Buffé och mingelmat för hela året är skriven av Eja Nilsson och utgiven av Semic. Den innehåller massor av recept och tips till den som ska bjuda till fest. Buffémat kan ha många smeknamn; småplock, tilltugg och mingelmat. Oavsett vad man kallar det så är den typen av mat en smart lösning för de flesta tillställningar. Det är lätt att variera sig, enkelt att hålla samman maten under ett tema, lätt att förbereda och dessutom finns det alltid något som passar alla oavsett allergi, diet eller smak. Recepten i boken är indelade utifrån säsonger och årstider. Under ett år blir det många tillfällen till fest där buffé passar bra och boken vill visa på några av dessa, som studenten, midsommar, påsk, jul och skördetider. En bra inspirationsbok för den som vill bjuda till fest.
Nya böcker om Miffy
Miffy är en populär pekbokskaraktär som små barn fascineras av. Miffy är en liten kanin, tecknad med enkla linjer, tydliga konturer och starka färger. Många av böckerna om Miffy innehåller också roliga flikar, luckor, tittut-effekter eller annat som ger en extra dimension tull läsningen.
Vad ser du i djurparken Miffy visar några av våra mest kända djurparksdjur med spännande tittutseffekter.
Miffys förstoringsglas visar hur man kan se genom ett förstoringsglas. Från en liten detalj till ett stort djur.
Vilken färg är det Miffy introducerar olika färger och visar vad som döljer sig bakom dörrar i olika färger.
Pojken som slutade gråta
Pojken som slutade gråta är skriven av Ninni Schulman, som också skrivit Flickan med snö i håret som blev en stor deckarsuccé. Även denna nya bok handlar om journalisten Magdalena Hansson. Boken inleds med att ett larm kommer in till Hagfors räddningstjänst om att en villa står i brand. När Magdalena kommer till platsen har huset nästan brunnit ned och dagen efter visar det sig att en 43-årig kvinna dör av skadorna hon ådrog sig i branden. Men det tar inte slut där. Några dagar senare brinner det igen. Och strax sker nästa brand. Hagforspolisen står nu inför en av sina största utmaningar när de letar efter seriepyromanen. Magdalena Hansson dras in i jakten och snart visar det sig att hennes engagemang blir såväl personligt som väldigt riskabelt…
Jag gillar den här boken, även om den inte är lika bra som ettan. En ganska så spännande deckargåta, ett intressant och sympatiskt persongalleri, en bra skildring av den lilla värmländska staden samt ett bra språk gör boken väldigt underhållande och läsvärd. Dock hade jag önskat att boken inte vore så spretig och pratig, samt att den var skriven med större närvaro, trovärdighet och engagemang, precis som ettan var.
11 frågor
Jag har blivit utmanad av Boktjuven. Här är reglerna för utmaningen, men jag tänker inte utmana vidare eftersom jag dels befinner mig på resande fot och dels tycker att denna utmaning redan har cirkulerat runt bland de bloggar jag läser.
Regler:
– Har du blivit utmanad så ska du svara på de 11 frågor din utmanare gett dig och posta på din blogg!
– Välj sedan 11 nya att utmana och länka i ditt inlägg.
– Hitta på 11 nya frågor till dem!
1. Viken är din favorit TV-serie? Jag är svag för Familjen Annorlunda, ett program jag ser på med skräckblandad förtjusning. Lyxfällan, 112 och Sjukhuset ser jag också på emellanåt.
2. Vilken bok retar du dig mest på slutet? Kommer inte på någon specifik bok just nu, men jag gillar inte olyckliga slut och jag gillar inte böcker där inte trådarna knyts ihop på slutet.
3. Vilken bok önskar du mest att det var du som hade skrivit? Böckerna om Harry Potter, tänk vilka succéböcker det blev!
4. Vad är ditt dröminriktning på bokmässan? (Får, men behöver inte vara länder. Du är boss.) Jag har aldrig varit på Bokmässan och har heller ingen koll på vilka teman som varit tidigare. Men kanske deckartema eller barnbokstema.
5. Vilket var din favoritbok när du var liten? Det var många serier som jag läste om och om igen, till exempel serien om Britta och Silver (Lisbeth Pahnke), serien om Lilla huset på prärien (Laura Ingals Wilder), Agnes Cecilia och Tordyveln flyger i skymningen (Maria Gripe), Bröderna Lejonhjärta m.fl av Astrid Lindgren, Häxorna m.fl av Roald Dahl och många, många fler.
