Genom åren har det genomförts en lång rad olika högläsningsprojekt runtom i vårt avlånga land. Det kan vara allt ifrån ett litet projekt som har genomförts på en förskola eller skola, till stora nationella projekt som involverat tusentals människor. Här tipsar jag om och uppmärksammar några av de högläsningsprojekt som jag själv läst och hört talas om. Men det finns såklart många många fler att inspireras av.

Läs för mig pappa

Sedan i slutet av 1990-talet drivs projektet Läs för mig pappa av En bok för alla tillsammans med flertalet fackförbund. Projektet går ut på att stimulera män att läsa för sina barn och i förlängningen förhoppningsvis också läsa mer själva. Projektet vänder sig till pappor och styvpappor som har barn i åldrarna 0-10 år. I inledningen av projektet får papporna träffa en författare och en barnpedagog som berättar om barns språkutveckling och vilka böcker som passar barn i olika åldrar. De gör också studiebesök på biblioteket och med sig hem får papporna ett paket med böcker till sina barn samt en bok till dem själva. Projektet initierades när man såg att läsning både är en klassfråga och en könsfråga. Kvinnor läser mer än män. Flickor läser mer än pojkar. En förklaring till detta är att det saknas bristande läsande förebilder för pojkarna, vilket man då i och med projektet hoppades ändra på. Projektet fick enormt stort genomslag och har nu vidareutvecklats till ett nytt projekt Läs för mig, där man inte bara vänder sig till pappor utan till alla vuxna i barns närhet. Syftet är fortfarande detsamma dock – för att barn ska läsa krävs det att vuxna läser.

Godnattsagor inifrån 

Godnattsagor inifrån är ett annat projekt som har några år på nacken och som faktiskt numera har blivit en permanent verksamhet. Projektet handlar om att ge föräldrar som sitter i fängelse möjlighet att tala in godnattsagor på cd till sina barn. Syftet är att stärka relationen mellan barn och förälder och minska de negativa effekter som kan uppstå i och med fängelsetiden. Idén kommer från England där projektet numera är väletablerat och där det rönt stort intresse och vunnit ett flertal priser. Godnattsagor inifrån finns idag på hela nio anstalter runtom i landet. I projektet har internerna fått träna på sitt berättande och fått tips på böcker för barn av en bibliotekarie. Sedan får de läsa in en saga på en cd-skiva, som därefter skickas tillsammans med ett bokpaket och ett foto på pappan till barnen. Mer än 10 000 barn i Sverige har en mamma eller pappa som sitter i fängelse.

Här kommer några boktips för dig som vill kunna stödja ditt barns skriv- och läsutveckling, eller kunna hjälpa barnet bättre med läxläsning och studieteknik.

Läslust i hemmet – så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling är skriven av Carina Fast och utgiven av Natur & Kultur. Boken vänder sig till föräldrar till barn mellan 0-9 år. Boken handlar om hur barn lär sig läsa och skriva, men boken tar också upp teman som att lyssna och tala, läsa bilder och symboler, högläsning, muntligt berättande, skriva och läsa i leken, barns eget skrivande och barns eget läsande. Fakta blandas med konkreta tips och råd. Fokus ligger på vad man som förälder kan göra i hemmet, allt ifrån hur man läser högt för barnen och väljer rätt böcker till hur man kan samtala om filmer och böcker och hur man kan se texter och bilder runt omkring sig i vardagen och hur dessa hjälper barnet i sin skriv- och läsutveckling. Boken är väldigt lättläst och pedagogisk skriven och det är lätt att ta till sig innehållet. Boken innehåller också många boktips för den som vill fördjupa sig mer i ämnet.

Matematik för föräldrar är skriven av Rob Eastaway och Mike Askew. Det är en bok till alla de föräldrar som vill hjälpa sina barn med matteläxorna, men som tycker att det är krångligt. Här finns massor av tips och konkreta råd. Det finns pedagogiska förklaringar för både föräldrar och barn, vardagsmatematik, spel, lekar, huvudräkning och övningar för miniräknare. Dessutom finns det multiplikationstabeller, bråktal, decimalkomma, geometriska figurer och mycket annat av det som barnen förväntas lära sig i skolan. Därmed är boken ett utmärkt hjälpmedel både innan man sätter sig för att hjälpa barnen med läxorna men också under själva läxläsningen. Boken innehåller också genomgångar om räknelära och hur den har förändrats sedan vi själva gick i skolan, liksom information om vad läroplanen säger. Det är en innehållsrik och välbehövlig bok som också innehåller massor med konkreta exempel.

