Kulturkollos veckoutmaning: Mitt 90-tal

Denna veckan handlar det om 90-talet hos Kulturkollo. Såhär skriver de: Veckans utmaning handlar om ditt 90-tal. Vad minns du mest? Dela med dig av din 90-tals-nostalgi!

 

Jag är född 1979, så när 90-talet inleddes hade jag precis fyllt 10. Jag är född i december nämligen. Och när årtiondet slutade hade jag därmed nyss fyllt 20 år. Det innebär att jag levde i nittiotalet under hela min tonårstid. I början gick jag i mellanstadiet och det var mest hästar och böcker som gällde för min del. Jag läste Britta och Silver och var med i hästbokklubben Pollux. Jag gick i en byskola med bara ett femtiotal elever 2 mil utanför en liten stad, så min värld var ganska liten.

Så småningom började jag högstadiet inne i stan och min värld blev större. Killar blev mer intressant än hästarna (som hos så många tonårstjejer). Jag började gå på discon. Jag chattade en himla massa på IRC. Där träffade jag han som var min första stora kärlek och vi flyttade faktiskt ihop under 90-talet, när jag var 17. Jag tog studenten. Jag flyttade hemifrån. Först till min kille i grannstaden då när jag var 17 (pendlade tillbaka till skolan i uppväxtstaden varje dag), sedan flyttade vi till höga kusten och hyrde hus där när jag tagit studenten. Därefter flyttade jag till Västerås, 50 mil från min uppväxtstad, där jag fått jobb och det tog då slut med killen. Jag jobbade som personlig assistent på Teneriffa. Jag kryssade till Finland. Jag tog körkort och skaffade egen bil. Jag jobbade inom hemtjänsten på somrarna och pluggade på folkhögskola. Jag läste skrivarkurser och skrev mycket. Väldigt mycket. Jag hade massor av brevkompisar bland annat. Mina drömyrken rörde sig först från veterinär till jobb där man kunde syssla med skrivande och/eller böcker: författare, journalist och bibliotekarie. Men jag ville också bli lärare.

Jag läste också en oerhört massa under denna tid. Och såg på teveserier. Jag har alltid älskat svenska teveserier och nu slukade jag Skilda världar, Tre Kronor och Rederiet, men också Beverly Hills. Jag var på festivaler och konserter, framförallt Storsjöyran. Jag lyssnade på Tracks och spelade in egna blandband. Jag startade eget företag i slutet av gymnasiet där jag skapade hemsidor åt företag. Omkring millenieskiftet flyttade jag till Umeå och började plugga på universitetet.

Men 90-talet var också en period då jag mådde väldigt dåligt. Jag blev mobbad och utfryst i skolan. Jag hade inte så många kompisar. Att träffa den där killen var en stor vändpunkt för mig. Han kom från en annan stad, 10 mil bort, och jag fick ett nytt kompisgäng och också bättre status. Jag kände kärlek och så småningom en bättre självkänsla. Men innan dess var en lång period med ätstörningar och mycket ångest. Jag önskar idag att jag hade fått leva om den tiden, eller åtminstone få träffa mitt gamla jag och säga att jag inte behövde bry mig så mycket om vad de andra sa, och att jag skulle få ett betydligt bättre liv senare. Men det skulle dröja länge. 2006 träffade jag nämligen en annan kille, den som skulle bli pappa åt mina barn, men också där jag skulle bli utsatt för såväl psykisk som fysisk misshandel. Hade jag inte fått så dåligt, känt så dåligt självförtroende och varit så ensam som jag stundvis var under 90-talet tror jag aldrig att jag skulle ha hamnat i det förhållandet, då hade han aldrig slagit klorna i mig, och jag skulle aldrig ha känt mig tvungen att stanna kvar för att jag inte skulle vara värd bättre. Kanske är det inte så konstigt att jag idag drömmer om att få jobba med just högstadieungdomar och få dem att våga stå upp för sig själva så som jag inte kunde.

Olikhetsutmaningen: Nytt och gammalt

Enligt O har skapat en ny utmaning som hon kallar för olikhetsutmaningen. Såhär skriver hon: Varje vecka presenterar jag ett motsatspar och jag vill att ni skriver om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Lätt som en plätt! Just denna vecka handlar olikhetsutmaningen om något nytt och något gammalt.

