Nu är juli månad över och därmed är också mitt litteraturförmedlingsprojekt om högläsning slut. Det har varit en intressant månad för mig som har fått läsa mycket om barns språkutveckling och hur bra högläsning är för främjandet av skriv- och läsutveckling. Jag har lärt mig mycket på vägen och jag hoppas att ni också har gjort det från mina inlägg. Har ni några tankar och tips kring hur jag har lagt upp projektet så får ni gärna kommentera eller skicka ett mejl till barnboksbloggen@hotmail.com
Högläsning
Boktips för dig som vill veta mer om högläsning
Jag lägger ut delar av min referenslista här, eftersom det kanske finns någon mer som blivit intresserad av högläsning och vill läsa mer om det. Det här är alltså böcker som jag använt mig av till detta lilla litteraturförmedlingsprojekt och som jag varmt kan rekommendera.
Den meningsfulla högläsningen – Anne-Marie Körling
Berätta: Inspiration och teknik – Carina Fast
Böcker inom och omkring oss – Aidan Chambers
Bilderbokens mångfald och möjligheter – Agneta Edwards
Boken om läsning: En handbok om barns språk- och läsutveckling 0-8 år – Viveka Ljungström, Catharina Hansson
Läslust i hemmet: Så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling – Carina Fast
Leonards plåster: Om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund – Pia Borrman, Åse Hedemark
Baby på bibblan: Inspirationsbok för bibliotek och öppen förskola – Lena Molin
Bebis+bok=glädje: Det underbara i att läsa högt för de allra minsta – Annette Kohkoinen
Magiska fingrar: Sagostunder för dagens barn – Anna Falk, Christina Möller
Läsa högt: en bok om högläsningens förtrollande verkan – Mem Fox
Språkglädje: Språklekar i förskola och skola – Ann-Katrin Svensson
Här nedan är böcker som också handlar om högläsning, men som jag själv inte har läst. Jag har dock sett att de rekommenderas i den litteratur jag läst, så jag förutsätter att de är läsvärda de också:
Läsa, skriva, tala: barnet erövrar språket – Ragnhild Söderbergh
Språkets värld – Johan Althoff
Språklådan – Johan Althoff
Småbarns sagostund – Ann Granberg
Det gränslösaste äventyret: Om böcker, läsning och att skriva för barn – Astrid Lindgren
Snick och snack: En praktisk bok om muntligt berättande – Hilde Eskild och Benedicte Hambro
Sagor att berätta och leka – Per Gustavsson
Nya berättarboken – Ulf Ärnström
Sagoskolan: Praktiska tips att arbeta med sagor i skolan – Rigmor Lindö
Högläsning för äldre
Att läsa högt för äldre och/eller dementa kan väcka minnen till liv och skapa ett lugn. Det har blivit väldigt populärt att pensionärer och andra frivilliga åker till äldreboenden för att läsa högt för de äldre. Många gånger kan högläsningen vara den enda möjligheten för de äldre att exempelvis ta del av dagens tidning eller av böcker och kultur rent generellt. Högläsningen skapar också gemenskap och samhörighet. Det är också en demokratisk rättighet att få ta del av information, nyheter och skönlitteratur, även om man inte kan läsa själv.
På många äldreboenden finns i dag läsombud och högläsare. Det finns både boendepersonal som har högläsning som en del av sitt yrke och frivilliga medhjälpare som kommer enbart för att högläsa för de boende. Om man är anställd som omsorgspersonal kallas man läsombud, och om man är volontär kallas man högläsare. Högläsning för äldre har blivit en folkrörelse. Det finns idag nästan 7 000 läsombud och frivilliga högläsare för äldre och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Läsombuden och högläsarna ordnar lässtunder med högläsning. Läsombuden kan även berätta och tipsa om lättlästa böcker som passar för äldre och kan även arrangera biblioteksbesök. Genom projektet Läskraft! har även frivilliga och anhöriga över hela landet blivit högläsare för personer med demens. Många bibliotek och studieförbund hjälper till att ordna träffar och cirklar för blivande läsombud och för de personer som redan har börjat att läsa högt på äldreboenden.
