Vad är klockan, Pelle Svanslös är en stor bok i hård kartong med rundade hörn, vilket gör att den påminner om en bok för mindre barn och den vänder sig också till barn i åldern 3-6 år. I varje uppslag är det utstansat ett hål och på sista sidan finns en klocka med visare man kan röra på. Genom hålen kan man se klockan oavsett vilket uppslag man är på i boken. Bokens berättelse är rätt så konstruerad, den handlar om att Pelle får en ny klocka och går på promenad. Under promenaden möter han sina vänner och som av en händelse så undrar de alla vad klockan är när de möter Pelle. Här och var på uppslagen finns små uppgifter där läsaren får ställa klockan på olika klockslag.
Tanken bakom boken är alltså att barnen får lära sig vissa klockslag, hur klockan fungerar, vad hel- respektive halvtimme innebär och så vidare på ett lekfullt sätt. Många barn i den här åldern är ju nyfikna på klockan och många barn älskar ju Pelle Svanslös och de andra av Gösta Knutssons karaktärer, så den här boken kan nog bli populär hos många barn. Det är Ingrid Flygare som har skrivit texten utifrån Gösta Knutssons berättelser om Pelle och ritat illustrationerna efter Jan Gissbergs illustrationer. Bonnier Carlsen är förlaget som har gett ut boken. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.
Skoj med tid och klass 1b däremot vänder sig till lite äldre barn, nämligen 6-9 år. Den ingår i serien om klass 1b där det både finns mängder av skönlitterära lättlästa böcker och några aktivitetsböcker, så som Bokstavs-skoj, Siffer-skoj och Skoj med english. Det här är en fylla-i-bok där man får rita, skriva och klura på olika uppgifter som har med tid och klockan att göra. Tanken är att man ska lära sig om tid och klockan på ett lätt och samtidigt roligt sätt. Bland uppgifterna finns till exempel att man ska måla månadernas namn, rita bilder till de olika årstiderna, fundera på vilken årstid man fyller år, fylla i månadernas nummer, fylla i veckans dagar, träna på almanackan och högtiderna, måla tim- och minutvisare, skriva hur mycket klockan är och lära sig om scheman och namnsdagar. Längst bak finns facit till vissa av uppgifterna. Boken är innehållsrik och de flesta hittar nog pyssel som de tycker är kul. Boken är skapad av Helena Bross och Christel Rönns och det är Bonnier Carlsen som ger ut även denna bok. Den finns att köpa bland annat på Adlibris och på Bokus.
Spelade ni också spelet Löjliga familjen när ni var små? Kanske är figurerna på det spelet lite förlegade idag? Det tycker i alla fall Olika förlag som har tagit fram en ny version av spelet.
De har valt att be sina främsta illustratörer att ta fram varsin ny familj till spelet. Exempelvis har Per Gustavsson, Matilda Ruta, Joanna Rubin Dranger och Emma Virke varit med och skapat sina egna familjer.
Olika har valt att kalla spelet för Möjliga familjen (vilket genialiskt namn!) och det kan spelas antingen som ett klassiskt kvartettspel eller som ”finns i sjön”.
Den här veckan innehåller två viktiga datum för den som vill studera vidare, dels är det sista dagen för att ansöka till sommarkurser på högskolorna och universiteten och dels öppnar anmälan till höstterminens studier denna vecka. Jag pluggar till bibliotekarie och som student blir jag påmind om dessa datum hela tiden. Därför handlar denna
Kommer ni ihåg när man kom tillbaka till skolan efter sommarlovet och alla skulle berätta om sin sommar? I en del klasser gjorde man det på samlingen, i en ring på golvet, och när man blev äldre fick man ibland skriva uppsats om vad man gjort på sommarlovet. Jag växte upp i en liten by, två mil utanför en liten stad i Norrlands inland under 1980-talet. Det var alltså inte sådär superflashiga saker som klasskompisarna hade gjort. Vi hade inte heller några uppenbara klasskillnader mellan oss i klassen. Men jag minns ändå känslan, tänk om de andra har gjort jättemycket och jag jättelite, tänk om det inte duger det som jag berättar. Jag kan bara tänka mig att dagens barn känner det också, och idag ser ju samhället och Sverige lite annorlunda ut. Jag tror säkert att det finns ganska många barn runt om i landet som är oroliga för den där första dagen efter sommarlovet, då det är dags att berätta att man typ inte gjort nånting, för föräldrarna har inte råd…
Redan 2009 recenserade jag boken Bli en lycklig styvmamma av Victoria Edler. Den recensionen kan ni läsa här. 2011 kom också Jesper Juul med en bok som heter Bonusföräldrar: möjligheter och fallgropar. Men sedan dess har det inte direkt getts ut någon uppsjö av böcker som vänder sig till just bonusföräldrar och bonusfamiljer. I alla fall inte förrän 2016, då det faktiskt kom två sådana böcker!