Jag har nyligen läst Ishavspirater av Frida Nilsson. Den handlar om en tjej som heter Siri, vars lillasyster blir bortrövad av piraten Vithuvud. Hon bestämmer sig för att åka och hämta tillbaka henne. Det blir en lång och äventyrlig färd över Ishavet. Men hon är inte bara den första som faktiskt vågar åka iväg för att möta Vithuvud, hon är också den som lyckas besegra honom. En äventyrsberättelse med en modig tjej i huvudrollen, nytänkande och fräscht, och oerhört spännande. Ishavstvillingar får representera något nytt.

Medan jag läste kom jag osökt att tänka på Skattkammarön av Robert Louis Stevenson. Den handlar om Jim som hittar en skattkarta och tillsammans med en godsherre, en doktor och ett skepp med tillhörande skeppsbesättning åker han för att försöka finna skatten. Mitt ute på havet inser de att några av besättningsmännen ombord planerar ett myteri. Att leta efter skatten visar sig därför bli ett svårare och farligare äventyr än de tänkt sig. Denna bok publicerades för första gången 1883 och är idag en klassiker. Av förklarliga skäl förekommer få kvinnor i berättelsen och könsrollerna är rätt så förlegade. Men spännande är den förstås fortfarande. Skattkammarön får representera något gammalt.

Tematrio

Den här veckans tematrio handlar om kvinnor. Lyran skriver såhär: Den här veckan är kvinnodagsveckan här på bloggen, jag ska bjuda på både lite gammalt och nytt med kvinnotema. Temat för trion den här veckan blir därför väldigt lätt, berätta om tre bra texter som handlar som kvinnor. Klassiker, lyrik, faktaböcker, elaka mammor, vackra häxor o s v välj själv! Eller blanda hejvilt.

1. Jag börjar med Kristina Sandberg. Triologin om Maj är det nu ett bra tag sedan jag lyssnade på, men jag tänker fortfarande ofta på den. Hon har skrivit en triologi om en hemmafrus liv och det är inte bara en hyllning åt hemmafrun, utan också en upprättelse. Dessutom påminner böckerna så mycket om min farmors liv, som levde och fick barn i samma stad, samma tid som triologin utspelar sig.

2. Sedan är det nästan omöjligt att skriva en sådan här tematrio utan att nämna Astrid Lindgren. Jag har en dotter som just nu håller på att upptäcka hennes författarskap. Eller ja, alla barnen har förstås sedan länge blivit introducerad för filmerna och bilderböckerna om exempelvis Emil, Pippi och Madicken. Men nu jobbar äldsta dottern med Bröderna Lejonhjärta i skolan, hon har lyssnat på Ronja Rövardotter som ljudbok om kvällarna och vi kan diskutera alla de världar som Astrid har skapat. Det är magiskt att uppleva dem igen tillsammans med henne och också kunna diskutera det vi läser på ett lite djupare sätt.

3. När jag har surfat runt på andra bokbloggar denna vecka har jag sett att det skrivits mycket om antologier som Brev till min dotter, Saker jag hade velat veta när jag var 15 och En annan historia. Nu har jag inte läst någon av dem, men jag gillar själva idén. Kvinnor som gjort saker som betytt mycket behöver (tyvärr) uppmärksammas, och det kan vara en bra idé att samla texter av kvinnor, porträtt av kvinnor osv i sådana här antologier för att man ska komma ihåg att ta med dem när det ska göras utställningar, temadagar och liknande. Därför nämner jag här en bok som visserligen har några år på nacken nu, men som är minst lika aktuell ändå. 52 kvinnliga författare – från 1700-tal till 2000-tal där Lena Kjersén Edman presenterar ett gäng kvinnliga författare, såväl klassiska som nutida. Och ”att-läsa-listan” blev genast längre.