Uppmuntra lärande – så hjälper du barn att lyckas i skolan är skriven av James Nottingham. Den här boken vänder sig inte enbart till föräldrar, utan också till personal i grundskola. Därför är boken mer fylld av fakta än av förklarande exempel. Boken handlar om hur vuxna kan stödja och utmana barn i alla åldrar att tänka på egen hand och hur det i sin tur ökar barnets självkänsla, uthållighet och förmåga att reflektera samt fatta genomtänkta beslut. Boken handlar om lärande, utveckling, förmågor, färdigheter, talang, intelligens, tankesätt, tänkande, beröm, självkänsla, utmaningar och nyfikenhet. Boken innehåller också förslag på uppgifter som ökar tänkandet och andra kognitiva förmågor. Är man intresserad av lärande, inlärning och barns utveckling är detta rätt bok.

Hjälp ditt barn med svenska genom hela grundskolan och gymnasiet är skriven av Camilla Lind och Jessica Rahm. Precis som bokens titel antyder så är detta en bok som är användbar under en väldigt lång tid. Den riktar sig direkt till dig som förälder. Dels är boken full med tips på hur du som förälder kan vara hjälp och stöd till ditt barn och dels fungerar boken som en uppslagsbok så att du själv enkelt kan sätta dig in i skolämnet svenska och de krav som ställs i ämnet idag. Boken innehåller allt ifrån info om hur man skriver en uppsats och hur man kan hjälpa sitt barn till bättre läsförståelse till fakta om skrivregler, studieteknik och grammatik. Jag gillar den här boken. Den är lättläst, informativ, konkret, handfast och väldigt användbar. Boken ingår dessutom i en serie där det också finns böcker inom bland annat ämnena matte, NO, engelska och studieteknik.

Tänk på att böcker kan ge barnet upplevelser på flera plan. Även om du som förälder redan läser högt för ditt barn så finns det många andra roliga bokaktiviteter som ni kan göra tillsammans. Här tipsar jag om några. Fyll gärna på listan genom att skriva en kommentar till detta inlägg.

• Gör egna böcker, antingen tillsammans med ditt barn eller som en överraskning till ditt barn. Skriv en egen saga, en berättelse om just er familj, en dagbok från er semesterresa, en bok om ditt barns favoritleksaker, en bok om familjens husdjur eller varför inte en födelsedagsbok till barnets födelsedag. Idag kan man enkelt göra sina egna fotoböcker på nätet som man kan komplettera med text. För att göra det ännu enklare kan du själv göra din bok på datorn eller för hand och klistra in bilder som barnet känner igen sig i.
• Bjud in till bokkalas. Många barn idag har temakalas: cirkuskalas, prinsesskalas, djungelkalas eller kalas på simhallen. Varför inte skapa ett kalas på temat böcker. Kanske med en viss bok som tema där barnen kan klä ut sig till någon av karaktärerna. Låt gärna inbjudan, dekorationer, mat och godis följa temat.
• Starta en bokklubb. Redan små bebisar kan delta i bokcirklar, vilket jag skrivit om tidigare med utgångspunkt i babybokprat och andra aktiviteter för bebisar och mindre förskolebarn på biblioteken. Men en bokcirkel eller bokklubb kan ni förstås också starta i bekantskapskretsen. Fundera ut vilken åldersnivå som är lämpligast och vad ni ska göra tillsammans på era träffar.
• Skapa en läshörna. Se till att fixa en vrå där hemma där det är tillåtet att slappa och läsa, antingen ensam eller tillsammans. Fixa dit bokhyllor, madrasser, filtar, kuddar och en bra läslampa.
• Ge bort en födelsedagsbok till ditt barn varje år. Det blir en rolig tradition. Glöm inte att skriva på pärmens insida vilken födelsedag och år det är och från vem som barnet fått boken.
• Har du inte alltid tid för högläsning? Testa ljudböcker på cd eller via datorn/plattan/mobilen. Perfekt för att barnen ska varva ner lite grann t ex medan du lagar mat.
• Lek med bokstäverna och språket så mycket ni kan. Prata med varandra i vardagen, sjung, lek med rim och ramsor, prata om bilderna i en bilderbok istället för att bara läsa texten, spela ordbingo, prova olika tonfall, betoningar, dialekter och rytmer när ni läser.
• Spela in några av de böcker du läser högt för barnet så kan barnet lyssna medan du t ex lagar mat och inte har tid att läsa för barnet.
• Hitta på nya berättelser till bilderna i barnets favoritbilderbok.
• Håll koll på vilka aktiviteter som arrangeras av ert närmaste bibliotek och av andra kulturorganisationer i er närhet. Det är ofta sagostunder och barnteater, så passa på att gå dit när något intressant och lockande arrangeras.

