Christina Olséni och Micke Hansen som tidigare gjort sig kända för sina humoristiska deckare för vuxna har nu också skrivit en deckarserie för barn. Den heter Skolvaktmästare Tores detektivbyrå och hittills har det kommit fyra böcker i serien: Den försvunna mustaschen, Den försvunna guldfisken, Den försvunna mikrofonen och Den försvunna fotbollen (den sistnämnda kommer i början av maj).
I Den försvunna mustaschen tror vaktmästare Tore E. Händig att rektorns stora, buskiga mustasch är försvunnen. Tillsammans med skolbarnen Klara och Otto bestämmer han sig för att ta reda på vem som ligger bakom den fräcka mustaschstölden. Det visar sig vara ett misstag, mustaschen är inte alls försvunnen, men däremot en av skolans pokaler är spårlöst försvunnen. Tur att Tore, Klara och Otto startar upp sin detektivbyrå och är smarta nog att lösa mysteriet.
I Den försvunna guldfisken arbetar eleverna på Vingelskolan med Tema Havet när skolbibliotekarien Inga Blad plötsligt upptäcker att hennes älskade guldfisk Shakespeare har blivit alldeles randig. Är han sjuk eller har någon bytt ut honom? Skolvaktmästare Tores Detektivbyrå har fått ett nytt spännande fall.
I Den försvunna mikrofonen råder det schlageryra på Vingelskolan. Efter en lång vecka som har gått i musikens tecken är det äntligen dags för veckans höjdpunkt, den årliga sångtävlingen, där personalen sjunger och eleverna röstar fram vinnaren. Skolans musiklärare, Lena Toner, är den som brukar kamma hem det åtråvärda priset. Men när hon ska sjunga är hennes guldmikrofon spårlöst försvunnen. Istället för en mikrofon sitter det en morot i mikrofonstativet! Vem har stulit Lena Toners mikrofon och varför? Är det ett medvetet sabotage för att hon inte ska vinna? Eller är det ett dåligt skämt som spårat ur? Boken slutar hur som helst med en oväntad twist.
Den försvunna fotbollen har jag inte läst än, men såhär står det om boken på Adlibris: Vingelskolans idrottsdag ska avslutas i stor stil med en fotbollsmatch mellan skolans personal och eleverna i trean. Men när skolans idrottslärare, Stig Bygel, ska plocka fram matchbollen, signerad av fotbollsstjärnan Pelé, är den till hans stora bestörtning försvunnen! Klara, Otto och Tore bestämmer sig för att ta reda på vem som har tagit Stig Bygels dyrbara fotboll.
Det här är en rolig och spännande serie böcker som passar de barn som brukar tycka om LasseMajas detektivbyrå. Det är klurigt och spännande, men det blir aldrig läskigt. Den underfundiga humorn är ständigt närvarande och det blir ofta knasigt på Vingelskolan. Karaktärerna är smarta och klipska samtidigt som det är lätt att tycka om dem. Jag gillar verkligen karaktärernas namn, som skolsköterskan Stella Diagnoz, de ger även vuxna läsare ett gott skratt under läsningen. Kul att böckerna utspelar sig i skolmiljö också, det är ju en miljö som barnen väl känner till. Illustrationerna av Katarina Vinterfors är i färg och fulla av detaljer som verkligen förhöjer berättelsen ytterligare. Jag gillar böckernas omslag också, de har alla varsin färg, men är ändå så pass lika varandra att man snabbt känner igen att de tillhör samma serie. Böckerna är lagom långa och lättlästa, perfekta högläsningsböcker, men lågstadiebarnen som har knäckt läskoden kan också läsa dem själva.
Böckerna utges av Bokfabriken och de finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här, här, här och här) eller på Bokus (här, här, här och här).
