem, det förstår du väl?” Då säger Rakel det väldigt kloka: ”Men det har jag. Jag har massa problem med att du dricker.

Ur ett mångfalds- och normkritiskt perspektiv är boken verkligen ett föredöme – Rakel har två mammor som har separerat och den ena mamman har bildat en ny familj. Dessutom frågar en tjej i klassen chans på Rakel utan att det problematiseras. Rakel har också en fin kontakt med morbrodern och hans familj. Boken är utgiven av Olika förlag och det finns handledning till den om man vill jobba med boken i skolan. I slutet av boken får också läsaren tips på vart hen kan vända sig om hen själv behöver hjälp och stöd.

Allt mod jag har finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.

Närmar du dig mjukt

Närmar du dig mjuktJacqueline Woodson tilldelades litteraturpriset Astrid Lindgren Memorial Award 2018. Sedan dess har flera av hennes böcker kommit på svenska. Nu i mars kom Närmar du dig mjukt som Woodson skrev redan 1998, men som alltså kommit på svenska först nu. Jag läste den under två dagar och blev golvad!

Boken handlar om Jeremiah och Elisha, eller Miah och Ellie som de också kallas. De är femton år och börjar båda i en ny skola, i en privatskola där mestadels vita elever går. De möter varandra redan första skoldagen och det dröjer inte länge förrän de blir drabbade av den första stora förälskelsen. Ljuvligt och svårt på samma gång. Starka känslor som kastar omkull dem totalt och som förändrar dem i grunden. Men Ellie är en vit judinna och Miah är svart. Omgivningen ser därför på deras kärlek genom ett filter av fördomar. De tror att det är annorlunda nu för tiden, de hoppas att världen nått så långt att det ska vara okej att vara kär i den man vill. Men de når snart insikten att så är inte fallet. Fördomarna finns till och med i deras egna familjer.

Jag hade alltid tänkt att det inte spelade någon roll – att alla i vår värld hade samma möjligheter, måste kämpa lika mycket. Om man tänker att det föddes två bebisar – den ena vit och den andra svart. Deras mammor kanske delade rum på sjukhuset och pratade med låg röst – när alla uppspelta besökare har gått hem och hela sjukhuset sov – om framtiden. Låg och pratade om vad de hoppades att deras barn skulle få uppleva, långt efter att bebisarna vaknat och velat ha mat klockan två på natten. Förr tänkte jag alltid att det enda de där barnen behövde var någon sorts möjlighet – och att mammorna hoppades på dem. Jag var så … dum på den tiden. Naiv. Jag trodde verkligen på det där. Bara för att ingen i vår familj någonsin hade sagt någonting hatiskt om svarta.

– Alla människor, brukade Marion säga. Alla människor har upplevt lidande. Varför skulle då några av oss anse sig bättre eller sämre än andra?

Men var fanns de i så fall, alla dessa svarta människor som var precis som oss, som var våra jämlikar? Varför var de aldrig ute och spelade golf med pappa på lördagarna eller sydde lapptäcken med Marion på torsdagskvällarna? Varför fanns de inte i vår värld, runtomkring oss, som en del av oss?

Närmar du dig mjukt är en bok som berör på djupet. En stark ungdomsroman om den första kärleken, där känslorna skildras ömt och innerligt. Men denna moderna Romeo- och Julia-roman handlar också om rasism, om identitet, om att få älska den man vill och få vara den man är. Boken har också flera andra teman. Som jämlikhet, orättvisor, polisvåld, att ha kända föräldrar, frånvarande föräldrar och föräldrar man helt enkelt inte kan lita på eftersom de en gång svikit:

När man är liten och ens mamma försvinner är det något inombords som blir alldeles tjockt av tomrummet efter henne. Det är svårt att förklara. En lång tid kändes det som om jag hade ett rum inom mig där det borde ha funnits en kärlek till Marion, men det var bara tomt.