Myndigheten för tillgängliga medier har kommit ut med en informativ och bra broschyr om just läsombud och högläsare. Däri kan man bland annat läsa en bra text om hur man skapar en bra lässituation:
Läs igenom texten före du läser den högt. Då är du bättre förberedd på frågor du kan få.
Om du läser för någon du inte känner väl, ta reda på vad personerna du läser för har för intressen. Då är det enklare att välja bok och att få igång en pratstund.
Hitta en avskild plats att läsa på så att ni slipper bli störda av buller, telefoner, prat eller folk som kommer och går.
Om du läser för en grupp, försök se hela gruppen, också de som är tystlåtna.
Gör avbrott i läsningen, se till att alla verkar hänga med.
Om läsestunden övergår i ett samtal där alla är med, ja då har du lyckats. Lägg undan boken en stund och låt deltagarna prata.
Vilka böcker passar då för högläsning för äldre och/eller demenssjuka? Ja, generellt kan man ju säga att böcker som handlar om livet förr ofta väcker minnen till liv. Många känner igen sig och kan relatera till berättelsen. Böcker av exempelvis Elsa Beskow, Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren, Ivar Lo-Johansson, Per Anders Fogelström, Vilhelm Moberg, August Strindberg och Moa Martinson kan därför vara bra val.
För de äldre som gärna vill muntras upp och diskutera böckerna som man läser kanske lite roliga böcker passar. De senaste åren har det faktiskt kommit ett antal roliga böcker med pensionärer i huvudrollerna. Några exempel på författare är Karin Brunk-Holmqvist, Catharina Ingelman-Sundberg, Johan Werkmäster och Jonas Jonasson. Noveller och dikter kan vara bra att läsa för de som inte orkar koncentrera sig på någon längre läsning. Även bilderböcker kan vara bra för dessa äldre. Temaläsning fungerar ofta bra på äldreboenden, till exempel böcker som relaterar till julen i juletider. Självklart fungerar också modern litteratur bra, så som deckare, biografier och romaner. Men också böcker som handlar om orten man bor i eller annan intressant historia. Klassiker kan också vara ett alternativ, inte minst för igenkänningens skull. Hur som helst är det bra om det är korta, lättlästa historier, gärna lokalt förankrade eller med ett innehåll som lyssnarna kan känna igen. Det får gärna vara roliga, händelserika berättelser, eller dikter, sagor och sägner från trakten.
Här hittar du böckerna
Om du inte själv läser så mycket så kanske det kan kännas svårt att hitta och botanisera bland böcker och få tips på vilka böcker som passar till olika åldrar. Men som tur är så finns det många bra sätt.
Bloggar
Som bokbloggare måste jag förstås börja med att tipsa om alla de härliga bokbloggar som finns på nätet, där allt från lärare och bibliotekarier till vanliga bokälskare tipsar om böcker för alla åldrar. Där kan du få inspiration, tips om nyheter, tips inför temaläsning och mycket mer. Idag finns också flertalet bokpoddar om du brukar lyssna på podcasts.
Bokhandlar
Fortfarande finns det en hel del bokhandlar kvar ute i städerna där man kan vandra omkring för att botanisera bland utbudet. De brukar vara duktiga på att skylta med nyheter och många gånger så är de som jobbar i bokhandeln själva också bokälskare så man kan få mycket tips och råd av dem. Bokhandlarna på internet är inte heller dumma att titta runt i för att få inspiration och lästips. Där är böckerna också ofta kategoriserade under olika teman, så att man enkelt kan hitta böcker som exempelvis är anpassade för en viss ålderskategori.
