Kalldrag är en svensk skräckroman med en tjej som heter Therese i huvudrollen. Hennes man John har fått jobbet som VD för Gränshammars Bruk och de bestämmer sig för att testa på att bo i Gränshammar under fem år. De får hyra ett litet hus i utkanten av samhället och lämnar Stockholm för att bege sig till ett helt nytt liv. Therese har tidigare jobbat som ekonom, men ska ägna sig åt personlig utveckling efter flytten till Gränshammar. Hon känner nämligen att hon måste lära känna sig själv på nytt och ta reda på vad hon egentligen vill med sitt liv.
Det dröjer inte länge efter att de flyttat in som Therese inser att det är någon konstigt som pågår i huset. Något övernaturligt. Både hon och femåriga dottern Sara märker av det. John däremot märker ingenting. Han jobbar ständigt och avståndet mellan honom och Therese växer sig större för var dag som går. Therese känner sig som en inkräktare och utböling i det nya samhället. Hon känner sig utstirrad och har svårt att komma in i samhället, men som tur är lyckas hon lära känna och bli kompis med Mia som innehar ortens blomsterbutik. Det visar sig dock att hon drar in Mia i det som händer i huset, något som visar sig vara betydligt värre än vad någon av dem har kunnat tro.
Therese ägnar mycket tid åt att läsa in sig på lokalhistoria för att försöka förstå vad det är som händer i huset. Det visar sig att huset ligger alldeles intill ett berg där man i århundraden har brutit malm i bergets gruva. I den gruvan har fyra gruvarbetare slagits ihjäl av en annan gruvarbetare, Pär Klang. Det är honom som Therese har sett intill huset, i ålderdomliga kläder med en gruvhacka i handen…
Ja, det här är alltså en skräckroman och det övernaturliga temat i boken är såväl spännande som skrämmande. Ett döende gruvsamhälle utgör en bra fond för skräcktemat och det är lätt att leva sig in i det som händer. Men det som jag tycker är bokens största behållning är att den inte enbart är en skräckroman utan också så mycket mer. Den är nämligen också en bra skildring över ett gruvsamhälle, eller vilket mindre samhälle som helst, hur det är att komma ny till ett litet samhälle (vilket jag gjort två gånger i mitt liv och starkt kan relatera till), hur invånarna i samhället blir påverkade av vad som händer på ortens största företag, hur nedläggningar, åtstramningar, varsel och uppsägningar kan påverka en hel bygd, hur det kan vara att leva i ett samhälle där kanske inte alla känner alla, men alla åtminstone känner till alla, hur svårt det är som nyinflyttad att komma in i en gemenskap, hur svårt det är att skaffa nya vänner i vuxen ålder, hur svårt det ibland kan vara att hitta vad man vill göra med sitt liv, hur ett äktenskap kan gå från att vara lyckligt till olyckligt, hur det kan vara att vara alkoholist och beroende av sitt jobb… och mycket, mycket mer.
Visst ser jag lite förbättringsmöjligheter. Redan på första sidan av boken hittade jag ett stavfel, vilket gjorde att jag oroade mig lite för vilken kvalitet resten av boken skulle hålla. Karaktärerna upplevde jag lite väl platta. John fick man inget grepp om alls och på slutet försvann han väldigt fort ut ur berättelsen. En sak som jag funderade över under läsningen var varför man inte fick ta del av familjens förflutna. Det nämns knappt alls någon farmor/mormor, gamla kompisar, arbetskompisar osv från tiden i Stockholm. Det känns inte riktigt realistiskt att de skulle lämna precis allt när de flyttade om det bara var för ett jobbs skull som de flyttade. Men nu är jag inne och petar på detaljer som egentligen inte har sådär jättestor betydelse för läsupplevelsen. Allt det bra i boken uppväger de här detaljerna många, många gånger om.
Kalldrag är en riktig sträckläsarbok. Den är snabbläst och lättläst, och det är svårt att lägga ifrån sig den eftersom man vill veta vad som ska hända härnäst. Extra kul är det förstås att författaren Markus Sköld kommer från Hofors (även om han bor i Stockholm nu) och att det också är Hofors som ligger till grund för det fiktiva Gränshammar. Jag bor inte alls långt från Hofors, även om jag inte kan säga att det är en plats jag brukar besöka särskilt ofta. Nu blir jag dock nyfiken på att besöka orten på nytt för att se om jag känner igen några av platserna från boken och jag blir även sugen på att läsa Vattnet drar av Madeleine Bäck som också sägs vara en skräckroman som utspelar sig i Hofors!
