Kom dagen, Kom natten är en av de böcker som blivit nominerad till Augustpriset 2020. Den är skriven av Åsa Lind och illustrerad av Emma Virke, samt utgiven av Lilla Piratförlaget.
Augustprisjuryns motivering lyder:
Dragspelsformatet kommer till sin fulla rätt i Kom dagen, kom natten, där en dag- och en nattsida vecklas ut. Ur det lilla barnets perspektiv levandegörs en sensommardag på landet, där hjärtat pulserar i marken, solstrålar värmer och ensamhet trollas bort. Vardag övergår efterhand i dröm och i en önskan om att våga släppa sina flytkuddar. Åsa Linds lättflytande vers rymmer ett poetiskt anslag som Emma Virkes perspektivrika illustrationer känsligt fördjupar. Hyllningen till en sinnlig barndomsvärld och nordisk sommar, och till själva bilderboksformatet, hänför.
Eftersom jag är Augustambassadör i år har jag läst de nominerade böckerna med stort intresse och jag blev nyfiken att ställa lite frågor till Åsa och Emma:
Hur känns det att er bok har chans att vinna Augustpriset?
Åsa: Det känns så klart väldigt roligt. Redan att vara nominerad är hedrande på många sätt. Böcker för barn och unga är ju en bred kategori och det ges ut många mycket bra böcker.
Emma: Jag har inte hunnit tänka så mycket på vad priset innebär, men det är jättekul att vår bok får synas och kanske upptäckas av fler barn och vuxna i och med nomineringen. Det var en väldigt fin motivering också. Att någon ser och sätter ord på det man gör på det här sättet betyder mycket!
Berätta lite om boken?
Emma: I stora drag handlar det om ett barn som vi får följa under en dag, från det att barnet vaknar och äter frukost med sin morfar på berget under en av de sista sommardagarna, till skymningen. När man tror att boken tar slut fortsätter boken åt andra hållet. Här följer vi barnet genom äventyrliga drömmar om att flyga som en slända och simma som en groda tills dess att morgonens första ljusstrålar letar sig in och det är dags att vakna igen. Det är en dragspelsbok med en dagsida och en nattsida som man också kan veckla ut till en enda lång bild.
Åsa: ”Kom dagen, kom natten” är väldigt fint sammanfattad i juryns motivering. Jag hoppas och tror att det är en bok som man kan uppfatta och tolka på många olika sätt. De rymmer inte bara en berättelse utan många.
Varifrån hämtar ni inspiration till dina böcker? Hur fick ni idén till just denna bok? Hur gick skapandeprocessen till?
Åsa: Ja, det här är tre stora frågor! För att få material att arbeta med samlar jag på intryck av alla slag – i möten med människor, i konsten, i naturen. Ja, allt! Och jag läser så klart mycket, alla slags genrer och författare. Ur den kökkenmöddingen kan ibland idéer till egna texter dyka upp och ibland kan de funka. Idéen till ”Kom dagen, kom natten” kommer från Emma, hon hade en vision om stämningen, om ett barn och en slända, och ville göra en bok i dragspelsformat; det var så allt började. Arbetsprocessen var intensiv och rolig. Vi talade mycket och mejlade texter och bilder. Vi liksom byggde boken, i olika stycken. Jag tänkte på mina egna somrar som barn, där det fanns mycket av längtan och väntan – bland annat eftersom jag var yngst av fyra systrar. Jag väntade alltid på att växa ikapp och komma ifatt.
Emma: Ja, det var ett väldigt roligt och spännande samarbete! Som illustratör får man ju oftast en färdig text att förhålla sig till, så det var kul att istället bygga upp bild och text sida vid sida och vara lyhörd för varandras tankar.
Jag hämtade mycket av inspirationen till boken från egna barndomsminnen på landet och från mina föräldrars sommarstuga i Roslagen. Det kommer alltid mycket sländor dit i slutet av sommaren. Och mörkret faller så hastigt på när hösten kommer. Att promenera i skogen kan göra mig lugn och ge mig ro att sortera tankarna. Stadiet mellan vakenhet och sömn kan istället ge mig snilleblixtar som måste genast måste antecknas eller skissas ner. Baksidan med det är att jag har väldigt svårt att somna.
Håller ni på med något nytt bokprojekt?
Åsa: Ja, alltid. Mer än ett i taget också. Bra idéer har jag gott om, men genomförandet är alltid utmanande och tidskrävande. Det gäller ju också att inse när ens idéer inte håller. Eller när idén är jättebra men min egen förmåga inte räcker till – det är ett surt äpple man måste lära sig bita i!
Emma: Jag svarar som Åsa, jag har alltid flera böcker igång och för många idéer. Det svåra är att välja ut, finslipa dem och sen utföra allt arbete de innebär. Det kan vara väldigt jobbigt ända tills jag ser målet klart och tydligt och nästan är i hamn. Men det finns mycket som är lustfyllt i processen också. Annars skulle jag inte göra fler böcker.
Vad läser ni själv i höst/vinter? Har ni något lästips att dela med er av?
Åsa: Åh, det är så många böcker jag gillar! Nyligen lästa och mycket bra är – utan inbördes ordning – Avspärrningen av Xiao Bai, Sargassohavet av Jean Rhys, och Vad gör man inte av Maja Hjertzells, och Anna Bengtssons Garderoben och Eva Lindströms Bron. Senast beställda bok är Dödens ö av Knut Larsson, det är en måste-ha-i-hyllan-bok.
Emma: Jag tyckte mycket om Jag ser allt du gör av Annika Norlin som jag läste i somras. Jag har precis läst ut Väggen av Marken Haushofer som jag också rekommenderar varmt. Just nu läser jag Samlade verk av Lydia Sandgren och Den falska rosen av Jakob Wegelius.
Åsa Lind är barn- och ungdomsförfattare och ledamot av Svenska Barnboksakademin. 2003 belönades hon med Nils Holgersson-plaketten och 2014 tilldelades hon Kulla-Gulla-priset. 2019 var hon tillsammans med Joanna Hellgren nominerad till Augustpriset för boken Tiger tiger tiger.
Emma Virke debuterade som författare 2010 och har sedan dess skrivit och illustrerat en rad uppmärksammade och prisbelönta bilderböcker, bland annat de hyllade småbarnsböckerna om Toto och En sur citron. 2017 tilldelades hon Elsa Beskow-plaketten för Klä på herr H.
Stort tack Åsa och Emma för den fina läsupplevelsen och för att ni svarade på mina frågor.