När vi kom hem från semestern i Dalarna låg den på bibblan och väntade på mig, Galleriet vid vattnet, andra delen i Hanna Blixts serie som inleddes med Glasveranda med sjöutsikt. Vilken märklig slump att boken utspelar sig i Leksand och Tällberg som var just där som vi tillbringade årets semester!

Boken tar vid strax efter där förra boken slutar. Nora och Viktor har gift sig och bestämt sig för att öppna ett galleri med återvunna saker. Nora är fast besluten att slå upp dörrarna just till midsommar, men det är inte helt lätt – tiden är knapp och ingenting går så smidigt som hon förväntar sig. Som tur är dyker tre volontärer oväntat upp och hjälper Nora när Viktor måste fokusera på annat. En dag ropar Nora in en tavla på auktion och hittar ett kärleksbrev dolt bakom ramen. Då väcks förstås hennes nyfikenhet. Vem är dalkullan på tavlan? Vem är brevet skrivet till? Och vem är avsändaren? Parallellt med berättelsen om Nora får vi följa Nils på 1960-talet, en ung man i Insjön som blir förälskad i en kulla i folkdräkt som han ser på ett vykort. Han är romantiskt lagd och inser att det är hon eller ingen som han vill dela livet med. Tyvärr vill livet sig annorlunda…

Precis som första boken i serien är detta lättsam feelgood. Här får vi kärlek, sommar, vänskap, drömmar och livsmål. Boken utspelar sig som sagt i Dalarna, en miljö med mysiga röda timmerstugor, blomsterfyllda ängar och en glittrande Siljan. Miljön utgör en härlig fond som passar ypperligt till den sockersöta berättelsen. Galleriet vid vattnet är lättläst och passar utmärkt som en stunds underhållning och tidsfördriv, perfekt för semesterläsningen, även om jag personligen egentligen föredrar feelgood med mer svärta än i denna bok.