I den här ålderskategorin kan det bli riktigt kul med högläsningen även för oss vuxna. Dels kan vi återuppleva många av klassikerna från vår egen barndoms kapitelböcker och dels kan vi få ta del av dagens utgivning av härliga böcker för slukaråldern.

Astrid Lindgrens böcker är riktiga klassiker. Många av dem passar bra även i den tidigare ålderskategorin, 6-9 år, men för de lite äldre barnen kanske Mio min Mio och Bröderna Lejonhjärta fängslar.

   

I den här åldern passar det också bra att introducera serier. Böckerna om Narnia och Harry Potter tillhör väl de moderna klassikerna som man inte får missa. De passar dessutom väldigt bra för högläsning.

   

Maria Gripe är en annan författare som tål att återupplevas av en ny generation barn. Tordyveln flyger i skymningen är perfekt för högläsning. Likaså Agnes Cecilia.

   

Alice i Underlandet och Alice i Spegellandet är också två härliga klassiker att uppleva tillsammans. De har dessutom nyligen kommit i nya fina utgåvor.

   

Av någon anledning så handlar många av böckerna för den här målgruppen om spännande, gärna övernaturliga saker. Några av de nyare författarna som är populära för den här åldersgruppen och som du gärna kan uppleva tillsammans med barnen är Ingelin Angerborn, Kristina Ohlsson och Petrus Dahlin.

      

Serien PAX är också ett måste att uppleva tillsammans. Väldigt välskrivna och spännande böcker!

   

Förutom spänning, äventyr och skräck så är humor något som många barn i målgruppen efterfrågar. Här är några tips på roliga högläsningsböcker:

         

Lite fler bonustips:

                                                 

Att samtala om de böcker man läst var för sig eller högt tillsammans ger en ytterligare dimension till läsningen. Aidan Chambers skriver också i sin bok Böcker inom och omkring oss att föra bra samtal om böcker är den bästa övning man kan få för att kunna föra givande samtal om annat. När vi hjälper barnen att samtala om böcker de läst, hjälper vi dem också att kunna uttrycka sig om annat i livet. Men dessutom är ju att samtala om böcker i sig en värdefull aktivitet.
Aidan Chambers har utvecklat en egen modell just för boksamtal. Han skriver i Böcker inom och omkring oss om samtalets tre ingredienser:

• Att utbyta entusiasm (dela med sig av sin läsupplevelse, diskutera vad man gillar och inte gillar i en viss bok)
• Att utbyta frågetecken (diskutera om sådant som kan vara svårt att förstå i en bok, skapa en gemensam förståelse för texten)
• Att utbyta kopplingar och upptäcka mönster (löser problem och reder ut svårigheter i en text genom att leta sammanhang och mönster)

Aidan Chambers har också skapat ett gediget frågebatteri som man kan använda sig av när man ska samtala om böcker i en grupp. Det är massor av frågor som i sin tur är indelade i tre kategorier: Grundfrågor, Allmänna frågor och Specialfrågor. Tanken är inte att man ska beta av hela denna omfångsrika frågelista, men den är väldigt bra att ha som inspiration. I boken ger han också massor av konkreta tips och råd kring att ha boksamtal och dessutom delar han med sig av sina egna erfarenheter gällande boksamtal som han haft. Så hans bok Böcker inom och omkring oss är ett hett tips för den som vill jobba med böcker t ex i en skolklass.

