Tidigare idag skrev jag om Skarven av Sara Lövestam. Det var hennes första bok för 9-12 år. Hon har också kommit ut med en bok för tonår/ungdom (från 12 år), vilket var den första bok hon skrivit som inte riktar sig till vuxna. Den heter Som eld och är i stort sett lika bra som Skarven. Otroligt skickligt att behärska att skriva till så skilda målgrupper.
Som eld handlar om Lollo och Anna, två tjejer som båda tillbringar sommaren i skärgården, men som annars är rätt så olika och framförallt har de väldigt olika bakgrund. De skulle troligen aldrig ha träffats om de nu inte skulle visa sig tillbringa sommaren på samma plats. Men nu träffas de alltså och inte nog med det, de blir också kära.
Boken handlar alltså om Lollos och Annas kärlekshistoria, en historia som visserligen kompliceras lite av just det faktum att tjejerna är av olika samhällsklasser – det känns som att det är ett större problem än att de är kära i någon av samma kön och det tycker jag är väldigt fint och inkluderande. Men det är också det här som skiljer Som eld från Skarven. Här handlar det ”bara” om kärlekshistorien, medan i Skarven fanns det också en yttre handling i form av en gammal mordgåta. Å andra sidan får man komma karaktärerna djupare i Som eld och deras känsloliv beskrivs mer detaljerat.
I boken får man följa både Lollo och Anna, i vartannat kapitel, vilket gör att man får ta del av båda tjejernas upplevelse av samma historia. Det gillar jag. Jag gillar också att boken öppnar för många diskussioner med ungdomar om kärlek och samliv. Jag gillar också karaktärerna och deras kärlek som skildras väldigt vackert. Och jag älskar Sara Lövestams språk. Men det fattas något för att jag ska tycka lika mycket om den som Skarven. Kanske är det just det att det inte finns någon annan handling än just förälskelsen mellan tjejerna, vilket gör att boken upplevs långsam och händelselös ibland. Kanske är det att slutet kom lite för plötsligt och ouppklarat. (Hoppas det innebär en uppföljare där man får ta del av vad som händer när sommaren har tagit slut och skolvardagen är åter). Kanske beror det på att karaktärerna hade kunnat fördjupats ytterligare ett snäpp. Svårt att veta, men hur som helst rekommemderar jag Som eld, för läsvärd är den absolut och dessutom handlar den ju om ett väldigt viktigt tema.
Som eld är utgiven av Lilla Piratförlaget och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.
peppande och inspirerande bok fylld med betydelsefulla kvinnliga förebilder från A till Ö. På A kan vi till exempel hitta Amalia Eriksson, på L Astrid Lindren och på R hittar vi Rosa Taikon. Totalt finns alltså 29 kvinnor eller grupper av kvinnor porträtterade på en sida var med ett kortare faktaavsnitt. Det är en bra blandning mellan väldigt kända kvinnor och mindre kända kvinnor. Kvinnorna har också gjort skillnad på olika sätt, det kan vara i litteraturens eller musikens värld, men också i politiken eller i vetenskapen. Allt detta presenteras med en snygg och modern formgivning, vilket gör boken till en fin presentbok eller en bok att bläddra i och uppmuntras och inspireras av. Boken är skriven av Lisa Mattisson och Moa Hoff. Den passar till alla åldrar, från tonåringar och uppåt, även för vuxna.
Jag har länge velat läsa 
Även till Vilja förlag har Christina Wahldén skrivit flertalet böcker. Vardag är en serie som handlar om just vardagliga händelser, böcker som berättar om livet och vardagen här i Sverige och om hur det går till i det svenska samhället. De vänder sig främst till nyanlända. Förskolan Myran är en av titlarna i serien. Den handlar om Sana som har en dotter som heter Amira. Amira är två år och det är dags att börja på förskolan. Sana är orolig över förskolestarten. Helst vill hon ta hand om Amira själv, men hon måste ju jobba. När inskolningen är över märker dock Sana att Amira trivs och har det bra på förskolan. Boken handlar om något som de allra flesta föräldrar kan känna igen sig i och det är mycket känslor inblandade. Man känner med Sana när Amira är ledsen och Sana inte vill lämna henne på förskolan, men man känner lika mycket på slutet när Sana är lättad och glad över hur bra Amira har det. Lixvärdet är 14 och lättlästnivån är Small.