Onsdag kväll strax före sju

I ungdomsromanen Onsdag kväll strax före sju får vi lära känna sex tonåringar. De går alla i samma niondeklass, men är väldigt olika och framförallt har de väldigt olika liv utanför skolan. Det är Daniel, vars pappa är arbetslös och sitter på Föreningen hela dagarna. Daniel vill väldigt gärna kunna visa honom respekt, men får svårare och svårare för det. Daniel som har ett våldsamt humör och brukar råna folk nere i centrum tillsammans med Ville. Ville har en mamma som troligen är bipolär. Ville är trött på att vara förälder åt sin egen mamma, men ingen annan kan hjälpa dem. Nalin är kär i Ville och Ville är också kär i Nalin, men tror att det är kört eftersom hon är kurd. Abdi hängde jämt med Ville och Daniel förut, men nu vill han satsa på att rappa istället. Musiken har blivit det viktigaste i hans liv och han vill inte längre begå brotten med Daniel och Ville. Så är det Rakel och Jamila som är bästa vänner och pluggar hårt för att komma in på ett bra gymnasium. Fast Jamilas pappa är inte så intresserad av att hans dotter ska läsa vidare. Och Rakel tvingas dra ett tungt lass hemma, bland annat genom att passa upp på sin bortskämde storebror.

Sex ungdomar med olika bakgrund och med varsina olika vardagliga problem, men i samma förort och i samma skola. Och så, en onsdagskväll strax före sju, händer det otänkbara, det ofattbara. Något som påverkar dem allihopa, men på olika sätt.

Jag gillar den här boken. Dels för att det är en så himla bra idé, att få följa sex olika ungdomar och ta del av alla deras olika liv och problem och ta del av deras olika kulturer och uppväxter. Dels för att det händer något precis på slutet som påverkar dem allihopa och man får ta del av hur denna händelse påverkar dem på så olika sätt. Ett oväntat bra psykologiskt experiment alltså. Jag trodde att boken skulle vara svårläst på grund av dess många karaktärer och att man lätt skulle blanda ihop dem, men det var inte alls svårt att hålla reda på dem.

Det här är en förortsskildring och här och var dyker det upp slang som jag inte alltid har koll på. Men jag kan tänka mig att de bidrar till igenkänning hos många som läser boken. Det finns mycket att diskutera i boken och jag kan tänka mig att man kan jobba med den på många sätt i skolan. Ett plus är att boken Utvandrarna av Vilhelm Moberg nämns, vilket säkert kan fungera som ingång till att läsa/prata om den också i en skolklass. Det är stundvis en sorglig bok, men det finns också mycket hopp. Boken är välskriven och håller ett högt tempo, vilket gör den snabbläst och den är svår att lägga ifrån sig, en riktig sträckläsarbok.

Barnboksfemman – Vecka 10

Barnboksfemman fungerar så att jag varje vecka presenterar ett tema , t ex sorg eller kärlek, och sedan är tanken att du ska skriva om fem barn- eller ungdomsböcker som du förknippar med detta tema. Skriv så lite eller mycket du vill om varje bok (men självklart är det alltid intressant att få läsa någon liten motivering till varför du valde just dessa titlar). Skulle du inte komma på precis fem titlar får du såklart skriva de du kommer på.

Månadens tema i min utmaning Temaläsning 2017 är mångfald. Det är ju ett brett begrepp, men generellt sett kan det ju handla om att bryta normer och vidga sina perspektiv. I denna barnboksfemma skulle jag vilja att ni tipsar om barnböcker där det förekommer någon form av funktionsnedsättning hos karaktärerna. 

Böcker för barn och ungdomar om feminism

Feminism pågår av Sassa Buregren och Elin Lindell. (9-12 år)

Tänk (tvärt)om av Anna Norlin (12-15 år)

Det dom inte sa av Lisa Lindén (ungdomsbok)

Äga rum av Moa Elf Karlén & Johanna Palmström (ungdomsbok)

Feminismens ABC av Lisa Mattisson & Moa Hoff (ungdomsbok)

Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie (ungdomsbok)

Jakten på jämställdhet av Embla Sue Panova (ungdomsbok)

Vadå feminist av Lisa Gålmark (ungdomsbok)

 

Någon som har tips på fler faktaböcker om feminism, gärna för yngre barn?

 

 

 

Feminismens ABC

Feminismens ABC är en härligt peppande och inspirerande bok fylld med betydelsefulla kvinnliga förebilder från A till Ö. På A kan vi till exempel hitta Amalia Eriksson, på L Astrid Lindren och på R hittar vi Rosa Taikon. Totalt finns alltså 29 kvinnor eller grupper av kvinnor porträtterade på en sida var med ett kortare faktaavsnitt. Det är en bra blandning mellan väldigt kända kvinnor och mindre kända kvinnor. Kvinnorna har också gjort skillnad på olika sätt, det kan vara i litteraturens eller musikens värld, men också i politiken eller i vetenskapen. Allt detta presenteras med en snygg och modern formgivning, vilket gör boken till en fin presentbok eller en bok att bläddra i och uppmuntras och inspireras av. Boken är skriven av Lisa Mattisson och Moa Hoff. Den passar till alla åldrar, från tonåringar och uppåt, även för vuxna.