Herr och fru Slusk är två stycken riktigt otäcka typer. De älskar nämligen att förpesta livet för alla. Frun brukar lägga maskar i makens spaghetti och en dag la hon ett öga i hans öl. Hon odlar också tistlar och brännässlor i trädgården för att hålla traktens ungar borta. Herr Slusk har ett gäng apor som han tvingar att hänga upp och ner, till och med när de äter. Sluskarna är riktigt dryga och dumma. Inte konstigt att aporna en vacker dag får nog. Nu är det dags för hämnd!
Den fantastiska räven handlar om tre bröder, Bönne, Buns och Bena. De är själviska och elaka och de hatar den räv som härjar i trakten och som stjäl det som den kommer åt. Bröderna bestämmer sig för att försöka fånga honom. Men de anar inte vem de har att göra med. Herr Räv är nämligen listigare än få, och han har helt andra planer än att bli fångad av bröderna.
När James föräldrar blir uppätna av en noshörning som rymt från London Zoo måste han flytta in hos sina elaka mostrar. En dag får han ett magiskt pulver av en mystisk man. Pulvret får en persika att växa från ett nästan dött träd. Persikan växer och växer och blir gigantisk. Mostrarna börjar ta betalt av folk för att se den. En natt smyger James in i persikan och där möter han en hop insekter som blir hans vänner. Plötsligt är de i samma storlek och kan prata med varandra. Det blir början till ett fantastiskt äventyr!
Naddap Dlöks är en annan av Roald Dahls lite kortare böcker. Titeln låter kanske lite märklig, men läs den baklänges så förstår ni nog vad den här boken handlar om 🙂 Den handlar nämligen om blyge herr Hoppig som gärna skulle vilja få mer kontakt med sin granne, den vackra fru Silver. Men hon bryr sig bara om sin älskade sköldpadda. För att kunna lura till sig hennes uppmärksamhet smäller herr Hoppig i henne att hon kan få sin sköldpadda att växa med hjälp av en magisk trollformel: Naddap Dlöks.
Jojje har en mormor som är en riktigt elak gammal tant. Hon brukar tjata om att han ska sluta växa och så vill hon att han ska äta vitkål med maskar i. Hon gnäller och tjatar och förpestar livet, inte bara för Jojje, utan också för hans föräldrar. Jojje brukar vara den som ger henne medicin. Men en dag får han nog och bestämmer sig för att blanda ihop en egen, speciell medicin som ska göra att hans mormor förvandlas och blir snäll istället. Han ska helt enkelt byta ut mormors medicin mot Jojjes ljuvliga medicin! Självklart blir det inte riktigt som han tänkt sig…
SVJ står för Stora Vänliga Jätten och är en annan av Roald Dahls oförglömliga barnböcker. Boken handlar om Sophie som blir bortförd från barnhemmet av en jätte! Som tur är så var det inte vilken jätte som helst som rövade bort henne, utan det var SVJ – Stora Vänliga Jätten – som är den enda snälla jätten i hela Jättelandet. SVJ ägnar sig inte åt att äta människor, utan han ägnar sig istället åt att fånga drömmar och sedan ser han till att de hamnar hos människorna om natten. Sophie och SVJ gör tillsammans upp en plan för hur de ska få de andra jättarna, de som är hemska på riktigt, att sluta äta människor.
Häxorna är en av Roald Dahls riktiga klassiker. Den handlar om en pojke vars föräldrar dör i en bilolycka och som därför har flyttat till sin mormor i Norge. Hon berättar för honom sanningen om häxor. För faktum är att häxor finns på riktigt. De lever mitt ibland oss och kan vara vem som helst; den snälla granntanten, den vackra damen på bussen eller din egen älskade skolfröken. De känns bara igen genom att de har blått spott, peruk och att de alltid, alltid, alltid bär handskar. Häxor hatar barn och dess främsta uppgift är att förgöra alla barn i hela världen.
Min dotters favoritbok av Roald Dahl är Matilda och jag minns att även jag uppskattade den mycket när jag var liten.