Bokklubbar
När jag växte upp var jag med i flera bokklubbar och jag tyckte att det var jätteroligt att få ett paket hem i brevlådan med månadens bok/böcker, lite pyssel och en tidning där man fick tips om ännu fler böcker. Minns ni också Pollux och Läslusen? Idag är det ju lite enklare och billigare att få tag på böcker så bokklubbar är inte lika hett, men det finns bokklubbar för såväl barn som vuxna än idag. Bonniers bokklubb, Böckernas klubb, Ordfront och Lyssnarklubben är några exempel för vuxna. För barn finns bland annat Barnens bokklubb, Twinsy, Goboken och Kråkes bokklubb.
Biblioteken
Självklart måste jag ju som blivande bibliotekarie slå ett slag för biblioteken. Där kan du inte bara få tag på böcker att låna hem helt gratis, utan också få mängder av inspiration. Bibliotekarierna brukar vara superbra inspirationskällor, och dessutom är de duktiga på att skylta sina böcker. Många bibliotek anordnar också intressanta arrangemang, så som författarbesök, boktips, sagostunder och mycket annat roligt och bokrelaterat.
Boktips för högläsning tonår/ungdom
De flesta slutar läsa högt för barnen när de själva kan läsa. Både i skolan och hemma. Men det finns egentligen ingen anledning att sluta med högläsningen. Tvärtom kan en högläsningsstund göra att ni får en mysig stund tillsammans i ett annars hektiskt liv där man kanske inte har så mycket tid tillsammans. Ni får nya upplevelser att dela tillsammans och böckerna kan också ge upphov till samtalsämnen där ni får nya infallsvinklar att diskutera.
Egentligen funkar de flesta böcker bra som högläsning, men när det gäller att läsa högt för tonåringar kan det vara bra att tänka till lite extra vid valet av bok. Till en början bör det kanske vara en så pass spännande bok så att högläsningen verkligen lockar och engagerar, så att man kommer igång med högläsningen. När det sedan är en rutin med högläsning kan ni gå vidare och välja mer utmanande böcker om ni vill. Vilken bok man väljer kan också bero på om den/de tonåringar man läser för själva är läsare eller inte. Det kan vara lite svårare att hitta rätt böcker för tonåringar som själva läser mycket, eftersom ens bokval då konkurrerar med deras egna bokval. Då kan det vara smart att fokusera på böcker som ger mycket att prata om och diskutera. Det kan också vara roligt att läsa en bok som även finns som film, så kan ni även se filmen tillsammans och prata om skillnaderna mellan de båda medierna.
De senaste åren har det kommit många spännande böcker att välja bland. Sagan om ringen är ju en klassiker som även har filmatiserats, liksom Hungerspelen, Harry Potter, Cirkeln, Maze Runner och liknande böcker.
Det finns också en underbar utgivning med realistiska ungdomsböcker som speglar tonåringarnas vardag och som kan vara superbra för igenkänning, men också som diskussionsunderlag om allt som händer under denna tid. Då tänker jag på till exempel böcker av Johanna Lindbäck, Lisa Bjärbo, Sarah Dessen och alla andra underbara ungdomsförfattare.
Tonårstiden kan också vara en tid att upptäcka många av de klassiker som riktar sig till unga vuxna. De behöver inte alls vara så ”dammiga” som man kan tro att klassiker är, och för dig som är vuxen men som missat att läsa dem tidigare kan det vara roligt att få denna läsupplevelse tillsammans med barnen. Testa Skattkammarön, Tom Sawyers äventyr, Unga kvinnor, En världsomsegling under havet, De tre musketörerna, Robinson Crusoe, Oliwer Twist, Illiaden, Jorden runt på 80 dagar, Skriet från vildmarken, Den hemlighetsfulla ön, Röda nejlikan, Dracula, Frankenstein, En julsaga, Pappa Långben, Gökboet, Djungelboken, Ivanhoe och Varghunden.
