Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2

Ge ditt  barn 100 möjligheter Istället för 2 : om genusfällor och genuskrux i vardagenFör 8 år sedan recenserade jag en bok som heter Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2. Redan då hyllade jag den, bland annat skrev jag såhär om den:

Det här är en väldigt genomarbetad och välskriven bok om genus i barnens vardag. Det är så viktigt att uppmärksamma de genusfällor som finns och oftast är det enkelt att åtgärda dem. Boken ger många praktiska och konkreta råd på hur man enkelt kan ge barnet fler möjligheter än de två som är begränsade till barnets kön. Jag tycker att det är en otroligt tankeväckande och inspirerande bok som alla som någon gång kommer i kontakt med barn borde läsa.

För någon månad sedan kom den ut på nytt, i en reviderad och till viss del nyskriven upplaga. Författarna och förlaget menar att det har gått tio år sedan boken skrevs och att många saker har hänt sedan dess. Exempelvis har ordet snippa blivit en självklarhet, pronomenet hen har gjort entré, formen för vad som anses vara en familj har utökats och överhuvudtaget finns det idag en större normmedvetenhet i samhället. Dock ska man vara medveten om att det än idag finns många områden där det fortfarande inte råder jämlikhet, så boken är minst lika viktig idag. Boken är också uppdaterad med nya genusfällor som man kan riskera att hamna i, inte minst det där att pojkar fortfarande fostras in i en våldskultur, att det finns en förväntning om att pojkar ska tåla lite hårdare tag. Likaså råder fortfarande en heteronorm och där finns det en hel del kvar att ta tag i. Tankarna om könsidentitet som kommit de senare åren är välkomna, men det behövs ännu mer synliggörande, debatter, självklarheter.

Helt klart är att vi är på rätt väg, men det finns fortfarande mycket att jobba med. Där är Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 en bra början. Det är en bok att ge bort till alla som har barn, som är på väg att få barn, som jobbar med barn, eller som på något sätt kommer i kontakt med barn. Alla behöver läsa den här boken för att få nya perspektiv och nya infallsvinklar. Det är en tankeväckande bok, men också otroligt engagerande och inspirerande. Därför passar den så bra in på bloggens tema denna månad som ju är Inspiration och passion.

Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 är skriven av Kristina Henkel och Marie Tomicic och den är utgiven av Olika förlag. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Att skriva

Att skriva : en hantverkares memoarerJag skrev i mitt förra inlägg att jag brinner för litteratur och att läsa. Därför är det kanske inte så förvånande att jag förstås också har ett stort intresse för att skriva. Jag har nog alltid skrivit. Redan som barn skrev jag egna berättelser, skapade egna tidningar och hade typ tusen brevvänner. Dagbok skrev jag också ofta och gärna. När jag var klar med gymnasiet gick jag flera skrivarkurser på folkhögskolor där jag skrev skönlitterärt. I åtta år har jag nu jobbat som frilansjournalist och jag har skrivit två egna (fakta)böcker. Jag har också på senare tid återupptagit det kreativa skrivandet igen och förra året gick jag en kurs i att skriva skönlitterärt för barn. Jag skulle vilja ge ut en eller ett par barnböcker någon gång i framtiden. Ett verk som brukar ses som ett standardverk för de som tycker om att skriva är Stephen Kings Att skriva – en hantverkares memoarer. Jag hade dock inte läst den tidigare, men såg att den skulle återutges i år av Albert Bonniers förlag och jag blev superglad när jag fick ett exemplar för någon månad sedan.