Tänk (tvärt)om

Tänk (tvärt)om är en gammal bok idag, den utgavs redan 2007. Men frågorna som den här boken tar upp är minst lika viktiga idag, så den är fortfarande läsvärd. Boken börjar med att tala om feminismens historia och vad som hänt genom åren, och visst har det ju hänt mycket med jämställdheten i Sverige det senaste århundradet. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra, och det är just det som den här boken vill visa på.

Vad är tjejigt, vad är killigt, varför är det skillnad på ”tjejkläder” respektive ”killkläder”, får tjejer och killar lika mycket utrymme i skolan, varför ser reklam, musikvideos och modereportage ut som de gör, varför säljer sex, varför domineras nyhetssändningarna på teve av män, vad innebär härskartekniker, är skolböckerna jämställda och varför tjänar kvinnor generellt sett mindre än män? Det är exempel på frågor som diskuteras i den här boken. Ibland finns det inga svar. Ibland leder frågorna bara till nya frågor. Men det är så det ser ut i verkligheten. Som tur är så finns det faktiskt många möjligheter till att förändra. Även för den som är ung. Kanske framförallt för den som är ung.

Boken är skriven av Anna Norlin och utgiven av Rabén & Sjögren. Kanske är den svår att köpa idag, men den finns på de flesta bibliotek och jag kan rekommendera den! Den vänder sig till 12-15 år, men också äldre kan läsa den med stor behållning.

Vad är mångfald?

Månadens tema i Temaläsning 2017 är mångfald. Det är ju ett ofantligt brett begrepp. Det finns säkert också flera olika förklaringar till begreppet beroende på vem man frågar. För mig handlar det i alla fall om jämlikhet och inkludering för alla människor oavsett bakgrund och alla människors lika värde. Självklart är det viktigt med mångfaldsarbete på många områden, så som skola, arbetsplatser, vården, förskolorna, media och så vidare i all oändlighet. Men det som jag tänker fokusera på här och nu är mångfald i litteraturen och då främst i barnböcker. För mig är mångfald i litteraturen helt enkelt sådana böcker som:

  • Speglar samhället så som det verkligen ser ut
  • Ifrågasätter normer, traditioner och rådande strukturer
  • Innehåller karaktärer som är olika, både på insidan och utsidan, för att kunna ge alla människor en möjlighet att känna igen sig och identifiera sig

Jag tänker att det finns ganska många olika ingångar på det här temat. Men här är lite förslag på vad jag skulle vilja tipsa om under denna månad:

  • Kön (böcker som inte är könsstereotypa, utan visar att flickor och pojkar kan göra precis vad de vill, oavsett vilket kön personen har)
  • Funktionsvariation (böcker som innehåller karaktärer som har någon form av funktionsvariation, och det kan vara alltifrån adhd, eller hörselskada till att vara rullstolsburen)
  • Sexualitet/könsidentitet (böcker som speglar olika former av kärlek och könsidentiteter)
  • Etnicitet (böcker som har karaktärer med annan hudfärg än vit, men också böcker som handlar om andra kulturer än vår)
  • Familjebildning (böcker som innehåller stjärnfamiljer, regnbågsfamiljer, bonusfamiljer osv)

Jag har läst genuspedagogik, vilket är ett otroligt intressant ämne. Men jag är absolut ingen expert på något sätt. Och jag har säkert en hel del inbyggda normer, fördomar och perspektiv jag med. Men jag har en vilja att lära mig mer, och att synliggöra mångfald i litteraturens värld och det är med den utgångspunkten jag tar mig an temat nu i mars. Nu kör vi!

Förresten – tipsa gärna vad ni skulle vilja läsa om under månadens gång.

Jag tävlar

Såg precis att bloggen Mina skrivna ord lottar ut en bok jag länge velat läsa:

Tävla du med vet ja.