Den första snön

Den första snönDen första snön är en fin bilderbok av Ezra Jack Keats. Den utkom ursprungligen 1962 i USA och anses idag vara en milstolpe i bilderbokens historia. Nyligen har den kommit ut på svenska hos Lilla Piratförlaget och den håller helt klart än idag. Boken handlar om Peter som en morgon vaknar och tittar ut. Han ser att den första snön har kommit. Han hoppar i sin overall och ger sig ut för att upptäcka, göra spår i snön, bygga snögubbar, göra snöänglar och krama snöbollar. En lågmäld tidlös skildring av ett litet barns upplevelse av den första snön. Texten är kort och enkel med ett tydligt barnperspektiv. Illustrationerna är färgstarka, stiliserade i en collageteknik som känns modern trots bokens många år på nacken.

Den första snön är en perfekt bok att t ex läsa på förskolan i samband med att den första snön kommer, för att sedan tillsammans gå ut och uppleva det man nyss läst om. Framförallt tror jag det är en bra bok för nyanlända som kanske aldrig sett snön tidigare och inte vet allt det man kan upptäcka och uppleva i snön. Jag gillar också det faktum att huvudpersonen är mörkhyad. Dessutom finns det inte jättemånga bilderböcker som handlar om vintern utan att blanda in den kristna julen, så det är förstås också ett stort plus.

Den första snön finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Handbok för superhjältar – Rollspelet

I våras skrev jag om Handbok för superhjältar – Rollspelet som baseras på den populära kapitelboken Handbok för superhjältar som i skrivande stund finns i fyra delar. Boken är ständigt utlånad på biblioteket där jag jobbar och jag tror att rollspelet också är väldigt populärt.

Nu har det kommit ett spelhjälpmedel i form av en kortlek med kraftkort. Det är en låda med 40 kort som innehåller regler för superkrafterna samt 15 kort med vänner som kan dyka upp i era äventyr, bland annat Röda Masken själv. Lådan innehåller också sex tärningar. Korten med vänner kan användas medan man spelar rollspelet och spelas ut till exempel när spelarna kört fast eller behöver hjälp med något i spelet. De fungerar som en livlina som man kan ta till hjälp när man försökt allt annat. Bland vännerna hittar vi exempelvis ett vittne som sett eller hört något eller har kunskap om något annat viktigt, en utredare i form av polis eller privatdetektiv som kan hjälpa spelarna med ledtrådar och spår samt förstås mitt favoritkort bibliotekarien som kan hjälpa spelarna leta information på internet eller bland böckerna på biblioteket. Med hjälp av kraftkorten kan spelarna hålla reda på sina superkrafter och hur de fungerar. Man kan ha kraftkorten intill sig så man enkelt kan se vad man kan göra i spelet. Det står till exempel vad hur superkrafterna puff & iväg, kontrollera el, superkram, superskrik och alla världens språk kan vara till hjälp för spelarna, hur de fungerar, vilken svårighetsgrad kraften har, hur lång räckvidd den har, hur stor skada den gör och mycket annat. Kraftkorten fungerar också som fakta för den som snöat in på Handbok för superhjältar och gärna vill veta mer om superkrafterna i Röda Maskens värld. Lådan med kraftkort kan köpas direkt hos Eloso förlag här.

Ett annat värdefullt spelhjälpmedel är Berättarens skärm. Det är helt enkelt en dubbelsidig skärm i hårdpapp som berättaren kan ha framför sig under spelets gång. På den ena sidan finns en fin bild från spelets värld, men på den andra sidan finns de viktigaste reglerna från spelet samlade. På så sätt har berättaren enkel och snabb tillgång till dessa – och spelhemligheterna är samtidigt skyddade bakom skärmen. Dessutom får de andra spelarna en fin stämningsbild från spelet att titta på. Berättarens skärm finns att köpa direkt från Eloso förlags webbutik här.