Språket är poetiskt, lyriskt och brännande. Under läsningen skrev jag upp massor av citat som jag var tvungen att läsa flera gånger bara för språkets och gestaltningens skull. Som bokens starka inledning:

Jeremiah var svart. Han kände det. Hur solen tryckte sig hårt och vart in i huden om sommaren. Ibland kändes det som om han svettade ur sig svarta oljepärlor. Han kände sig varm innanför huden, skyddad. Och i Fort Greene i Brooklyn – där alla verkade ha olika nyanser av svart hud – trivdes han med sig själv när han gick runt i kvarteret.

Men tog han ett steg där utanför. På bara ett steg var det som om huden fick en annan vikt. Den blev tyngre.

Berättarperspektivet är intressant. Vartannat kapitel berättas utifrån Jeremiahs perspektiv och vartannat utifrån Ellies. De kapitel som handlar om Ellie är skrivna i jag-form och Miahs är skrivna i tredje person. Det finns så mycket att säga om den här boken, så mycket att diskutera kring den och dess teman. Jag hoppas att den når många läsare, både ungdomar och vuxna, och även att den används som bokcirkelbok eller i undervisningen i skolan.

Närmar du dig mjukt är utgiven av Natur och Kultur. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Vänta, Sickan

Vänta, SickanVänta, Sickan är den tredje boken om lilla Sickan. De två första böckerna var Kom nu, Sickan och Dela med dig, Sickan. I denna bok regnar det och Sickan vill gå till parken och plaska i vattenpölar. Sickan tar på sig stövlar och regnhatt och är redo att gå iväg. Men det tycker inte pappa. Pappa tycker att Sickan ska ta på sig tröja och byxor, galonbyxor och jacka. När Sickan till slut är klar ska pappa bara gå iväg och hämta kaffe. Men när han kommer tillbaka är Sickan borta. Pappa letar i alla vrår, men hittar inget spår. Sickan vill inte längre ta en promenad, nu vill Sickan istället ta ett bad!

Jag tror att alla föräldrar känner igen sig i Sickan. Barnets iver i att få gå iväg, att allt ska ske nu nu nu, bristen på tålamod och så att Sickan vips har ändrat sig och vill göra något annat precis när de är redo att gå. Jag tror att igenkänningen är lika stor även för barnen, de vardagliga situationerna och miljön, påklädningsdramat och de stora känslorna. Här finns också humor och boken är skriven med glimten i ögat. Boken har ett fint barnperspektiv, men också ett härligt mångfaldsperspektiv. Det är pappa och Sickan som skildras, någon mamma talar aldrig texten om. Sickan och pappan har inte vit hudfärg som annars är det mest vanligt förekommande i barnböcker. Dessutom benämns aldrig Sickan vare sig som hon eller han, vilket gör att tolkningsutrymmet och möjligheten till identifikation är stor.

Boken vänder sig till de allra yngsta barnen. Texten är kort och enkel med endast två meningar per uppslag. Texten är dessutom skriven på rytmiskt rim, perfekt för högläsning. Illustrationerna är stora, två på varje uppslag, i milda, varma färger, rikt detaljerade och med barnet i centrum. Jag har fallit för böckerna om Sickan och rekommenderar dem varmt till alla som har små barn, upp till tre-fyra år, i sin närhet. Jag hoppas också att serien om Sickan berikas med många fler böcker framöver.

Vänta, Sickan är skriven och illustrerad av Sofia Rådström och utgiven av Bonnier Carlsen. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Syskonvecka

SyskonveckaSyskonvecka är en av de bilderböcker jag varit mest nyfiken på nu i vår. Den är skriven och illustrerad av Matilda Ruta som tidigare bland annat har gett ut Ninna och stormskolan, Världen utanför och Åka buss.

