När jag läste Den som vaktar gården önskade jag att jag själv kommit på idén att skriva en rysare för barn som handlar om den gamla tidens gårdstomtar. Så himla kul idé! Boken handlar om Linn vars farmor nyligen dött. Hennes pappa har tillsammans med Linns farbror ärvt farmors gård. Nu åker de dit en helg för att rensa, röja och fixa i ordning. De vuxna pratar om att riva det gamla stallet. De vill ta bort de gamla träden, öppna upp och göra det ljusare. Men Linn minns vad farmor brukade berätta, att det bodde en uråldrig varelse på gården. En gårdstomte som belönar de som tar hand om gården – och straffar dem som inte gör det…

Boken är skriven av Kerstin Lundberg Hahn, vilket förstås garanterar en välskriven berättelse. Hon är ju en välkänd författare för barn och unga. Den här boken är utgiven på Nypon förlag, ett av de förlag som specialiserat sig på lättlästa böcker. Därför är den kort och har en något enklare, mer kärnfull text än många andra böcker som vänder sig till målgruppen (12-15 år). Men det gör bara boken mer koncentrerad, den saknar varken miljöbeskrivningar eller personbeskrivningar och den lyckas verkligen förmedla känslor av allt från sorg till skräck. Redan från början kommer en krypande känsla medan jag läser, vilket förstärks under läsningen ända till slutet av texten. Dessutom är boken tankvärd. Den handlar om sådant som vi människor tar för givet, om hur naturen och människorna alltid levt sida för sida, men hur vi människor faktiskt också snabbt kan bana väg mot vår egen undergång. Det här är en bok som passar bra för barn i målgruppen att läsa själv, oavsett om det finns behov av en lättläst text eller inte. Men den funkar också bra som högläsningsbok.

Den som vaktar gården finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.