Beröringen

För några dagar sedan fyllde jag 40 år och hade öppet hus. Dagen efter var det som att luften for ur mig och jag var jättetrött. Jag frös och det kändes som att jag höll på att bli sjuk. Perfekt dag att hänga i soffan med en bok. Valet föll på Beröringen, en bok som min äldsta dotter nyss läst och tyckte mycket om. Jag köpte in den till biblioteket tidigare i höst eftersom jag föll för beskrivningen av boken och baksidestexten:

Så fort det ringer på dörren förstår jag att pappa kommer dö idag.

Elin har levt isolerad med sin pappa hela sitt liv. Allt hon vet om världen utanför har hon lärt sig genom filmer och internet. Genom vad hon sett från köksfönstret och hört genom väggarna. Ett vanligt liv utanför lägenheten är en omöjlighet. För Elin är född med en otrolig förmåga. Eller snarare en förbannelse. Allt hon rör vid dör. Åtminstone om man får tro hennes pappa.

BeröringenDenna baksidestext tillsammans med det väldigt lockande omslaget tror jag kommer att göra att den här boken blir flitigt utlånad av barnen i femman och sexan på mina skolor. Inledningen är också otroligt effektfull och griper tag i läsaren direkt.

Boken handlar alltså om Elin, en sextonårig tjej som levt isolerad med sin pappa hela sitt liv. Hon har aldrig gått i skolan. Aldrig lekt med jämnåriga. Allt på grund av förbannelsen som pappa kallar för Beröringen. Men så sker det som inte får hända. Pappa dör och Elin hamnar i fosterfamilj och börjar skolan. Hur ska hon kunna skydda alla sina klasskompisar så ingen råkar röra vid henne av misstag?

Det intressanta med den här boken är att den har många bottnar och att ingenting är helt självklart i handlingen. Finns ens Beröringen? Eller är det något som pappan bara har hjärntvättat Elin med? Man kan inte vara helt säker när man läser, hela tiden sker oväntade vändningar och det finns ofta flera sidor av samma händelse, vilket gör att läsaren utmanas under läsningen. Därmed vänder sig också boken kanske främst till lite mer vana läsare. Den har 400 sidor så även tjockleken på boken kan avskräcka en del läsare, vilket är tråkigt för de som missar den. Jag tror att boken hade kunnat redigeras lite till och därmed minskat lite av sidantalet och därmed locka ännu fler. Samtidigt så flyter läsningen på med ett behagligt språk och ett lagom tempo. Jag sträckläste den under en enda dag, det var omöjligt att lägga ifrån sig boken. Den passar en bred målgrupp, alla från 12 år och uppåt tycker jag. Jag har haft både 12-åringar och vuxna som lånat boken och tyckt lika mycket om den.

Jag gillade skarpt Elin som karaktär, hon är vad jag skulle kalla för street smart, trots hennes långa isolering. Självklart föll jag också för alla Umeåhänvisningar, som miljöskildringarna och den för Umeå karaktäristiska rullpizzan. Jag har ju bott i Umeå i 13 år och kände väl igen mig. Det enda jag inte riktigt gillade med boken var det snabba slutet som lämnade lite för många lösa trådar. Men kanske innebär det att en uppföljare är planerad?

Beröringen är Gustav Tegbys debut som romanförfattare, men han har en bakgrund som pjäsförfattare och det märks att han skrivit mycket tidigare. Det är en mycket stark debut och jag är nyfiken på hans framtida författarskap. Jag läser gärna mer av honom.

Beröringen är utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

På rymmen i rymden

På rymmen i rymdenVid en avlång sjö på en planet långt bort bodde en Splöd som hette Charlotte. Inte långt därifrån bodde en Splå som hette Seth. Charlotte var som hela sin familj röd och hos Seth var alla i familjen blå. Familjen Splöd älskade att bada och plaska i sin sjö och familjen Splå älskade att hoppa. Båda fick under hela sin uppväxt höra att de inte fick leka med någon från den andra familjen. Men Charlotte var inte som andra Splöds, hon hade tröttnat på bad och plask, medan Seth också hade tröttnat på att hoppa som resten i familjen Splå hela tiden gjorde. Båda rymde iväg till Vindlarnas skog där de möttes och lekte hela dagen lång. Ända tills släktingarna hittade dem och förmanade dem att hålla sig ifrån varandra. Så fortsatte det. Charlotte och Seth rymde hela tiden för att leka med varandra. En dag var de vuxna och ville gifta sig med varandra och eftersom släkterna inte tillät det så rymde de tillsammans. Familjen Splå och familjen Splöd reste från planet till planet för att leta efter det unga paret, men utan att hitta dem. Men något annat händer under resan istället. Familjerna börjar komma allt bättre överens och till slut, när de återvänder till sin hemplanet igen får de en härlig överraskning.

