Kim ärver sina farföräldrars hus och måste återvända till platsen där hen växte upp. Det blir en resa in i barndomens mörker och ensamhet.

Redan när Kim var liten var uthusen och ladan förfallen. Ingen brydde sig om att laga sådant som gått sönder. Nu är husen ännu mer förfallna. Det är smutsigt och trasigt. När Kim kommer in i huset ser hen postit-lappar som sitter uppe här och var, men Kim undviker in i det längsta att titta på dem. Något iakttar Kim genom sovrumsfönstret och på taket till ladan sitter massvis med kråkor. Fåglarna ropar varningar. Kim är inte välkommen där.

Ju mer tid som Kim tillbringar i huset, desto mer minns hen från sin barndom. Mammans och pappans gräl. Kim som fick klara sig mycket själv. Mobbingen, ensamheten, utanförskapet. Fåglarna. Fåglarna som Kim kastade pinnar på. När Kim börjar läsa på lapparna inser hen hur mycket som sitter i väggarna. Glädjen som försvann på E18 när pappas storebror blev påkörd och dog. Sår och trauman som ärvts från generation till generation. Kim förstår äntligen sig själv, sin uppväxt och sin släkt på ett sätt som hen inte gjort tidigare. Och monstren som hen levt med under hela sin barndom, är det verkligen monster?

Kråkorna är en grafisk roman som handlar om att hitta sig själv, samt att försonas med det som varit och den man är. Det är en oerhört stark  och berörande berättelse med text av Anders Fager. Än mer gripande blir texten tillsammans med Peter Bergtings stämningsfulla, vackra, suggestiva och helt magiska illustrationer. Text och bild är i perfekt symbios och samspelar med varandra på ett utmärkt sätt. Texten är avskalad och det är ofta upp till läsaren att själv komplettera och fylla i vad som egentligen händer, eller har hänt. Det är därför inte en lättläst bok trots att den har väldigt lite text. Det är en kuslig bok, men läsaren inser snart att det mest skrämmande mörkret kanske inte är det som finns där ute, utan inom Kim själv. En annorlunda och originell bok, men väldigt, väldigt bra. Jag hoppas många läsare hittar den, den kan läsas av såväl tonåringar och ungdomar som vuxna. Jag tycker om identitetstemat och jag tycker om att det får vara trasigt, tragiskt, nattsvart, brutalt och skrämmande ända fram tills slutet då hopp, ljus och försoning börjar sippra in.

Kråkorna är utgiven av Natur & Kultur. Den är nominerad till Augustpriset 2020 i kategorin barn- och ungdomslitteratur.