Andreas Landgren är född 1976 och arbetar som rektor. Han är också författare, han debuterade med sin roman Erik på förlaget Bokstaven 18 förra året. Jag fick boken som recensionsex av förlaget och har precis läst ut den.
Bokens huvudperson heter förstås Erik. Han är på väg att träda in i vuxenlivet. Hans bästa kompisar, Daniel och Johan är redan där. De har allt som hör till – bra jobb och mysiga flickvänner. Erik är singel och arbetslös. Han står och stampar på en fläck där han stått länge. Men hur kommer man vidare? Hur hittar man jobb och tjej bara sådär?
Boken har mycket humor, men stundvis också allvar. Jag har svårt att fatta tycke för huvudpersonen, vilket drar ner mitt betyg på boken, jag tycker att han är en lite för dryg person som borde rycka upp sig och ta tag i sitt liv. Humorn är bokens styrka och även skildringarna av vardagen, av hur det är att vara singel medan vännerna har sambo och hur det är att vara ensam och arbetslös. Det är djupa känslor som många känner varje dag. Boken handlar mycket om vänskap och om kärlek. Om liv, död och allt där emellan. Vanliga ämnen men viktiga ämnen. Vardagsfilosofi helt enkelt. En snabbläst bok som trots allt stannar kvar en stund i mina tankar.