På rymmen i rymden är en humoristisk, men samtidigt lite tänkvärd bilderbok om olikheter, vänskap, kärlek och acceptans som utspelar sig i rymdmiljö. På ett humoristiskt och charmigt sätt skildras betydelsen om att få leka med vem man vill och tycka om den man vill. Ett viktigt och ständigt aktuellt budskap. Jag som bor i Hudiksvall har förstås följt de senaste månadernas (S)-skandal där politikern Nina Burchardt tvingades lämna sina politiska uppdrag eftersom hon blivit kär i ”fel” person, nämligen en person från ett annat politiskt parti, SD, som kan sägas vara Socialdemokraternas motpol på många punkter. Jag kan inte låta bli att dra paralleller därifrån till denna Romeo- och Juliainspirerade bilderbok och är glad att barn ges möjlighet att diskutera dessa frågor. För jag tror det är viktigt att diskutera kring boken medan och efter man läst den. När farfar Splöd och mormor Splå hytter med näven och inpräntar i sina barnbarn att de inte får leka med någon ur den andra familjen låter det inte särskilt trevligt och det kan därför ge fel signaler om man bara läser boken rakt igenom utan att diskutera kring innehållet. Boken har som sagt ett fint budskap, men det kommer först på slutet som en sensmoral. En annan nackdel med boken är språket. Den är skriven på rim, men rimmen haltar. Jag vet inte om det är översättningen eller om det ser ut så även i originalet. De haltande rimmen gör att boken blir svårläst som högläsningsbok.

På rymmen i rymden är skapad av de välkända bilderboksmakarna Julia Donaldson och Axel Scheffler. De har tillsammans skapat massor av bilderböcker som vunnit otaliga barnbokspriser. Boken är utgiven av Alfabeta bokförlag och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Vi måste till jobbet

Vi måste till jobbetVi måste till jobbet är Pija Lindenbaums senaste bilderbok. Den tar avstamp i barns lek och fantasi. De börjar leka att de ska till jobbet, precis som de ser att de vuxna gör om dagarna. Sedan får vi följa med från lekrummet ut i vida världen i och med att barnen leker att de jobbar på sjukhus. Vi får också följa med när barnen åker bil till jobbet, handlar och gör andra vuxensaker. Musse har nyckeln till lägenheten där de bor. Huvudpersonen kör, det är bara han som har körkort. När barnen har opererat en människa ger de blodet till vargarna – de äter ju blod. En patient hade brutit sönder allt i hela kroppen. Då tar de bandage. Hans mamma får hämta honom sen. När barnen inte orkar jobba längre är det dags att handla. Åtminstone tills pengarna tar slut. Då åker de på utflykt, grillar marshmallows i skogen och möter den läskiga häxan som de måste springa som galningar för att hon inte ska hinna äta upp dem…

Boken är en hyllning till leken, fantasin och vardagen. Idag leker barnen att de ska vara vuxna och jobba. Imorgon kanske det är en helt annan lek som är i fokus. Och det spelar ingen roll, det är själva känslan som är det viktiga, känslan av att få en ostörd lekstund utan vuxna pekpinnar. Det är en blandning mellan verklighet och saga, vardag och fantasi.

Som vuxen är det förstås lätt att känna igen sig i vuxenvärldens vedermödor. Men det unika är att allt skildras med ett enormt barnperspektiv. Språkmässigt känns det som att Lindenbaum kopierat barns dialoger rakt av. Stor igenkänning för både stora och små! Boken är också fin ur ett normkritiskt perspektiv. Den skildrar barn som leker med varandra över könsgränserna likväl som att olika hudfärger och etniciteter är representerade i illustrationerna. Bilderna är fyllda med detaljer som man kan försjunka länge i. Lindenbaum jobbar mycket med olika färgskalor när hon illustrerar de olika miljöerna. När barnen byter lekmiljö byts också färgskalan ut, vilket ger intressant dynamik till läsningen. Boken innehåller mycket humor och tål flera omläsningar.