Syskonvecka handlar om varannanveckasliv och om den starka känslan av att längta efter någon. Boken berättar om Russin som längtar efter storasyster Kaninis så mycket att hon nästan går sönder. Men Kaninis har mammavecka denna vecka, de ses först igen när Kaninis får pappavecka. Men det struntar Russin i, hon vill ha syskonvecka nu! För Kaninis är stor och söt och mjuk och farlig, och de ska ju fiska och köra dansstopp! Hon vill bara ha Kaninis, alla andra som inte är Kaninis kan faktiskt gå hem, för de är inget att ha. Kanske kan hon helt enkelt hämta hem Kaninis, fastän det inte är syskonvecka än?

Man känner igen Matilda Rutas härliga illustrationer där karaktärerna är så levande och uttrycksfulla. Här har hon dessutom valt att kombinera sitt vanliga bilderboksskapande med det landskapsmåleri som varit ett annat spår som hon ägnat sig åt. Illustrationerna är magiska konstverk där detaljer får stort utrymme och stämningar också får ta stor plats. Även i bilderna finns flera berättelser att se och upptäcka och drömma sig bort i. Denna bok är första delen i en tänkt serie som heter Strandskogen och jag ser verkligen fram emot kommande titlar.

Jag gillar att boken verkligen tar barnets känslor på allvar. Författaren har ett så fint barnperspektiv där hon till exempel inte använder ordet ”halvsyskon”. Jag har aldrig riktigt förstått det där varför man ska kalla det för helsyskon respektive halvsyskon, för barnen skiljer ju inte på det, man är bara syskon helt enkelt. Begreppet ”syskonvecka” är ju också så fint. Jag gillar också att varannanveckasliv och bonusfamiljer inte problematiseras i sig, utan det är barnets längtan som är i fokus, inte de vuxnas relationer.

Matilda Ruta är författare och illustratör och hon är själv van vid att leva i en bonusfamilj där hennes eget bonusbarn kommer och går varannan vecka. Det märks i texten att hon har upplevt känslorna på nära håll, det känns trovärdigt och igenkänningen är stor hos alla som någonsin har saknat och längtat efter en annan person. Matilda berättar i en intervju med förlaget att småsyskonen jublar och slänger sig i famnen på bonusbarnet varje gång hon kommer till dem. Det är många som har en sådan vardag och hon ville skildra att det också kan vara fint att få längta efter varandra och få tillfälle att sakna. Boken är dessutom än mer aktuell i dessa tider i och med att så många lever i karantän eller isolerade och förstås saknar att träffa sina nära och kära. Därför kan boken bjuda in till samtal om detta att längta och sakna, men såklart också om glädjen att få återförenas.

Syskonvecka är utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Ellinor, Leo och Viktor

Ellinor     Leo      Viktor

Katarina von Bredow är en av mina favoritförfattare för barn och unga. Hon har en lång utgivning bakom sig. Senaste åren har hon bland annat skrivit en serie böcker om en sjätteklass. Böckerna heter Ellinor, Leo och Viktor. De går att läsas fristående, men de hör ihop och bygger på varandra, så allra bäst är att läsa dem i ordning.

Ellinor är den första boken i serien. I den boken är Ellinor i fokus. På hennes födelsedag börjar en ny kille i klassen. Snygga, roliga Viktor som snabbt tar plats i klassen. När Ellinor tittar på honom hettar kinderna och det blir fladdrigt i magen så fort han ler mot henne. Men Ellinors bästa kompis Leo verkar bli svartsjuk och sur för att Viktor tar all uppmärksamhet. Ellinors andra bästis Meja verkar också kär i Viktor. Vågar verkligen Ellinor berätta för Viktor vad hon känner?

Leo känner sig utanför när Ellinor blir kär i Viktor. Dessutom är det bråkigt hemma hos Leo. Storebror Markus skolkar och festar och deras föräldrar bråkar mycket. Leo gömmer sig i sitt rum med hörlurarna på. I skolan går han ofta för sig själv. Det finns egentligen bara en enda person han vill vara med: Ellinor. Leo och Ellinor har varit bästa vänner ända sedan lågstadiet. Men när Viktor började i klassen förändrades allt. Ellinor är starstrucked av Viktor, precis som om han vore en rockstjärna. Hon verkar inte förstå det som Leo märkte nästan direkt: att det är något skumt med Viktor. Saker han berättar stämmer inte, men varför blir Ellinor bara arg när Leo försöker varna henne?