Jag tycker också att man kan slå ett slag för vuxenböcker, som kan vara utmärkta att introducera som just högläsningsböcker. Det finns många vuxenböcker, både klassiker och nyare böcker, som också passar till tonåringar och unga vuxna. Några exempel är Liftarens guide till galaxen, Sherlock Holmes: En studie i rött, Stjärnor utan svindel, En vampyrs bekännelse, En komikers uppväxt, Hon går genom tavlan ut ur bilden, Flugornas herre, Möss och människor, Tärningsspelaren, Boktjuven, 1984 och Djurfarmen. Deckare och chick litt är också två genrer som knappt finns representerade bland ungdomsböckerna, men desto mer på vuxenavdelningen och det är många unga som gillar att läsa dessa böcker.
Högläsningsprojekt
Genom åren har det genomförts en lång rad olika högläsningsprojekt runtom i vårt avlånga land. Det kan vara allt ifrån ett litet projekt som har genomförts på en förskola eller skola, till stora nationella projekt som involverat tusentals människor. Här tipsar jag om och uppmärksammar några av de högläsningsprojekt som jag själv läst och hört talas om. Men det finns såklart många många fler att inspireras av.
Läs för mig pappa
Sedan i slutet av 1990-talet drivs projektet Läs för mig pappa av En bok för alla tillsammans med flertalet fackförbund. Projektet går ut på att stimulera män att läsa för sina barn och i förlängningen förhoppningsvis också läsa mer själva. Projektet vänder sig till pappor och styvpappor som har barn i åldrarna 0-10 år. I inledningen av projektet får papporna träffa en författare och en barnpedagog som berättar om barns språkutveckling och vilka böcker som passar barn i olika åldrar. De gör också studiebesök på biblioteket och med sig hem får papporna ett paket med böcker till sina barn samt en bok till dem själva. Projektet initierades när man såg att läsning både är en klassfråga och en könsfråga. Kvinnor läser mer än män. Flickor läser mer än pojkar. En förklaring till detta är att det saknas bristande läsande förebilder för pojkarna, vilket man då i och med projektet hoppades ändra på. Projektet fick enormt stort genomslag och har nu vidareutvecklats till ett nytt projekt Läs för mig, där man inte bara vänder sig till pappor utan till alla vuxna i barns närhet. Syftet är fortfarande detsamma dock – för att barn ska läsa krävs det att vuxna läser.
Godnattsagor inifrån
Godnattsagor inifrån är ett annat projekt som har några år på nacken och som faktiskt numera har blivit en permanent verksamhet. Projektet handlar om att ge föräldrar som sitter i fängelse möjlighet att tala in godnattsagor på cd till sina barn. Syftet är att stärka relationen mellan barn och förälder och minska de negativa effekter som kan uppstå i och med fängelsetiden. Idén kommer från England där projektet numera är väletablerat och där det rönt stort intresse och vunnit ett flertal priser. Godnattsagor inifrån finns idag på hela nio anstalter runtom i landet. I projektet har internerna fått träna på sitt berättande och fått tips på böcker för barn av en bibliotekarie. Sedan får de läsa in en saga på en cd-skiva, som därefter skickas tillsammans med ett bokpaket och ett foto på pappan till barnen. Mer än 10 000 barn i Sverige har en mamma eller pappa som sitter i fängelse.
Läskraft
Det är välkänt att äldre stimuleras för lite på många boenden. Många anhöriga klagar över att de äldre aktiveras för dåligt i vården. Men de senaste åren har det faktiskt kommit många spännande projekt för de äldre, bland annat högläsningsprojekt. Läskraft är ett av dessa. Läskraft är ett högläsningsprojekt för frivilliga, anhöriga och personal som besöker äldre på deras boenden och läser högt för dem. Inte minst är högläsning bra för demenssjuka personer. Förutom att bjuda på en läsupplevelse så inbjuder högläsningen nämligen till samvaro. Texten kan väcka minnen och öppna dörrar till livet som det en gång var. Samtal kommer igång och allt sammantaget ger den stimulans som är så viktig för att hålla det friska hos en demenssjuk person levande så länge som möjligt. Dessutom skapar läsningen glädje och ro och känslan av välbefinnande kan stanna kvar långt efter att själva läsningen är avslutad.
