Vet ni hur många undergenrer som deckare egentligen har? Faktum är att som med all annan skönlitteratur kan man dela upp även kriminallitteratur i ett antal undergenrer, ett antal olika sorters deckare. Några exempel är:
- En pusseldeckare, där intrigen är det väsentliga, där ledtrådar granskas och gåtan löses av en detektiv, proffs eller amatör, tex Agatha Christies noveller om Hercule Poirot
- Inverterad kriminalroman, där man redan från början vet vem som har begått ett brott, och där historien handlar om hur antingen polisen arbetar för att ringa in brottslingen, eller där den skyldige långsamt gräver sin egen grav pga rädsla och olika misstag
- En polisrutinberättelse, med en eller flera poliser i huvudrollen och ofta en skildring av enformigt men logiskt utredningsarbete
- Verklighetsbaserad kriminalroman, t ex i form av mer eller mindre fiktiva hågkomster ur polisers vardag
- Hårdkokt, med en problemlösare som är en desillusionerad, tuff och handlingskraftig samhällskritiker, och en intrig som inte alltid drivs framåt av sökandet efter försvunna mordvapen eller spräckandet av alibin
- En spionberättelse, som kan utspela sig under ett krig, men inte måste göra det, och där vi får följa en eller flera människor som kuggar i ett (stor)politiskt maskineri
- En thriller, med starka effekter, spektakulära händelser och gärna vanliga människor som råkar illa ut, men där en eller flera av de inblandade tar på sig eller får sig pålagd rollen som problemlösare
- Psykologisk kriminalroman, där det viktiga är vad som händer inuti de inblandade
- Humoristisk, med spirituella dialoger mellan de inblandade och rena farssituationer (men inte på bekostnad av allvaret i brottets beskaffenhet
- En historisk deckare, där brottet sker för länge sedan, i början av 1900-talet eller på 1300-talet har ingen betydelse, och den som utreder brottet gör det på sina egna villkor utan hjälp av dagens kriminalteknik
- En science fiction- eller fantasydeckare, där brottet sker i framtiden eller i en alternativ värld till vår egen, och den som utreder brottet gör det på sina egna villkor, men helst utan att ta hjälp av alltför avancerad och/eller orimlig kriminalteknik
- En pastisch eller en parodi på en annan författares verk, eller en genre, som de otaliga berättelser som skrivits med Sherlock Holmes i huvudrollen
En kriminalberättelse kan förstås också vara en blandning av flera undergenrer – polisrutinhistoria och pusseldeckare, fantasyberättelse och thriller, och så vidare.
Källa: Kriminalnovellen i Sverige – Bidrag till en historik av Per Olaisen.
Åh, detta var intressant läsning! Tack 🙂