Vi måste till jobbet är utgiven av Lilla Piratförlaget. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Puck hos tandläkaren

Puck hos tandläkarenNu har det kommit en hel del böcker om den charmiga Puck som går på bio, lär sig cykla, besöker frisören och räknar med sin Kanin. Den nyaste boken om Puck heter Puck hos tandläkaren och det är en rolig, charmig bilderbok som handlar om att gå till tandläkaren för första gången.

Hos tandläkaren finns det en stol som rör sig bakåt tills Puck ligger alldeles platt. Där finns också en lampa som lyser starkt som solen. Tur att Puck tog med sig sina solglasögon. Tandläkaren ska räkna Pucks tänder och se så inga bakterier har gjort hål i någon tand. Det har mamma berättat de gick till tandläkaren. Men trots det blir Pucks mun pyttepytteliten när tandläkaren kommer nära. Pucks mun har helt glömt bort hur man gör när man gapar. Men till slut, när mamma föreslår att Puck och mamma ska försöka gapa tillsammans, går det och då får tandläkaren Kim räkna Pucks tänder. Alla sitter på rätt plats och inga hål finns det. Vilken tur!

Det finns gott om sådana här böcker som hjälper barn förbereda sig inför situationer de inte varit med om tidigare. Det kan vara allt från att sluta med napp och börja med potta till böcker om skilsmässa, sorg och att få nya syskon. Puck hos tandläkaren hör också till den kategorin och sådana böcker behövs. Det är superbra att kunna läsa en sådan här bok tillsammans med sitt barn innan man går till tandläkaren för första gången. Då blir tandläkarbesöket avdramatiserat.

Samtidigt så ska man absolut inte tro att boken är bra bara för den funktionens skull. Tvärtom. Det finns många andra bra saker. Som att Puck är en så otroligt charmig, sprudlande karaktär som man omöjligt kan låta bli att tycka om. När jag har skrivit om de tidigare böckerna om Puck (här, här, här, här och här) har jag bland annat lyft fram att böckerna är så roliga, peppande och inkluderande. Allt det gäller förstås även för denna bok. Puck benämns varken som han eller hon och karaktärerna som syns på bilderna har alla möjliga kroppstyper, hår- och hudfärger.

Puck hos tandläkaren är skriven och illustrerad av Annakarin Garhamn och den finns att låna på biblioteket eller att köpa hos Adlibris eller Bokus.

Idde och Hajen

Idde och HajenIdde och Hajen är en bilderbok som är både skriven och illustrerad av Ellen Ekman som ligger bakom bilderböckerna Hemma hela sommaren, Veckan före barnbidraget och böckerna om bröderna Olle och Bolle. I de tidigare böckerna har hon endast illustrerat, men detta är hennes första bilderbok där hon alltså står både för text och bild.

Boken handlar om Idde som ska få en katt. Hon kan knappt tro att det är sant. Hon ska få en alldeles egen, varm, fluffig katt. Idde är så glad att hon nästan spricker. Väldigt länge sa mamma bara nej, nej, nej, men till slut tröttnade hon på Iddes tjat och äntligen är de på väg till katthemmet. Där bor katter som ingen vill ha. Bara det låter helt knäppt i Iddes öron. Hur kan någon inte vilja ha en katt? Förutom berättelsen får man veta en hel del om katter och vad de behöver. Dessutom får man veta vad ett katthem är och hur det fungerar. Och ta del av några katters livsöde. Som Balthazar som bodde hos en gammal farbror som dog, Sir Mixalot vars ägare blev ihop med en allergisk pojkvän och Gråben som levde som hemlös på en soptipp. Men Idde fastnar för Hajen. Hajen som blev övergiven när hans familj flyttade och han inte fick följa med. Nu får han följa med Idde och mamma hem istället.