Att skriva är inte en lärobok i skrivande i egentlig mening. Den innehåller inte konkreta kapitel där man tar upp alla de olika delarna av skrivprocessen med tillhörande övningar. Istället är det mer som undertiteln antyder, en författares memoarer. Stephen King är ju en av världens absolut mest kända författare och att han har lyckats bra med sitt hantverk kan man ju bara konstatera. Därför känns det speciellt att få läsa hans bakgrund, hans historia om hur han blev den han är idag och hans bästa råd till andra skribenter som vill lyckas. Till stor del är det en självbiografi och den är fascinerande i sig själv. Jag har inte läst särskilt mycket om Stephen King tidigare, bara böcker av honom. Därför blev jag tagen av hur hans liv varit, att han har kämpat mycket, både som människa och för att slå sig fram som författare innan debutromanen Carrie blev antagen. Han har haft ett drog- och alkoholmissbruk så starkt att han inte ens kommer ihåg att han skrivit boken Cujo.

Men även om självbiografin är intressant i sig själv så är det kanske skrivråden som mest lockar de skrivintresserade att läsa boken. Ett av Stephen Kings mest kända råd finns citerat på baksidan och det finns även med inne i boken:

Om du vill bli författare är det två saker du måste göra hela tiden: läsa mycket och skriva mycket. Såvitt jag vet finns det ingen genväg runt dessa grundförutsättningar.

Stephen Kings tips och råd finns insprängt här och var genom hela boken. Man får tips på allt från själva skrivandet till att bli utgiven. Man får också väldigt många lästips, både tips på böcker som King själv tycker varit läsvärda, men också tips på böcker man kan studera för att se respektive författares skrivteknik och kanske bli inspirerad till sitt eget skrivande. Jag förstår varför så många tycker att alla som är intresserade av böcker och läsning bör läsa denna bok, och jag kan inte annat än att hålla med. Läs den.

Stora boken om litteratur

Stora boken om litteraturJa, denna månads tema här på bloggen är Inspiration och passion. Det jag verkligen brinner för och är passionerat intresserad av är litteratur. Allra helst då barnlitteratur, men jag läser också mycket vuxenlitteratur. Dessutom gillar jag att läsa om litteratur. Jag följer många bokbloggar, läser tidningen Vi läser, lyssnar på bokpoddar, är med i bokrelaterade grupper på Facebook och så vidare. Inte konstigt att jag ville läsa Stora boken om litteratur som nyligen blivit utgiven av Lind & co. Det är en intressant bok skriven av många olika skribenter som var och en tar upp olika aspekter, tidsperioder, författare eller genrer på ett lättbegripligt språk. Boken är indelad i en kronologisk ordning med 7 större områden som börjar med Hjältar och legender år 3000 f.v.t och det sista området är Vår egen tids litteratur från 1970 och fram tills idag. Boken spänner därmed över en enormt lång tid, men skribenterna har plockat ut guldkornen och skriver om massor av kända verk från hela världen. Boken gör kanske inte anspråk på att vara någon fullständig litteraturhistorisk översikt, men den som läser den här boken får en riktigt bra allmänbildning inom litteraturens värld. De flesta verk presenteras på ett uppslag vardera, så det är inga djupgående analyser det handlar om, men man får helt enkelt en bra orientering i litteraturhistorien och det är lätt att själv sedan börja leta efter information om man vill läsa mer om något ämne. Allt presenteras i en snygg formgivning med mycket färg, många illustrationer, diagram, tidsaxlar och annat som gör boken såväl lättläst som lättillgänglig.