Allas barnbarn
Allas barnbarn startade redan för 17 år sedan som ett treårigt projekt, men även detta projekt har blivit permanent. Från början deltog fem kommuner – idag deltar ett 70-tal kommuner! Projektet går ut på att äldre personer kommer och högläser för barn på förskolor. På så sätt blir det inte bara ett läsfrämjande, utan också ett generationsöverskridande projekt. Många barn har idag ingen större kontakt med den äldre generationen och vice versa, så det finns många vinster med projektet.
Böcker om att hjälpa barnet med skolan och läxläsningen
Här kommer några boktips för dig som vill kunna stödja ditt barns skriv- och läsutveckling, eller kunna hjälpa barnet bättre med läxläsning och studieteknik.
Läslust i hemmet – så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling är skriven av Carina Fast och utgiven av Natur & Kultur. Boken vänder sig till föräldrar till barn mellan 0-9 år. Boken handlar om hur barn lär sig läsa och skriva, men boken tar också upp teman som att lyssna och tala, läsa bilder och symboler, högläsning, muntligt berättande, skriva och läsa i leken, barns eget skrivande och barns eget läsande. Fakta blandas med konkreta tips och råd. Fokus ligger på vad man som förälder kan göra i hemmet, allt ifrån hur man läser högt för barnen och väljer rätt böcker till hur man kan samtala om filmer och böcker och hur man kan se texter och bilder runt omkring sig i vardagen och hur dessa hjälper barnet i sin skriv- och läsutveckling. Boken är väldigt lättläst och pedagogisk skriven och det är lätt att ta till sig innehållet. Boken innehåller också många boktips för den som vill fördjupa sig mer i ämnet.
Matematik för föräldrar är skriven av Rob Eastaway och Mike Askew. Det är en bok till alla de föräldrar som vill hjälpa sina barn med matteläxorna, men som tycker att det är krångligt. Här finns massor av tips och konkreta råd. Det finns pedagogiska förklaringar för både föräldrar och barn, vardagsmatematik, spel, lekar, huvudräkning och övningar för miniräknare. Dessutom finns det multiplikationstabeller, bråktal, decimalkomma, geometriska figurer och mycket annat av det som barnen förväntas lära sig i skolan. Därmed är boken ett utmärkt hjälpmedel både innan man sätter sig för att hjälpa barnen med läxorna men också under själva läxläsningen. Boken innehåller också genomgångar om räknelära och hur den har förändrats sedan vi själva gick i skolan, liksom information om vad läroplanen säger. Det är en innehållsrik och välbehövlig bok som också innehåller massor med konkreta exempel.
Uppmuntra lärande – så hjälper du barn att lyckas i skolan är skriven av James Nottingham. Den här boken vänder sig inte enbart till föräldrar, utan också till personal i grundskola. Därför är boken mer fylld av fakta än av förklarande exempel. Boken handlar om hur vuxna kan stödja och utmana barn i alla åldrar att tänka på egen hand och hur det i sin tur ökar barnets självkänsla, uthållighet och förmåga att reflektera samt fatta genomtänkta beslut. Boken handlar om lärande, utveckling, förmågor, färdigheter, talang, intelligens, tankesätt, tänkande, beröm, självkänsla, utmaningar och nyfikenhet. Boken innehåller också förslag på uppgifter som ökar tänkandet och andra kognitiva förmågor. Är man intresserad av lärande, inlärning och barns utveckling är detta rätt bok.