En annan titel i Vardag-serien heter Äldreboendet Björkgården. Den handlar om Sara som inte kommer från Sverige. Det gör däremot Liv, hennes kompis. Livs mamma bor på ett äldreboende som heter Björkgården. En dag får Sara följa med dit för att hälsa på Livs mamma. Hon tycker att det är konstigt att svenskarna låter andra personer ta hand om sina gamla föräldrar. Men samtidigt förstår hon att Livs mamma behöver mycket hjälp och att Liv inte skulle kunna jobba om hon skulle ta hand om sin mamma. Olika länder tar hand om sina gamla på olika sätt helt enkelt. Det här är en bra bok som behandlar en av alla kulturkrockar som kan uppstå. Den visar att det kan finnas skillnader, men att inget behöver vara bättre eller sämre än något annat. Lixvärdet är 13 och lättlästnivån är Small.
Även Johanna Nilsson har skrivit lättläst för vuxna. Poeten i glasburen läste jag för länge sedan och tyckte jättemycket om. Den handlar om Mahad som jobbar som spärrvakt i tunnelbanan. Egentligen är han poet och han drömmer om att kunna skriva sina dikter på svenska. Han längtar också efter att få prata med den unga kvinna som alltid springer förbi hans glasbur med näsan i en bok. Det visar sig att hon är författare. Boken har en fortsättning, Poeten och kärleken, som jag också måste se till att läsa. Johanna Nilsson har också skrivit en bok om flyktingar som heter Efter båten. Dessa böcker har ett lix-värde omkring 18 och tillhör lättlästnivån X-large.
Jag har drivit eget företag sedan 2008. Självklart blev jag därför sugen på att läsa boken Joana startar eget. Joana kommer från Brasilien, men har bott i Sverige i några år. Hon bor i ett hus med sin svenske man och sina två barn. Hon städar ofta hemma och tycker om att ha rent och fint omkring sig. Därför föreslår Peter att hon ska söka jobb som städare när det är dags för Joana att söka jobb. Hon börjar jobba på en städfirma, men har svårt för sin chef som kontrollerar deras jobb och bara klagar. En dag bestämmer hon sig för att starta ett eget städföretag istället. Det är mycket att tänka på, men Joana fixar det. Boken är en bra introduktion för den som är nyanländ och vill starta eget företag i Sverige. Även för oss infödda svenskar kan ju det här med att starta eget vara en djungel med alla regler. Trots det kanske lite torra ämnet så är boken intressant att läsa och även humoristisk ibland. Boken är skriven av Carita Andersson. Lixvärdet är 18 och lättlästnivån är Large.
Biblioteket är skriven av Hans Peterson. Den handlar om Jonas som går med sina barn Ella och Ture till biblioteket. Där arbetar Stina och hon hjälper dem både att hitta de böcker de vill ha och visar hur det går till att låna böcker på biblioteket. Som bonus får läsaren lära sig hur det fungerar på biblioteket. Boken ingår i en serie med böcker som handlar om Jonas och hans fru Anna. Lisvärdet är 14 och lättlästnivån är Small.