Paraplytjuven

ParaplytjuvenParaplytjuven är en berättelse från Sri Lanka. Det är ett land med en rik kultur, musik, sång och bildkonst har alltid varit viktigt för folket i Sri Lanka. Det finns gott om berättelser, sagor och dikter som handlar dels om hur det goda kämpar mot det onda och dels om djur som hjälper varandra eller djur som hjälper människor. Apor är populära djur i Sri Lanka tack vare berättelsen om apkungen Hammon. Och det är just en apa som denna fina bilderbok handlar om. Fast det får vi inte veta förrän på slutet. Paraplytjuven handlar nämligen om en liten by i Sri Lanka. Människorna där hade aldrig sett ett paraply. När det regnade använde de sig av bananblad, säckar eller korgar för att skyla sig. Men en man vid namn Kiri Mama reste till staden och fick där se att alla gick omkring med paraplyer, det ena vackrare än det andra. Så han köpte sig ett för att stila med hemma i byn. Men han hann inte mer än komma hem så blev hans paraply stulet! Han åkte på nytt till staden, handlade ett nytt paraply och råkade ut för samma öde. Detta upprepades gång på gång, tills dess att han kom på en plan. Han köpte sitt sista paraply och ställde på samma ställe som hans andra paraplyer blivit stulna på, men innan dess stoppade han in pappersbitar i paraplyets veck. När tjuven tagit paraplyet kunde Kiri Mama följa efter. Så småningom kom han till skogen där alla hans paraplyer hängde på rad i ett träd. Han tog hem paraplyerna, öppnade en paraplyaffär och möjliggjorde att alla i byn kunde få köpa varsitt paraply. Kiri Mama insåg att det ju faktiskt var bra att tjuven tagit paraplyerna, annars hade det ju bara funnits ett paraply i hela byn. När han gick för att tacka paraplytjuven insåg han att tjuven inte var någon mindre än en lekfull och busig liten apa!

Paraplytjuven är en rolig berättelse som bygger på upprepning, igenkänning, spänning och humor, allihopa perfekta ingredienser i barnböcker. Illustrationerna spänner mellan mörka och färgglada, troligen beroende på det som händer i berättelsen och på huvudpersonens sinnesstämning. I slutet finns den roliga knorren då det visar sig vara apan som är paraplytjven. Dessutom får vi ta del av en berättelse från ett land som annars sällan figurerar i barnböcker. Lite fakta om landet får vi också ta del av längst bak i boken. Paraplytjuven är skriven och illustrerad av Sybil Wettasinghe.

Vår systers sagokista

Vår systers sagokista handlar om en familj bestående av fem barn. När de ska sova berättar storasyster Manal alltid förtrollande sagor. Mamma brukar tjata på dem att de ska sova, men de kryper upp i Manals säng och lyssnar på hennes magiska berättande. Manal är blind och har en käpp att ”se” med. Men trots att Manal inte ser så är hennes huvud som en skattkista, fylld med sagor av alla de slag. Det är lätt att förstå varför syskonen så gärna vill lyssna till hennes sagor. Men en kväll vill hon inte berätta sagor. Hon gråter. Hon säger åt syskonen att gå och lägga sig. Hon vill vara i fred. Hon är inte som vanligt. Så är det i flera dagar. En dag berättar hon att käppen har gått sönder, och utan sin magiska käpp kan hon inte trolla fram alla sina fantastiska sagor. Utan sin käpp kan hon inte gå ut för att samla nya sagor till sin sagokista. Hon är rädd för att ramla och för att de andra barnen ska skratta åt henne. Mamma hör det och tillsammans tar familjen en promenad. Med familjens styrka och gemenskap kan Manal ta sig ut för att känna, lukta, lyssna, samla material till sin sagokista. Och nu blir det nya sagor igen, kväll efter kväll.

Vår systers sagokista är en hjärtknipande berättelse om Manal och hennes syskon. Om hur det kan vara att inte se. Om hur det kan vara att bli retad för att man är annorlunda. Om hur syskon/familjegemenskap kan vara en otrolig styrka. Ja, det finns många teman i denna vackra bok. Dessutom är det en perfekt godnattsaga. Och en otroligt varm och kärleksfull bilderbok. Allt illustrerat med vackra, färgglada, uttrycksfulla, hjärtkramande bilder av Lubna Taha. En jättefin bilderbok skriven av Maya Abu-Alhayyat från Libanon.