Mitt i allt trassel inträffar den stora katastrofen. Livet stannar upp och det som nyss var så viktigt blir plötsligt ganska obetydligt. Men i mörkret visar människor oväntade sidor. Hjälp och tröst kan komma från den man minst anar…

Viktor har det också tufft hemma. Ingen vet sanningen om det och så ska det förbli om han får bestämma. Hans familj bodde tidigare femtio mil bort, men tvingades flytta på grund av Viktors mamma. Nu ska han börja om på nytt. Ett helt nytt liv där ingen vet vad som hänt. Men det är inte så lätt. Kompisarna vill följa med hem och Ellinor ställer många frågor. Han börjar ljuga. Han säger att mamma har cancer och behöver lugn och ro för att bli frisk. Men lögnen känns inte bra och snart är han insnärjd i ännu fler lögner. Måste han göra slut med Ellinor för att inte sanningen ska komma fram?

Böckerna utspelar sig under ganska kort tid, under några månader på vårterminen i sexan. En tid då det händer otroligt mycket med puberteten, känslorna, betyg, men också att lämna det trygga mellanstadiet där man i sexan är äldst för att efter sommaren hamna som yngst på det främmande högstadiet. Det är mycket tankar, funderingar, känslor och frågor i omlopp och det finns inte ens alltid något rätt eller fel. Jag gillar de här böckerna för att de tar upp så många av alla dessa känslor. Det är verkligen en brytningstid i sexan när man både är stor och liten på samma gång och allt är nytt och främmande. Att då få läsa om andra barn som upplever samma saker innebär både igenkänning och en stor tröst tänker jag.

Böckerna tar också upp olika dilemman. Dels kring vänskap och kärlek som många kan känna igen sig i, men dels också kring tyngre ämnen som missbruk, sorg och liknande. Ämnen som kan behöva lyftas fram i ljuset och uppmärksammas. Katarina von Bredow gör detta briljant. I och med att böckerna fokuserar på varsitt barn tar aldrig något fokus eller ämne över eller blir för tungt, Detta berättargrepp gör också att vi får ta del av flera olika perspektiv på samma händelser, vilket berikar läsningen och gör att man får ett större perspektiv på helheten.

Böckerna är välskrivna och har ett starkt driv, vilket gör att det är svårt att lägga bort dem när man börjat läsa. De innehåller många referenser till dataspel, musik och liknande så de känns väldigt aktuella, även om de ämnen som böckerna handlar om i sig är tidlösa. Jag gillar att det två killar för stå i fokus i böckerna, det kanske även lockar många killar att läsa dem. Jag gillar också att barnen har en annan dynamik mellan varandra än de flesta andra liknande böcker. Leo och Viktor som inte ens tycker om varandra, men som båda tycker väldigt mycket om Ellinor. Detta är en serie att varmt rekommendera till alla mellanstadiebarn, framförallt de som går i sexan.

Böckerna är utgivna av Natur & Kultur. De finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här, här och här) eller på Bokus (här, här och här).

 

 

 

 

Inte som du

Inte som duInte som du är en ungdomsbok som handlar om ett gäng ungdomar som går på samma skola. I huvudrollen är framförallt Ester och Vincent. Ester är skolans mest populära tjej. Hon är lagkapten i konståkningslaget och blir bjuden på alla fester. Vincent är ingen speciell kille. Han har precis börjat på gymnasiet och spelar hockey på fritiden. Men så händer en grej som förändrar allt. På en fest blir han indragen i ett rum av Esters bästa kompis Amanda och han kan inte säga nej, trots att han egentligen vet exakt hur hon är. Det dröjer inte länge förrän en nakenbild av Vincent sprids över skolan och plötsligt vet alla vem Vincent är. Strax därefter korsas Esters och Vincents vägar och då ställs allt på sin spets.