Äppelpaj med extra vaniljsås är skriven av Annelie Drewsen och den handlar om Rafael som jobbar på äldreboendet Himmelsbro. Han har nyss haft semester och han ser fram emot att få träffa alla gamlingarna som bor på Himmelsbro igen. Men han ser också fram emot att få träffa kollegorna, och allra helst Stina förstås. Det pirrar i Rafael när han tänker på henne. Men det dröjer inte länge förrän Stina berättar för dem allihopa att hon ska sluta för att hon fått ett nytt jobb. Vad ska nu hända? Ska han våga berätta för Stina hur han känner eller ska han bara låta henne försvinna ur hans liv? Den här boken gillade jag jättemycket. En riktig kärlekshistoria, där de gamla på boendet får vara delaktiga. Välskrivet och oerhört bra gestaltat, man kan riktigt känna pirret mellan Stina och Rafael. Lixvärde 16 och lättlästnivå Large.
Tack vare min utmaning 
Så har jag äntligen också läst Djupa Ro, den senaste boken av Lisa Bjärbo, en alldeles otroligt välskriven och bra ungdomsbok som bara måste läsas. Bokens tema är inte självklart. Den handlar om ett kompisgäng som nyss flyttat från ett litet samhälle och ut i vida världen efter studenten. Men så samlas de igen, för en av barndomsvännerna i gänget har hittats död. De samlas för att vara med om begravningen, men under den vecka de återförenas i det lilla samhället i Småland så hinner mycket hända. Boken handlar förstås om alla de känslor som uppstår när man hittar sin vän, pojkvän, barndomskompis, son, granne, klasskompis eller liknande död, endast 19 år gammal. Men boken handlar också om så mycket mer. Det är en utvecklingsroman, där alla fyra huvudpersoner utvecklas i olika riktningar. Men också gänget i sig utvecklas. De fyra barndomskompisarna tvingas finna nya roller i gänget. Och en sak är säker – inget kan någonsin bli som förr. En av kompisarna kommer alltid att saknas.
Jag blev nyfiken på Fallet Anna Frid eftersom jag läste om boken att det skulle vara en lättläst deckare, och jag blev framförallt nyfiken på hur man skriver en lättläst bok utan att själva deckargåtan blir alltför lätt. Jag fick ett recensionsexemplar av LL-förlaget och boken kom precis i rätt tid för att jag skulle kunna läsa den under april månad då temat i min utmaning Temaläsning 2016 var just deckare.
Ända sedan jag läste När hundarna kommer och diskuterade den i Kulturkollos bokcirkel på Facebook så har jag velat läsa Pojkarna. Båda böckerna är skrivna av samma författare, nämligen Jessica Schiefauer, och det intressanta är att båda böckerna har erhållit Augustpriset (2011 respektive 2015). Men förutom dessa likheter finns det faktiskt inte särskilt många likheter. Böckerna är, åtminstone när det gäller sin handling, väldigt olika sinsemellan.
Jag läser ett par kurser i barn- och ungdomslitteratur just nu och i en av kurserna var det en uppgift att vi skulle läsa en bok ur Skugg-serien av Maria Gripe. Jag valde att läsa de två första delarna. Jag läste Skugg-serien många, många gånger när jag var yngre, men har aldrig läst den som vuxen. Det var väldigt intressant att läsa om böckerna. Dels så har jag varit väldigt rädd för att de inte skulle hålla för en omläsning i vuxen ålder, eftersom jag vet av erfarenhet att barndomens favoritböcker inte alltid gör det. Men det gjorde Skugg-serien, så det behövde jag inte alls vara orolig över. Dels så var det också intressant eftersom jag upptäckte andra saker nu som vuxen, än som jag gjorde som barn.
Kalle är mobbad – Aktionsgruppen ingriper är en intressant bok som handlar om mobbing och om den mobbades upplevelser, men som också fokuserar på en lösning. I boken får vi ta del av fyra olika karaktärer som alla är killar i högstadiet. Det är Kalle som är den mobbade, Klas som är mobbaren samt Viktor och Hassan som står utanför men som gärna vill hjälpa Kalle. Viktor och Hassan bildar en aktionsgrupp mot mobbing. De väljer att agera anonymt eftersom de vet att det blir de som åker på spö om Klas och hans medlöpare får veta vilka som står bakom aktionsgruppen.