Trolleritäcket

Bildresultat för trolleritäcket groblerTrolleritäcket är en bilderbok som handlar om en flicka som heter Laluma. Hon har ett stort vackert lapptäcke som hennes mamma sytt åt henne av överblivna tygbitar. Alla lapparna har en historia, någon kommer från en släktings brudklänning, en annan från pappas skjorta. Laluma använder sitt täcke när hon leker med sin docka, hon gömmer sig under täcket i gräset, hon dansar med lapptäcket virat runt kroppen, hon låter lapptäcket bli en skola, en kyrka, ett hus och ett tält i vildmarken. När Laluma ska sova får hon ha täcket över sig. Laluma frågar sin mamma om hon sytt in förtrollning i lapparna eftersom det går att göra så mycket med täcket. Mamman svarar: ”Kanske det, för jag sydde med hela mitt hjärta”. Till slut berättar mamma en berättelse om lapptäcket och snart sover Laluma med sitt älskade täcke.

Trolleritäcket är en söt och varm berättelse om en flicka och hennes älskade käraste ägodel. Jag tror att alla barn kan känna igen sig i Lalumas känslor för sitt täcke. När man har något som bara är ens eget, något som man uppskattar och värdesätter högt. Samtidigt är det här en berättelse om en flicka som lever i ett land långt härifrån. Genom den igenkänning som man får från Lalumas känslor för täcket kan man lyfta blicken och se en värld som inte ser ut som ens egen, utan att det någonstans problematiseras. Laluma är nämligen en mörkhyad flicka som bor i en sydafrikansk by, men det lyfts inte fram eller problematiseras i texten, utan är bara något alldeles självklart. Det här är en bok att läsa och bli varm av, en bok att jobba med, en bok att njuta av. Trolleritäcket är skriven av Mari Grobler, illustrerad av Elizabeth Pulles och utgiven av bokförlaget Hjulet.

Naku, Nakuu, Nakuuu!

Bildresultat för naku nakuu nakuuuNaku, Nakuu, Nakuuu är en bilderbok från Filippinerna som handlar om att få syskon. Syskonböcker finns det ju en uppsjö av och den här boken är kanske inte så annorlunda mot de vi annars hittar i bokhandeln och på biblioteket som handlar om detta ämne. Boken handlar om en pojke som ska få ett litet syskon och som är rädd att hans föräldrar ska glömma bort honom då syskonet kommer, ett vanligt tema i syskonböcker. Den stora skillnaden med denna bok jämfört med traditionella syskonböcker är ju att den här boken visar ett litet annat perspektiv, lite mer mångfald i fråga om kultur och hudfärg och så vidare. Att läsa barnböcker från Filippinerna hör kanske inte till vanligheterna, så det kändes kul. Illustrationerna är lite speciella. De är mörka, men samtidigt färgglada och väldigt fantasifyllda. Titeln, Naku, nakuu, nakuuu är ord som återkommer i texten och jag har läst att det ska betyda ungefär Oj, ooj, oooj. Boken har fått flera priser och det kan jag förstå, för det är en annorlunda och speciell bok om ett ständigt aktuellt ämne för barn i bilderboksåldern. Naku, nakuu, nakuuu är utgiven av bokförlaget Trasten. Författare är Nanoy Rafael och illustratör är Sergio Bumatay III.

 

Skogens hemligheter

Bildresultat för skogens hemligheter liaoSkogens hemligheter är skapad av den mångfaldigt prisbelönade bilderboksberättaren Jimmy Liao från Taiwan. Skogens hemligheter är en bilderbok och målgruppen är 3-6 år enligt förlaget, men jag tycker nog att boken med fördel också kan läsas av lågstadiebarn. Boken kanske ser tjock ut vid en första anblick, speciellt för att vara en bilderbok, men det är få ord på sidorna och massor med illustrationer. På de allra flesta uppslag täcker illustrationen i stort sett hela uppslaget och så finns det bara någon rad med text till, så den är lättläst även för nybörjarläsare. Boken handlar om en flicka som sover, men vaknar av en vissling. Det visar sig vara en stor kanin som kikar in genom hennes fönster och vill att hon ska komma ut. Hon får följa med honom på ett storslaget äventyr någonstans mellan dröm och verklighet. Boken påminner mycket om Alice i underlandet, mycket fantasi, sagoinspirerat och det bästa är att boken erbjuder en ganska fri tolkning av berättelsen, man kan använda sin egen fantasi för att fundera på vad det egentligen är som händer och varför, och vad som kommer att ske härnäst. Illustrationerna är förtrollande, dock bara i vitt och gråsvart, helt utan någon annan färg, vilket kan vara både positivt och negativt. Men jag tror att det faktiskt är bra i det här fallet, för det eggar läsarens fantasi ytterligare när de saknar färg. Det intressanta med Skogens hemligheter är att den visar verkligen att en bok inte alls behöver vara enkel bara för att det är lite text, här ryms många stora tankar och funderingar. Det finns en del att jobba med i boken och den stannar kvar i tankarna ett bra tag efter läsningen. Boken uppmärksammades stort då den utkom och utsågs bl.a. till ”Best Children Book of the Year (Open Book Award, Chinatimes News, 1998). Läs den, bläddra i den, fördjupa er i de vackra bilderna! Boken är utgiven av Mirando bokförlag.