Fältguide för bonusfamiljen är skriven av Moa Herngren. Hon lever själv i en bonusfamilj och skriver personligt om sina erfarenheter. Men hon har också intervjuat massor av människor för att få deras råd och tips, både ”vanliga människor” och olika experter, familjeterapeuter och psykologer. Här kan man läsa om allt från relationer till praktiska saker kring ekonomi, boende och juridik. Hon tar bland annat upp hur man får till det där med födelsedagar, semestrar och högtider, olika familjekulturer, svartsjuka, att hantera exen, vilken roll man ska ha till sina bonusbarn, vad man gör om bonusfamiljen krisar, vem som ska betala vad och många andra frågor/problem som kan uppstå. Men det är inte fokus på att det kommer att uppstå problem, tvärtom är Moa duktig på att framhäva att det också finns fördelar med att leva i bonusfamilj. Det finns jättemånga praktiska råd i boken och jag gillar också att läsa om andra familjers erfarenheter och hur de löst olika situationer, för det är ju faktiskt så att alla familjer är unika och de lösningar som passar en familj kanske inte alls passar en annan. Jag gillar också att boken är modernt, grafiskt och snyggt formgiven och att den är lättläst och lättillgänglig. Jag skulle dock önska att den var i inbundet format istället för storpocket, då den är rätt så tjock och man kanske vill ha den som uppslagsbok att gå tillbaka till fler gånger. Fältguide för bonusfamiljen är utgiven av Bonnier Fakta och finns bland annat att köpa på 
Stora bonusfamiljsboken är skriven av Helene Arkhem. Den innehåller i stort sett samma bitar som Fältguide för bonusfamiljen. Många kända experter bidrar med tips, råd och konkreta verktyg, men också många föräldrar som själva har erfarenheter i att leva i bonusfamilj. Här kan man också läsa om hur det är att dejta som singelförälder, en historisk bakgrund till familjebildning, hur det ser ut i Sverige idag, hur man bäst gör för att första träffen med barnet ska fungera bra, hur man smidigast flyttar ihop och hur man får barnen att känna sig välkomna i det nya hemmet, vilken roll man ska ha som bonusförälder, kända bonusfamiljer, att ha barn varannan vecka, att få en gemensam bebis, svartsjuka, hur man upprätthåller passionen och tvåsamheten i ett hus fullt av ungar, konflikter, kriser, hur man får det att fungera med nya släktingar (låtsasmormor och plastfarfar exempelvis), hur man får en rättvis ekonomi i bonusfamiljen och hur man löser det med semestrar och högtider. Formgivningen i den här boken ser lite annorlunda ut. Den påminner om att läsa en tjejtidning, typ Veckorevyn eller Amelia, vilket gör den här boken lite mer svårläst än den andra (enligt mig i alla fall). Men det finns massor av goda råd att ta till sig av i denna bok. Jag gillar verkligen att man får ta del av så många olika familjers lösningar och erfarenheter. Möjligen går Fältguide för bonusfamiljen lite mer på djupet, medan Stora bonusfamiljsboken tar upp fler olika dilemman och situationer. Jag kan dock inte välja någon favorit, utan jag föreslår att ni läser båda, för de kompletterar varandra väldigt bra. Stora bonusfamiljsboken är utgiven av Harper Collins Nordic och finns bland annat att köpa på 
Äntligen har jag fått möjlighet att läsa Prio ett av Emelie Schepp som jag längtat efter att läsa ända sedan jag såg att det skulle komma en uppföljare till Märkta för livet och Vita spår. Denna bok är en fortsättning på serien och huvudrollen är som tidigare åklagaren Jana Berzelius. Nu är det ett tag sedan jag läste de andra två, men jag tror att denna tar vid ganska precis där Vita spår slutar. Boken inleds med att en kvinna hittas svårt misshandlad, eller ja, snarare torterad och stympad, i sin lägenhet. En av de som är först på plats till brottsplatsen är ambulanssköterskan Philip. Så småningom hittas fler offer och det visar sig vara lite väl många kopplingar till Philip. Det är Jana som är förundersökningsledare, men hon har inte bara de bestialiska morden att ta hand om. Hennes egen mor dör i en hjärtinfarkt. Till synes en normal död, men kanske ändå inte. Dessutom rymmer Danilo (som vi ju kommer ihåg från de tidigare böckerna) och att han är på fri fot är något som påverkar Jana ordentligt.