Men det finns förstås också andra böcker och andra metoder som handlar om att samtala om böcker. Läslust i hemmet – så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling fokuserar på hur du som förälder kan stärka ditt barns utveckling när det gäller skrivande och läsande, och hur ni tillsammans kan närma er bokstäver, ord och bild på olika sätt. I boken finns också tips på hur man tillsammans kan samtala om böcker och/eller filmer. Författaren Carina Fast nämner en trestegsmodell:

1. Återberätta (nysta upp berättelsen tillsammans med barnet, vad hände egentligen i boken eller filmen)
2. Gissa och dra slutsatser (gå utanför texten och fantisera om hur någon har tänkt eller varför något har hänt)
3. Ta ställning (för eller emot personernas val och handlingar, vad tycker du och barnet om det som har hänt i boken eller filmen och hur motiverar ni ert ställningstagande)

BTJ förlag ger med jämna mellanrum ut böcker som innehåller massor med tips på böcker. Det kan vara böcker som är lämpliga för högläsning, eller böcker som handlar om ett visst ämne eller tema. Dessa böcker är jättebra hjälpmedel för dig som är lärare, bibliotekarie eller förälder och som vill ha boktips. Här ger jag tips på bra böcker som i sin tur innehåller många boktips.

Högläsning – Ett sätt att mötas

Denna bok är sammanställd av Christina Wedenmark som är barnbibliotekarie vid Mölnlycke bibliotek. Boken innehåller tips på bra högläsningsböcker för barn och ungdomar mellan 6-16 år. Boktipsen är dels försedda med åldersangivelser och dels indelade i olika temaområden, som deckare, djur, familjen, flykt och förtryck, humor, identitet, kärlek och vänskap. De böcker som ingår i boktipsboken ingår i utgivningen åren 2007-2013. Varje bok presenteras kortfattat med handling, intressant fakta om boken, om boken ingår i någon serie samt Christina Wedenmarks egna intryck av boken.

Att läsa högt: viktigt, roligt, härligt! Temagrupperade högläsningsböcker för barn och ungdom från 6 till 16 år

Denna bok är skriven av Inger Hasselbaum och den är upplagd på samma sätt som Högläsning – Ett sätt att mötas. Den stora skillnaden är att den här boken har fler år på nacken och behandlar därför böcker utkomna fram till och med år 2006.

Länder i när och fjärran

Det här är en bok i två volymer som förvisso inte helt och hållet är inriktad på högläsningsböcker, men som är användbar på många sätt för den som är bibliotekarie eller lärare. Länder i när och fjärran 1 innehåller boktips på en mängd olika böcker som alla utspelar sig i olika länder i Europa. De böcker som det tipsas om i denna bok är indelade utefter land och böckerna som har valts ut har valts ut just för att de ger en levande och realistisk bild av människor och miljöer i Europas länder och städer. Böckerna har en stor åldersmässig spännvidd, det finns böcker både för mindre barn och för äldre barn ända upp till gymnasiet. Länder i när och fjärran 2 är uppbyggd på samma sätt, men fokuserar på böcker som handlar om Afrika, Amerika, Antarktis, Asien och Oceanien. Även här är böckerna kategoriserade utifrån land och region. Urval och boktips har gjorts av barn- och ungdomsbibliotekarier i Karlstad och Kungsbacka.

Tusentipset

Tusentipset är också indelad i två volymer som tillsammans innehåller 600 sidor och omkring 3500 boktips. Det intressanta med boktipsen i den här boken är att de är indelade i 33 olika genrer, till exempel deckare, djur, döden, familjeliv, fantasy, filmatiserade böcker, flyktingar och invandrare, förtryck och rasism, historiska berättelser, hästar, klassiker, kärlek och sex, lättlästa böcker, problem och kriser, roliga böcker, skola och kompisar, skräck, sorgliga böcker, spänning, våld och missbruk, äventyr och övernaturligt. Böckerna som finns med i Tusentipset vänder sig till barn i skolåren 4 till 9 och även om inte heller Tusentipset helt och hållet är inriktad på högläsningsböcker den heller så innehåller den massvis med boktips och det stora plusset är som sagt att de är indelade i genrer så man snabbt kan hitta bra böcker som passar till exempelvis temaarbeten eller till barn som frågar efter böcker inom ett visst tema. Urvalet och kommentarerna är gjorda av Paula Ekman Karlstam och Marianne Skoglund. Barnbokstipset och Drakar och kläder – svartsjuka och väder är två likartade böcker som vänder sig till de lite yngre barnen (förskolan och lågstadiet).