Bildresultat för skogens hemligheter liao

 

Min modiga mormor och den dansande elefanten

Min modiga mormor och den dansande elefantenMin mormor är alldeles vild.

Hon bor i ett hus i Afrika.

Ibland hälsar jag på henne.

Då händer det alltid en massa spännande saker.

En dag kom en dansande elefant till byn.

Så står det i baksidestexten till Min modiga mormor och den dansande elefanten. En bilderbok som handlar om Charlie som åker till Afrika för att hälsa på sin mormor. Där brukar han leka med sin kompis Changa som bor i samma by som mormor fast lite utanför. Changa och Charlie kan inte prata med varandra, för de talar inte samma språk, men det gör inget, de är kompisar ändå och man kan ju säga en massa saker utan ord. De är med om spännande äventyr tillsammans, men ibland blir det allvar, vilda djur kan vara riktigt farliga i Afrika….

Boken är skriven av Inger Jalakas och illustrerad av Helena Bergendahl. Boken bottnar på sätt och vis i något självbiografiskt, författaren Inger Jalakas reste själv till Afrika för att jobba som journalist när hennes son Charlie var sex år och väl hemma berättade hon sagor för honom som utspelade sig i Afrika. Nu har sagorna fått liv i en serie bilderböcker. Jag tror det är totalt tre som finns utgivna. Jag gillar den här boken för att den beskriver ganska tydligt en del av Afrika och kulturen där, men utan att problematisera på något sätt. De vilda djuren, byn, savannen, allt känns trovärdigt och det märks att det är självupplevt. Sedan finns det ju ett inslag av spänning och fantasi, vilket barn brukar uppskatta, så jag tror dessa böcker kan passa de flesta. Boken är utgiven av Alfabeta bokförlag.

Vad är ett barn?

Vad är ett barn?Vad är ett barn? Ja, vad är ett barn egentligen? Enligt Beatrice Alemagna som har skrivit den här boken är ett barn en liten människa som varje dag växer och så småningom förändras. Barn kan vara på många sätt, de kan vara underliga, tysta, knubbiga, ha tandställning eller rullstol. Det finns jobbiga barn också, och barn som man blir arg på. Även vuxna kan vara på många olika sätt. Men varför tänka på det nu, man behöver inte ha bråttom att bli vuxen. Vad är ett barn är en finstämd, ömsint men också humoristisk bilderbok om hur det är att vara barn, hur det är att vara vuxen, ja, hur det är att vara människa helt enkelt. Sensmoralen är att man kan vara på många olika sätt, oavsett om man är barn eller vuxen. Inget är rätt eller fel. En jättebra bok som belyser just skillnader och likheter, och en bra bok att ha som inledning till mångfaldsarbete eller liknande. Eller bara läsa tillsammans och filosofera kring vid godnattstunden. Ett plus också för de fina illustrationerna som är skapade i en slags blandteknik.

Beatrice Alemagna är född i Bologna, Spanien, och har under de senaste åren fått flera internationella utmärkelser för sina innovativa poetiska bilderboksberättelser. Vad är ett barn är utgiven av Mirando bokförlag.