Hjälp ditt barn med svenska genom hela grundskolan och gymnasiet är skriven av Camilla Lind och Jessica Rahm. Precis som bokens titel antyder så är detta en bok som är användbar under en väldigt lång tid. Den riktar sig direkt till dig som förälder. Dels är boken full med tips på hur du som förälder kan vara hjälp och stöd till ditt barn och dels fungerar boken som en uppslagsbok så att du själv enkelt kan sätta dig in i skolämnet svenska och de krav som ställs i ämnet idag. Boken innehåller allt ifrån info om hur man skriver en uppsats och hur man kan hjälpa sitt barn till bättre läsförståelse till fakta om skrivregler, studieteknik och grammatik. Jag gillar den här boken. Den är lättläst, informativ, konkret, handfast och väldigt användbar. Boken ingår dessutom i en serie där det också finns böcker inom bland annat ämnena matte, NO, engelska och studieteknik.
Andra roliga bokaktiviteter att göra tillsammans
Tänk på att böcker kan ge barnet upplevelser på flera plan. Även om du som förälder redan läser högt för ditt barn så finns det många andra roliga bokaktiviteter som ni kan göra tillsammans. Här tipsar jag om några. Fyll gärna på listan genom att skriva en kommentar till detta inlägg.
- Gör egna böcker, antingen tillsammans med ditt barn eller som en överraskning till ditt barn. Skriv en egen saga, en berättelse om just er familj, en dagbok från er semesterresa, en bok om ditt barns favoritleksaker, en bok om familjens husdjur eller varför inte en födelsedagsbok till barnets födelsedag. Idag kan man enkelt göra sina egna fotoböcker på nätet som man kan komplettera med text. För att göra det ännu enklare kan du själv göra din bok på datorn eller för hand och klistra in bilder som barnet känner igen sig i.
- Bjud in till bokkalas. Många barn idag har temakalas: cirkuskalas, prinsesskalas, djungelkalas eller kalas på simhallen. Varför inte skapa ett kalas på temat böcker. Kanske med en viss bok som tema där barnen kan klä ut sig till någon av karaktärerna. Låt gärna inbjudan, dekorationer, mat och godis följa temat.
- Starta en bokklubb. Redan små bebisar kan delta i bokcirklar, vilket jag skrivit om tidigare med utgångspunkt i babybokprat och andra aktiviteter för bebisar och mindre förskolebarn på biblioteken. Men en bokcirkel eller bokklubb kan ni förstås också starta i bekantskapskretsen. Fundera ut vilken åldersnivå som är lämpligast och vad ni ska göra tillsammans på era träffar.
- Skapa en läshörna. Se till att fixa en vrå där hemma där det är tillåtet att slappa och läsa, antingen ensam eller tillsammans. Fixa dit bokhyllor, madrasser, filtar, kuddar och en bra läslampa.
- Ge bort en födelsedagsbok till ditt barn varje år. Det blir en rolig tradition. Glöm inte att skriva på pärmens insida vilken födelsedag och år det är och från vem som barnet fått boken.
- Har du inte alltid tid för högläsning? Testa ljudböcker på cd eller via datorn/plattan/mobilen. Perfekt för att barnen ska varva ner lite grann t ex medan du lagar mat.
- Lek med bokstäverna och språket så mycket ni kan. Prata med varandra i vardagen, sjung, lek med rim och ramsor, prata om bilderna i en bilderbok istället för att bara läsa texten, spela ordbingo, prova olika tonfall, betoningar, dialekter och rytmer när ni läser.
- Spela in några av de böcker du läser högt för barnet så kan barnet lyssna medan du t ex lagar mat och inte har tid att läsa för barnet.
- Hitta på nya berättelser till bilderna i barnets favoritbilderbok.
- Håll koll på vilka aktiviteter som arrangeras av ert närmaste bibliotek och av andra kulturorganisationer i er närhet. Det är ofta sagostunder och barnteater, så passa på att gå dit när något intressant och lockande arrangeras.
Boktips för högläsning 9-12 år
I den här ålderskategorin kan det bli riktigt kul med högläsningen även för oss vuxna. Dels kan vi återuppleva många av klassikerna från vår egen barndoms kapitelböcker och dels kan vi få ta del av dagens utgivning av härliga böcker för slukaråldern.