Inte som du är till viss del en helt vanlig ungdomsbok som handlar om de vanliga ämnena: vänskap, kärlek, relationer, skola, föräldrar, identitet och framtid. Men det är också en berättelse om ett samhälle där tjejer och kvinnor har all makt och där killar och män förminskas, utnyttjas och trycks ner. Det är tjejerna som har de bästa ishallstiderna och det nyrenoverade omklädningsrummet. Det är tjejerna och kvinnorna som bestämmer, som har högst lön och som dominerar i styrelserna. Det är tjejerna som kallar killarna för hora och som sätter reglerna för vad som är okej.

Författarna Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall vänder alltså på begreppen, stereotyperna och allt vi är vana vid, och skapar en bok där allt är som vanligt, fast tvärtom. Det är ett intressant tankeexperiment och jag tror det är viktigt att sådana här böcker kommer ut, för att öppna upp, vidga och ifrågasätta. Frågan är bara, som alltid i sådana här diskussioner, om rätt personer verkligen kommer att läsa boken. Jag tycker att boken var väldigt intressant i teorin och just tematiken var spännande. Jag tror att den skulle passa mycket bra att diskutera i gymnasieklassen eller bokcirkeln. Det skulle också vara intressant att höra vad ungdomar i målgruppen tycker om boken. Personligen tycker jag att den var lite väl seg. Jag fattade poängen tidigt, sedan blev det väldigt mycket upprepning. Boken är skriven av två författare, men det märks inte och det är fascinerande att de lyckats skriva den så sömlöst. Kul att sex fick så stort utrymme och att #metoo kom med på ett hörn, fast med killar i fokus istället för tjejer.

Ett citat jag tar med mig från boken är detta:

Som tjej räcker det att vara bra på en grej. Som kille måste man vara bäst på allt för att ens ha en chans.

Inte som du är utgiven av B Wahlströms och den finns att låna på biblioteket och att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Barnens första bok och Mina första rim och ramsor

Häromdagen kom ett guldglänsande paket från En bok för alla. Det innehåll två av deras nyutgivna böcker: Barnens första bok och Mina första rim och ramsor.

Barnens första bok är en klassiker som utkom för första gången redan 1989 och nu efter mer än 1,3 miljoner sålda exemplar fyller boken 30 år. Detta firas med att förlaget ger ut den som utökad utgåva i större format. Den är utökad med massor av fina bilder, roliga texter och spännande, finurliga saker att titta och peka på. Omslaget har exklusiv linnekänsla och titeln är satt med kopparglimmande bokstäver, vilket gör boken perfekt som en lyxig presentbok. Varför inte som present till nyfödda eller som dopgåva?

Boken innehåller sagor, sånger och ramsor, men också massor av bilder. Här samlas både nytt och gammalt. Ro ro barnet och Rida rida ranka varvas med Knacka på och Max potta. Ludde och Mollan finns här liksom förskolan Ärtan. Imse vimse spindel och Krakel Spektakel. Pippi Långstrump, Alfons Åberg och Prinsessan på ärten. Vaggvisor, räkneramsor, julsånger och fingerramsor får ta plats bland de längre berättelserna och sagorna. Här finns texter och bilder att ta del av, välja mellan, skratta åt, rysa inför, fälla en tår över, visa för någon vän, kamrat, kompis eller till och med lära sig utantill om man tycker det är roligt.