Pärlor på svenska

Pärlor på svenska är en användbar bok för de som träffar barn och ungdomar som har svenska som andraspråk. I denna bok presenteras 350 böcker som är lämpliga att använda i förskolan, skolan och på fritiden av barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska. I boken finns också ett par inledande metodkapitel där författarna ger exempel på hur man kan arbeta praktiskt med inspiration från böcker och berättande. Vid vart och ett av boktipsen anges bland annat om de finns inlästa som talbok eller ljudbok, om det finns material som kan användas för att stödja berättandet, språkets svårighetsgrad samt om boken ingår i en serie. Författarna (Fia Andersson, Annika Löthagen och Karin Sohlgren) har haft som utgångspunkt att alla böckerna som nämns i boken ska passa och hålla för högläsning.

Godis för små öron – högläsningsböcker för barn från 4 till 9 år

Godis för små öron är en bok fylld med mer än 200 böcker som är särskilt lämpliga att läsa högt för mindre barn, barn mellan 4 och 9 år. Boktipsen är kommenterade och indelade i rubrikerna: bilderböcker med budskap, dur och natur, familj och syskon, fniss och fantasi, förr i tiden, rim och ramsor, dikter och verser, sagor från många länder och tider, små och stora mysterier, sorg – men också tröst, vänner, kompisar, kärlekar samt för den vuxne. Boken har några år på nacken nu, men boktips blir väl sällan inaktuella, så jag rekommenderar ändå denna lilla pärla till boktipsbok. Även denna bok är skriven av Inger Hasselbaum.

Många lärare och/eller skolbibliotekarier har bokprat för sina elever. Ofta går det ut på att man plockar med sig ett tiotal böcker från skolbiblioteket och presenterar dem kort för eleverna, i hopp om att de ska bli sugna att själva vilja läsa böckerna.

Ett tips inför nästa sådant bokprat är att högläsa i två minuter ur varje bok. Under dessa två minuter får eleverna möta olika författarröster, olika språk, olika infallsvinklar och så får de möta själva boken som en bonus. Så gör Anne-Marie Körling och hon har också fler bokpratstips i sin bok Den meningsfulla högläsningen:

• I och med att jag tar med mig böcker från biblioteket påminner jag mina elever om att biblioteket är en plats för böcker och för läsning.
• Jag avdramatiserar böckerna i biblioteket genom att ta med mig en hög böcker som jag högläser ur.
• Eleverna får säga en sida, ur den sidan högläser jag. Det blir den text det blir. Roligt blir det oftast.
• Jag tänker att om jag högläser i två minuter ur boken så är den omtyckt av en högläsare och därmed möjlig för eleverna att upptäcka.
• Jag är inte orolig för om böckerna inte tilltalar till en början. Texterna är där för att vi ska tänka om och med dem. Det är tillåtet att tycka att språket är tråkigt eller innehållet ointressant. Det viktiga är att vi gör språket åtkomligt.

Här kommer lite tips till dig som lärare inspirerade av Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen:

Att som lärare själv pröva undervisningsböckernas texter genom att högläsa kan vara ett sätt att förstå deras komplexitet, styrkor och svårigheter. Detta kan man göra tillsammans med kollegor. Det betyder att man högläser ett kort stycke för att pröva hur man själv förstår, hur läsförmågan utmanas, om man kan omsätta texten till egna meningar och knyta dem till sin egen erfarenhet. Detta bidrar till medvetenhet om vad för texter vi ger eleverna och vad vi kan undervisa om och kring då det gäller textförståelse.

• Pröva att högläsa ämnesböckerna inom kollegiet.
• Diskutera det innehåll som finns i böckerna som eleverna ska lära sig ur.
• Försök beskriva med egna ord hur litteraturen presenterar ämnet.
• Försök beskriva hur läraren ska undervisa i samspel med kursbokens innehåll så att eleverna förstår texten och har strategier att möta den.
• Hur förklaras ämnesspecifika ord och hur kan dessa göras elevnära utan att begreppen ersätts med enklare förklaringar?
• Hur kan eleverna möta texten genom högläsning?
• Hur diskuterar vi texter med eleverna?
• Vad är lärarens roll tillsammans med en kurs- eller ämnesbok?
• Hur skapas textrelation och textrörlighet, dvs hur kan eleven förstå texten och hämta infallsvinklar och knyta an till andra textupplevelser som åskådliggör det vi undervisar om?