Astrid Lindgrens böcker är riktiga klassiker. Många av dem passar bra även i den tidigare ålderskategorin, 6-9 år, men för de lite äldre barnen kanske Mio min Mio och Bröderna Lejonhjärta fängslar.
I den här åldern passar det också bra att introducera serier. Böckerna om Narnia och Harry Potter tillhör väl de moderna klassikerna som man inte får missa. De passar dessutom väldigt bra för högläsning.
Maria Gripe är en annan författare som tål att återupplevas av en ny generation barn. Tordyveln flyger i skymningen är perfekt för högläsning. Likaså Agnes Cecilia.
Alice i Underlandet och Alice i Spegellandet är också två härliga klassiker att uppleva tillsammans. De har dessutom nyligen kommit i nya fina utgåvor.
Av någon anledning så handlar många av böckerna för den här målgruppen om spännande, gärna övernaturliga saker. Några av de nyare författarna som är populära för den här åldersgruppen och som du gärna kan uppleva tillsammans med barnen är Ingelin Angerborn, Kristina Ohlsson och Petrus Dahlin.
Serien PAX är också ett måste att uppleva tillsammans. Väldigt välskrivna och spännande böcker!
Förutom spänning, äventyr och skräck så är humor något som många barn i målgruppen efterfrågar. Här är några tips på roliga högläsningsböcker:
Lite fler bonustips:
Att samtala om böcker
Att samtala om de böcker man läst var för sig eller högt tillsammans ger en ytterligare dimension till läsningen. Aidan Chambers skriver också i sin bok Böcker inom och omkring oss att föra bra samtal om böcker är den bästa övning man kan få för att kunna föra givande samtal om annat. När vi hjälper barnen att samtala om böcker de läst, hjälper vi dem också att kunna uttrycka sig om annat i livet. Men dessutom är ju att samtala om böcker i sig en värdefull aktivitet.
Aidan Chambers har utvecklat en egen modell just för boksamtal. Han skriver i Böcker inom och omkring oss om samtalets tre ingredienser:
- Att utbyta entusiasm (dela med sig av sin läsupplevelse, diskutera vad man gillar och inte gillar i en viss bok)
- Att utbyta frågetecken (diskutera om sådant som kan vara svårt att förstå i en bok, skapa en gemensam förståelse för texten)
- Att utbyta kopplingar och upptäcka mönster (löser problem och reder ut svårigheter i en text genom att leta sammanhang och mönster)
Aidan Chambers har också skapat ett gediget frågebatteri som man kan använda sig av när man ska samtala om böcker i en grupp. Det är massor av frågor som i sin tur är indelade i tre kategorier: Grundfrågor, Allmänna frågor och Specialfrågor. Tanken är inte att man ska beta av hela denna omfångsrika frågelista, men den är väldigt bra att ha som inspiration. I boken ger han också massor av konkreta tips och råd kring att ha boksamtal och dessutom delar han med sig av sina egna erfarenheter gällande boksamtal som han haft. Så hans bok Böcker inom och omkring oss är ett hett tips för den som vill jobba med böcker t ex i en skolklass.
Men det finns förstås också andra böcker och andra metoder som handlar om att samtala om böcker. Läslust i hemmet – så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling fokuserar på hur du som förälder kan stärka ditt barns utveckling när det gäller skrivande och läsande, och hur ni tillsammans kan närma er bokstäver, ord och bild på olika sätt. I boken finns också tips på hur man tillsammans kan samtala om böcker och/eller filmer. Författaren Carina Fast nämner en trestegsmodell:
- Återberätta (nysta upp berättelsen tillsammans med barnet, vad hände egentligen i boken eller filmen)
- Gissa och dra slutsatser (gå utanför texten och fantisera om hur någon har tänkt eller varför något har hänt)
- Ta ställning (för eller emot personernas val och handlingar, vad tycker du och barnet om det som har hänt i boken eller filmen och hur motiverar ni ert ställningstagande)