Idde och Hajen är en bok om längtan efter ett eget husdjur. Längtan efter en alldeles egen katt och efter kattkärlek. En längtan som så småningom blir besvarad. Boken är både varm och humoristisk med hög igenkänning. Illustrationerna är så charmiga och inkluderande. Det här är en jättecharmig bilderbok, perfekt för alla kattälskare och de som drömmer om ett alldeles eget husdjur. En bok att bli glad av. Idde och Hajen är utgiven av Rabén & Sjögren och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

 

Det som känns

Det som känns : mindfulness för barnDet som känns är en bilderbok inspirerad av mindfulness och yoga. Boken gör det möjligt för barn att upptäcka känslorna som rör sig runt i kroppen och reflektera över hur det känns när det exempelvis bultar, pirrar och kittlar. Eller när känslorna behöver pysa ut som tårar, gäspar, skratt eller sång. Om man läser boken för en barngrupp kan man tillsammans känna det som känns, vilket kan vara väldigt spännande. Men man kan också läsa boken tillsammans med bara ett eller ett par barn och då få möjlighet att diskutera olika känslor.

Bokens text uppmanar barnet att svara på olika frågor, som vad det finns för slags jobbiga känslor och vad man kan göra när det känns jobbigt, hur kärlek känns och om det går att se vad någon annan känner. Texten uppmanar också till interaktivitet, som att knacka för att få fram ett leende, titta in i någon annans ögon medan man räknar till tio, låtsas att ens kropp är en form som ska fyllas med magisk smet och slappna av som en trasdocka. Illustrationerna är färgsprakande (fast i milda, inte skrikiga färger) och fyllda med fantasi, magi och detaljer. Kul att boken är inkluderande och exempelvis skildrar karaktärer med olika hudfärger.

Jag tror att en sådan här bok kan kräva lite övning. Det kanske inte funkar för en barngrupp att lyssna på hela och utföra samtliga övningar första gången de får höra boken, men efter att ha hört den några gånger tror jag att de kan ta till sig innehållet och få möjlighet att upptäcka känslor och komma i närmare kontakt med sig själva. Och jag tror att det är viktigt att det finns sådana här böcker. Tänkvärda böcker som hjälper barnen att komma i balans och harmoni. Det finns fler böcker i samma serie också ifall man vill variera läsningen lite. Det står att boken vänder sig till barn mellan 3-6 år, men jag tycker att den funkar bättre för de allra äldsta förskolebarnen samt lågstadiebarnen.

Det som känns är skriven av Anna Bjärkvik, illustrerad av Caroline Midbeck och utgiven av Ehrin Publishing. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa hos Adlibris eller Bokus.

Sen kom vintern

Sen kom vinternSen kom vintern är en av de böcker som blev nominerad till Augustpriset i kategorin Bästa svenska barn- och ungdomsbok 2019. Den är både skriven och illustrerad av Per Gustavsson och utgiven av Lilla Piratförlaget. Boken handlar om Haren. Haren tycker om rutiner och avskyr förändringar. Varje dag går han till trädgårdslandet och ser till sina morötter. Det enda som stör tillvaron är den lömska räven som dyker upp ibland när man minst anar det. Men som tur är så kan Haren den snabbaste vägen hem. Och förutom Räven är varje dag den andra lik, precis som Haren vill ha det.  Men så en dag får Haren syn på något mycket märkligt – ett vitt hårstrå i pälsen. Och ett till. Vad är det som är på gång? När Haren går ut nästa morgon är hela världen vit. Det är inte bara han som har förändrats utan hela världen!

Haren får en livskris när vintern kommer och allt blir vitt. Inget är längre som det brukar vara och hans rutiner har helt blivit störda. Men inget ont som inte har något gott med sig. Det visar sig att en vit päls har sina fördelar också, inte minst när den lömska räven är på jakt. Haren tvingas anpassa sig till den nya situationen och när han gjort det inser han att det inte var så farligt trots allt. Förstås.

