Rutiga kokboken har ni säkert sett eller hört talas om, det är ju en klassiker som fyllde 35 år 2015 och som har sålts i ofattbara 1,3 miljoner exemplar. Förra året kom en nyskriven bok av samma förlag, nämligen Rutiga familjekokboken. Den påminner om Rutiga kokboken men riktar sig till barnfamiljer och fokuserar på lättlagade och barnvänliga recept.
Rutiga familjekokboken innehåller allt – frukostar, luncher, middagar, mellanmål, festrätter, bröd, bakverk och efterrätter. Här finns såväl klassiker som nya blivande favoriter. Tanken är att det ska vara främst fokus på snabblagade vardagsrätter som kan lagas på omkring en halvtimme, perfekt för stressade föräldrar som ändå vill erbjuda barnen hemlagad mat. Men det finns också mycket mer i boken, till exempel förslag på veckomenyer, tips på hur man kan ta tillvara på rester, tips på hur man får barn att äta bättre och så vidare. Författare till boken är båda legitimerade dietister och de har också egna barn i olika åldrar.
Rutiga familjekokboken är tänkt att vara en grundkokbok som man kan återkomma till om och om igen. Recepten är indelade i kapitel som Ägg, Kyckling och kalkon, Kött och chark, Såser och röror, Bröd, Fisk och skaldjur, Fest och högtider samt Sött och gott. Upplägget liknar därmed Rutiga kokboken. Recepten är pedagogiska och tydliga, jag tror säkert att många lite äldre barn kan använda den för att laga sina egna mellanmål eller när de ansvarar för middagen i hemmet. Det finns massor med inspirerande bilder också. Det här kommer att vara en kokbok som finns kvar i mitt hem länge.
Rutiga familjekokboken är utgiven av Massolit förlag och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.
I mitt köksskåp har jag en lergryta som jag brukar använda när jag till exempel gör lasagne eller nån älgstek. Det är ju så smidigt att kunna ställa in den i en kall ugn och sedan får den sköta sig själv tills maten är klar. Men tack vare boken Laga mat i lergryta har jag nu insett att det finns oändligt många fler användningsområden för lergrytan än jag själv kommit på. Man kan även laga fisk, korv och kyckling i lergryta, liksom soppor och till och med baka kan man göra i lergrytan. Grytor och liknande är otroligt smidigt att göra i lergryta eftersom man lägger ner alla ingredienser i grytan och man kan tillbringa minimalt med tid i köket och ändå få en supergod måltid.
Mormors mat – hundra år av husmanskost – är en personlig kokbok där författaren Maria Holm har samlat recept från tre generationer av mormödrar, mamma Kerstin, mormor Sonja och gammelmormor Cecilia. I boken finns recept på traditionella maträtter, hembakat och desserter. Allt är anpassat efter dagens förhållanden och passar därför alla som vill lära sig laga klassisk svensk husmanskost, oavsett om man är ung och nyfiken på vad som åts förr eller om man är äldre och vill återuppleva barndomens favoriter.
Det är ju roligt att drömma sig bort i kokböcker som innehåller lyxiga, avancerade festrecept, snygga dukningar och magnifika efterrätter, men handen på hjärtat – den mat vi oftast lagar är ju trots allt vardagsmaten. Därför tycker jag att det är bra att få inspiration även för de rätter vi lagar i vardagen. Det blir ju ofta så att man varierar mellan ett antal paradrätter som man vet funkar för alla i familjen. Det ska gå snabbt, vara enkelt och smidigt och mätta alla på minimal tid när man lagar vardagsmaten. Att då hitta en kokbok som handlar just om vardagsmat kan göra det lite roligare.
Många har med sig matlåda på jobbet, antingen av ekonomiska eller av praktiska skäl. Eller för att helt enkelt veta exakt vad man äter, vilket ju underlättar om man går på diet eller har någon allergi. Matlåda kan ju också vara smidigt att värma även om man inte jobbar. Är man t ex föräldraledig kan det vara skönt att ha något att värma till lunch istället för att behöva laga varm mat två gånger om dagen. Men matlådor kan också vara lite trixiga, all mat passar inte för att värma upp och faktum är ju också att variation förnöjer. Därför kan det vara kul att få inspiration från en receptbok som fokuserar just på matlådan.
Indiska smårätter är en bok som handlar om precis det som bokens titel antyder, nämligen små rätter med inspiration från det indiska köket. Här finns fler recept på Naanbröd än man skulle kunna tänka sig, inklusive ett recept på Naanbröd med råsocker som jag tycker verkar jättegott och ett recept på Naansandwich. Det finns ett litet avsnitt med förrätter med bland annat recept på Raita och indiska piroger med köttfärs. Ett avsnitt fokuserar på traditionella huvudrätter och där hittar vi såväl Dahl, Tandoorikyckling, Tandoorilax, Kycklingcurry och Masalakyckling som Auberginekaviar, Gräddig spenatcurry, Fiskcurry och Kryddigt basmatiris.
Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Trots det letar många förgäves efter just sina historier på våra museer. Museernas ansvar för att synliggöra mångfald och olika identiteter har visat sig svårt att axla. De ska vara drivande i frågor om allas lika värde och bör omsorgsfullt inkludera alla möjliga grupper i den kollektiva berättelsen. Men mångfaldsarbete kring genus och HBTQ-frågor möts ibland av motstånd och det finns brister i olika system och funktioner i museernas vardag.
I mitt förra inlägg skrev jag om en bilderbok som heter Stjärnfamiljer. Här handlar det också om stjärnfamiljer, fast den här boken riktar sig till de vuxna. Stjärnfamiljejuridik – svensk familjelagstiftning ur ett normkritiskt perspektiv vänder sig till de som är studenter eller yrkesverksamma inom familjerätt, men också till privatpersoner som vill lära sig mer. Idag är det inte konstigt att familjer ser ut på många olika sätt i samhället. Men familjelagstiftningen har inte riktigt hängt med på samma sätt. Även om vi på många sätt värderar olika familjer lika i samhället annars, så är inte familjejuridiken lika för alla. Det finns nämligen människor som har svårare att bilda familj på ett rättsligt säkert sätt.
Redan 2009 recenserade jag boken Bli en lycklig styvmamma av Victoria Edler. Den recensionen kan ni läsa här. 2011 kom också Jesper Juul med en bok som heter Bonusföräldrar: möjligheter och fallgropar. Men sedan dess har det inte direkt getts ut någon uppsjö av böcker som vänder sig till just bonusföräldrar och bonusfamiljer. I alla fall inte förrän 2016, då det faktiskt kom två sådana böcker!
Fältguide för bonusfamiljen är skriven av Moa Herngren. Hon lever själv i en bonusfamilj och skriver personligt om sina erfarenheter. Men hon har också intervjuat massor av människor för att få deras råd och tips, både ”vanliga människor” och olika experter, familjeterapeuter och psykologer. Här kan man läsa om allt från relationer till praktiska saker kring ekonomi, boende och juridik. Hon tar bland annat upp hur man får till det där med födelsedagar, semestrar och högtider, olika familjekulturer, svartsjuka, att hantera exen, vilken roll man ska ha till sina bonusbarn, vad man gör om bonusfamiljen krisar, vem som ska betala vad och många andra frågor/problem som kan uppstå. Men det är inte fokus på att det kommer att uppstå problem, tvärtom är Moa duktig på att framhäva att det också finns fördelar med att leva i bonusfamilj. Det finns jättemånga praktiska råd i boken och jag gillar också att läsa om andra familjers erfarenheter och hur de löst olika situationer, för det är ju faktiskt så att alla familjer är unika och de lösningar som passar en familj kanske inte alls passar en annan. Jag gillar också att boken är modernt, grafiskt och snyggt formgiven och att den är lättläst och lättillgänglig. Jag skulle dock önska att den var i inbundet format istället för storpocket, då den är rätt så tjock och man kanske vill ha den som uppslagsbok att gå tillbaka till fler gånger. Fältguide för bonusfamiljen är utgiven av Bonnier Fakta och finns bland annat att köpa på 
Stora bonusfamiljsboken är skriven av Helene Arkhem. Den innehåller i stort sett samma bitar som Fältguide för bonusfamiljen. Många kända experter bidrar med tips, råd och konkreta verktyg, men också många föräldrar som själva har erfarenheter i att leva i bonusfamilj. Här kan man också läsa om hur det är att dejta som singelförälder, en historisk bakgrund till familjebildning, hur det ser ut i Sverige idag, hur man bäst gör för att första träffen med barnet ska fungera bra, hur man smidigast flyttar ihop och hur man får barnen att känna sig välkomna i det nya hemmet, vilken roll man ska ha som bonusförälder, kända bonusfamiljer, att ha barn varannan vecka, att få en gemensam bebis, svartsjuka, hur man upprätthåller passionen och tvåsamheten i ett hus fullt av ungar, konflikter, kriser, hur man får det att fungera med nya släktingar (låtsasmormor och plastfarfar exempelvis), hur man får en rättvis ekonomi i bonusfamiljen och hur man löser det med semestrar och högtider. Formgivningen i den här boken ser lite annorlunda ut. Den påminner om att läsa en tjejtidning, typ Veckorevyn eller Amelia, vilket gör den här boken lite mer svårläst än den andra (enligt mig i alla fall). Men det finns massor av goda råd att ta till sig av i denna bok. Jag gillar verkligen att man får ta del av så många olika familjers lösningar och erfarenheter. Möjligen går Fältguide för bonusfamiljen lite mer på djupet, medan Stora bonusfamiljsboken tar upp fler olika dilemman och situationer. Jag kan dock inte välja någon favorit, utan jag föreslår att ni läser båda, för de kompletterar varandra väldigt bra. Stora bonusfamiljsboken är utgiven av Harper Collins Nordic och finns bland annat att köpa på