Mina första rim och ramsor är en mindre bok i pekboksformat med fokus på just ramsor. De är indelade i fyra avsnitt: skötbordsramsor, fingerramsor, tåramsor och knäramsor och här finns framförallt gamla välkända favoriter som Spring efter vatten, Baka baka liten kaka, En liten ärta och Rida rida ranka, men också några lite nyare eller mer okända ramsor, som Stora klockor låter och Fem små apor hoppade i sängen. Varje ramsa har fått sitt eget uppslag och på varje uppslag finns illustrationer från några av våra mest älskade barnboksillustratörer. Rörelser till ramsorna finns också med, så här är en riktig guldgruva för den som nyss fått barn eller som jobbar med barn och behöver ha alla ramsor samlade. Jag som bibliotekarie kommer att använda denna när vi kommer att ha bebishäng för de minsta barnen på bibblan. Men den är också perfekt för nyblivna föräldrar som behöver friska upp minnet från sin egen barndom. En fin presentbok också.

Böckerna finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här och här) eller på Bokus (här och här).

Hur ser man djur

Hur ser man djur? : en upptäckarbok för nyfiknaBjörn Bergenholtz har tidigare skrivit de fina barnfaktaböckerna i serien Känn igen 25 som också förra året kom samlade i en samlingsvolym med namnet Känn igen 250. I dessa böcker presenteras ett urval av fåglar, träd, svampar, bär, småkryp, fåglar och däggdjur.

Nu har han skrivit en ny bok, Hur ser man djur. Den boken har ett lite annorlunda fokus. Istället för att presentera olika djur så fokuserar han här på hur man bär sig åt för att hitta djuren. När hör man en uggla? Var ser man en räv? Hur hittar man en fladdermus eller en groda? Här får man läsa vart man kan se olika djur, men också få tips på saker man kan göra i naturen och hur man kan uppleva naturen. Man får lära sig till exempel hur man bygger en småkrypsfälla, gör lockbeten åt fjärilarna, håvar smådjur vid vattnet, bygger en vattenkikare eller åker på däggdjurssafari. Längst bak i boken finns en checklista där man kan kryssa för vad man gjort på sina utflykter i naturen.

Hur ser man djur är en upptäckarbok för nyfikna barn från tre år och uppåt. Kanske är det för mycket text för de yngsta barnen att lyssna till – faktaavsnitten passar kanske bättre för lågstadieåldern, men tipsen på vad man kan göra i naturen passar alla åldrar. Jag gillar bokens annorlunda fokus och jag tror att många djur- och naturälskare kommer att uppskatta boken.

Hur ser man djur är utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Jag kan nästan känna solen

Jag kan nästan känna solenJag kan nästan känna solen är en brännande het ungdomsroman om den första stora kärleken. den handlar om Siri som är en helt vanlig tjej. Alldeles lagom. Hon ser ut som alla andra och gör det som förväntas av henne. Hon sticker inte ut och är en i mängden. Hon trivs bra med det och har inga ambitioner att göra något annat. Men så träffar hon Vega. Vega som är allt annat än lagom. Vega med sitt eldröda hår och isblå ögon. Siri blir himlastormande förälskad i Vega och blir överlycklig när kärleken visar sig vara besvarad. Men Siri är inte beredd att visa deras kärlek för världen. Hon vill att den ska vara en hemlighet och det accepterar inte Vega. Men är det verkligen värt att ge upp kärleken för att fortsätta vara som alla andra?

Jag kan nästan känna solen är Ebba Hyltmarks andra roman. Den första var Alla suger och det är ingens fel. Hon är född 2001 och man märker att hon har full koll på dialoger och tidsmarkörer. Allt känns autentiskt, realistiskt och samtida. Jag är otroligt imponerad över hur skicklig författare hon redan är trots sin unga ålder. Språket flyter och det är en bok som är svår att sluta läsa. Det jag framförallt gillar är stämningen i boken. Den är så mysig och fin, samtidigt som det också finns ett djup. Jag hade gärna velat hänga med Siri, Vega och de andra karaktärerna om jag gick på samma skola som dem. Och jag hade älskat att ha deras coola föräldrar.

Jag kan nästan känna solen är utgiven av Brombergs förlag. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.