Sen kom vintern är en bilderbok om livets föränderlighet, tolkad av Per Gustavsson, och med hans omisskännliga humor som syns såväl i text som i bild. Den har ett snyggt upplägg där det går från mörkt till ljust och från allvar till humor, fram och tillbaka med en trevlig lekfullhet. Boken behandlar ett tema som både är väldigt konkret (förändringen mellan höst och vinter) och som också kan tolkas mer abstrakt (övergången från att tycka att förändringar är läskiga och farliga till att inse att de är ganska roliga trots allt). Boken öppnar också upp för samtal, såväl kring förändringar rent generellt till att prata om vad som händer i naturen och djurlivet under de olika årstiderna. Det är helt enkelt en mångbottnad bilderbok, som gjord för högläsning med efterföljande diskussion. Trots att detta är en bilderbok passar den dock kanske allra bäst för de äldsta förskolebarnen och lågstadiebarnen. Det här är en bok som man med fördel även kan läsa och diskutera i lågstadieklasserna. Och för dig som vill jobba med boken i skolan rekommenderar jag varmt Jenny på Wendes tips här. Till sist: Kul att Per Gustafsson blev Augustnominerad för en bok där han står både för bild och text.

Sen kom vintern finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Vill ha den själv

Vill ha den själv är en bilderbok på samma tema som Slottet och Berit älskar Russin som jag skrivit om tidigare i höst. Det handlar nämligen om att bli bjuden på kalas och köpa en present till födelsedagsbarnet, men ångra sig och vilja ha den själv. Boken handlar om Signe som blir bjuden på Lunas kalas. I affären väljer hon ut en enhörning. Men hon får ett speciellt band till den där enhörningen och när det väl är dags för kalaset känns det inte längre lika kul som när hon fick inbjudningskortet. De äter tårta, men Signe är inte sugen. Hon ser bara presentbordet. Och snart är det dags att öppna presenterna. Men då tar Signe Lunas enhörningspaket och springer iväg.

Luna har fått tusen paket och Signe inget.

Och det var Signe som köpte enhörningen och den har blivit kompis med Kotten där hemma.

Kalaset blev inte alls som Signe hade tänkt sig. Men hon lär sig att nästa gång hon ska på kalas så ska hon inte köpa det finaste i hela affären. Kanske bara det näst finaste. Och det blir bra till slut. De har fiskdamm. De får godis. Och när alla andra barn har sagt hejdå och gått hem får enhörningen träffa Lunas andra gosedjur och Signe inser att enhörningen kommer att ha det bra hos Luna.

Kanske ska Signe spara pengar till en egen enhörning.

Eller önska sig en när hon fyller år.

Vill ha den självJa, det där med att köpa världens finaste present och sedan inte vilja släppa den ifrån sig, att bli avundsjuk på den som fyller år och att behöva ge bort något man allra helst skulle vilja ha själv. Det har varit ett tema i hela tre bilderböcker denna höst, men jag förstår varför. Igenkänningsfaktorn är stor och jag tror att alla barn någon gång varit med om det här, mer eller mindre. Det som skiljer de tre böckerna åt är hur de slutar. I Berit älskar Russin slutar det med att huvudpersonen får behålla sin tänkta present och köper en annan present åt födelsedagsbarnet istället. I Slottet blir även födelsedagsbarnet besviken på sin present och det slutar lite öppet med att båda karaktärerna vill ha det slott som den andre har. Och Vill ha den själv slutar alltså med att huvudpersonen accepterar att födelsedagsbarnet får behålla sin present. Intressant med dessa tre angreppssätt och jag hade gärna läst alla tre böcker med en barngrupp för att ha diskussioner kring böckerna och det som händer i berättelserna.

Vill ha den själv vänder sig till barn mellan 3-5 år och jag tror som sagt att de flesta känner igen sig i boken. Det är en fin bok med såväl en träffsäker text som mjuka, varma, detaljerade illustrationer att försjunka i. Barnen i boken är av olika kön och har olika hudfärger, vilket känns bra ur ett normperspektiv. Extra mycket tycker jag om bokens layout, hur fint texten har passats in i illustrationerna på varje boksida. Den känns mycket genomarbetad, välgjord och välskriven.

Vill ha den själv är skriven av Malin Linneroth, illustrerad av Lisa Moroni och utgiven av Alfabeta bokförlag. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.