Sanna Borell har tidigare bland annat gett ut bilderböckerna 
Tjejen på skolgården är en lättläst bok av Mårten Melin. Perfekt för nyanlända barn i mellanstadieåldern och högstadieåldern, eller andra barn som behöver en lättläst bok. Den handlar om en tjej som heter Shima och som älskar basket. När skolgården är tom brukar Shima gå dit och spela basket för sig själv. Hemma var hon bäst i laget. Här i Sverige har hon inget lag. Så en dag, precis när hon ska kasta bollen i korgen, ser hon en tjej på skolgården. En tjej i hennes egen ålder. Hon verkar vilja något…
Stinas värld rämnar när hon kommer hem från en resa till Thailand och hennes föräldrar berättar att de ska skilja sig. Alla tycker att hon borde vara glad över att det hände nu när hon var vuxen och inte när hon var yngre. Men Stina undrar hur hon ska vara glad när föräldrarna inte beter sig som hon är van vid, när hon tvingas flytta från sitt barndomshem och ingenting är som förut. Stina har höga betyg och det förväntas att hon ska söka läkarlinjen. Hennes kompisar planerar för jobb och barn. Stina förväntas göra samma sak. Men Stina går sin egen väg. Hon lämnar allt och alla. Hon packar en ryggsäck med kläder och mat och tar bussen till en enslig stuga mitt i skogen, precis vid foten av fjället. Men hur klarar man av att sköta en stuga, utan el och rinnande vatten, när ens armar är tunna som pinnar och ens händer utan valkar? Hur överlever man på mat som måste tillagas över öppen eld när man levt ett liv på micrade polarbröd? Och hur överlever man helt utan kontakt med omvärlden när man är van vid ett konstant scrollande?
Det enda som hjälper är första boken i en ny serie där vi får lära känna några ungdomar med helt olika bakgrund. I den här boken får vi träffa Lina. Hon skadar sig själv när hon mår dåligt. Egentligen vill hon inte göra det. Hon har dåligt samvete för att hon gör sin familj ledsna och oroliga när hon gör det. Ändå kan hon inte sluta. Smärtan har blivit ett sätt att hantera alla jobbiga känslor. Ingenting annat verkar hjälpa. Om det gör ont utanpå gör det inte lika ont inuti. Men en kväll följer Lina med sin mamma till stallet. Där träffar hon Egon, en missförstådd häst som också är trasig inuti. Hon vill hjälpa honom. Men för att lyckas med det måste hon även hjälpa sig själv. Kan de fixa det tillsammans?
Även om det känns långt bort idag då jag skriver detta så är det idag luciadagen på förskolan Ärtan. Kompisarna Ester, Idde och Valle ska baka pepparkakor. Fröken kavlar ut deg till dem och pepparkaksmåtten ligger framme att välja bland. Det finns hjärtan, grisar, gubbar, tanter och hästar. Valle väljer hästen, för den ser nästan ut som hans enhörning. Idde väljer grisen, för den ser ut som hans gosedjursgris. Men Ester vet inte vad hon ska välja. Hon vill ha en pepparkaksform som ser ut som en mus, men någon sådan finns inte. Fast sedan får hon en idé… Boken slutar med att alla tre lussar för föräldrarna och sjunger det finaste de kan.
Bröderna Tjej är en skruvad berättelse med oväntade vändningar, såväl spänning som humor och med den första stora kärleken som en ljuv krydda. En bok för unga läsare från 12 år som känns självupplevt eftersom Per Nilsson till viss del skriver om sin egen uppväxt i sjuttiotalets Malmö. Huvudpersonen heter också Per. Men boken som kan sägas vara en utvecklingsroman med maffiainslag känns alldeles för skruvad och osannolik för att allt ska vara sant. Kanske tar den avstamp i Pers vardagliga uppväxt för att sedan utvecklas till en makalös berättelse. Ja, det är svårt att veta vad som är sant och inte, men en spännande berättelse är det och den som gillar Per Nilsson kommer förstås att känna igen sig.
Britt-Marie lättar sitt hjärta är Astrid Lindgrens debutbok, den bok som hon vann andra pris i Rabén & Sjögrens pristävlan om bästa flickbok 1944. Boken handlar om Britt-Marie som får sin mammas gamla skrivmaskin, ett stort, åbäkigt skrälle som ställer krav på att hon faktiskt också måste skriva på den. För att ha något vettigt att skriva skaffar hon sig en brevvän, Kajsa. Och för brevvännen Kajsa berättar Britt-Marie om hela sin stora, röriga och glada familj och sitt händelserika liv i Villa Ekeliden, Småland. Det handlar om skola, vänskap, framtidsplaner och pirrande kärlek.