6. Vilken fiktiv karaktär påminner mest om dig? Det var en bra fråga… jag vet faktiskt inte.
7. Vilket är det konstigaste klädesplagg du har i sin garderob? Jag är en ganska tråkig person när det gäller kläder. Mycket klassiska kläder, mycket svart. Men en sak som sticker ut är en kofta som min farmor har stickat. Den är jätteläcker och skulle vara skitsnygg trots att det är mååånga år sedan hon stickat den åt sig själv. Tyvärr är den för liten för mig.
8. Hur många böcker av kiosklitteratur-typ har du läst? Ingen aning, men jag har läst min beskärda del. Dock är det ingen genre jag gillar egentligen.
9. Vad väljer du av 1) En djup, men svårförståelig bok 2) En lättläst bok med uppenbar handling. Både och kan jag tänka mig, beroende på humör.
10.Vem av följande bilderbokskaraktärer skulle du helst vilja ha som ditt barn:
Alfons,Max, Lilla Anna eller Ellen? Vet inte. Ellen kanske, eller Lilla Anna.
11.Vilken bok ångrar du (mest) att du läste? Ingen aning, kanske alla de böcker där man egentligen inte alls tycker om boken men ändå fortsätter läsa av någon outgrundlig anledning. Jo, nu kom jag på en bok: Flickan och skulden av Katarina Wennstam. Det är snart två år sedan men jag mår ändå dåligt när jag tänker på några av de autentiska fall som hon nämnt i sin bok angående våldtäkter.
Vem är det?
B Wahlströms har gett ut en serie små pekböcker för de allra minsta. De har ett spännande koncept som tilltalar de små och min 7 månaders tjej gillar dem skarpt. Böckerna har små fönster och flikar man kan dra i för att ett djur ska komma fram i fönstret. Den klassiska tittut-leken alltså. I boken finns fyra titlar:
- Klipp, klopp! Vem är det?
- Klös, klös! Vem är det?
- Stamp, stamp! Vem är det?
- Plask, plask! Vem är det?
Böckerna har ett litet format så även de minsta barnen enkelt kan greppa böckerna på egen hand. De har fina färgglada bilder och hörnen på böckerna är rundade så inte barnen skadas av spetsiga hörn. Finfina pekböcker helt enkelt!
Jag ska egentligen inte jobba här
Moa är 19 år och ska bli skådespelare. Hon inser att de flesta skådespelarjobben finns i Stockholm och därför flyttar hon dit. Men hon inser också att i väntan på att bli upptäckt måste hon ha ett jobb. Så till slut lyckas hon få en timanställning på äldreboendet Liljebacken. Det var kanske inte riktigt vad hon tänkt sig och chocken blir också stor när hon ställs inför stressiga arbetsvillkor, kroppsvätskor av olika slag och så småningom även döden. Sin lediga tid ägnar Moa åt att försöka komma in i Stockholms teatervärld, men hon misslyckas gång på gång. Egentligen ska hon ju inte jobba inom äldreomsorgen, men…
Jag ska egentligen inte jobba här är en underbar skildring om att jobba i äldreomsorgen, men också en härlig utvecklingsroman skriven av Sara Beischer och utgiven av Ordfront. Jag som själv jobbat i äldreomsorgen och som personlig assistent under flera år känner igen mig skarpt. Precis såhär kan det vara inom vården. Jag har också stött på många människor som Moa under mina år inom vården. Det kan vara den högutbildade akademikern som inte får ett annat jobb, det kan vara den nyanlände invandraren som vill komma in på den svenska arbetsmarknaden, det kan vara den ungdom som precis tagit studenten och aldrig tidigare haft ett jobb. Gemensamt för dem är att de ser äldreomsorgen som ett genomgångsjobb, något som ger pengar under tiden de väntar på att deras riktiga liv ska börja. Men ibland visar det sig att livet inte alltid blir som man tänkt sig. Ibland gör livet en kovändning, precis som det sker för Moa i den här boken. Jag ska egentligen inte jobba här är superbra! Läs den!!
Äventyrsveckan
Amanda går i sexan och snart är det sommarlov. Men innan klassen ska splittras inför högstadiet ska de göra en sista sak tillsammans, nämligen åka på en äventyrsvecka till Värmland. Det är inget som Amanda ser fram emot. Hon är mobbad och har ingen vän i klassen. Bland de allra värsta klasskompisarna är Philip. Han säger alltid drypande beskheter med ett leende. När klassen ska åka på forsränning under äventyrsveckan hamnar förstås Amanda och Philip i samma båt. Då händer det som inte får hända, nämligen en olycka där de hamnar i vattnet. Amanda och Pihip kommer ifrån de andra. Ensamma ute i vildmarken tvingas de samarbeta för att kunna överleva i ensamheten, regnet och kylan.
Äventyrsveckan är en spännade och underhållande bok som samtidigt är väldigt tankvärd med ett ständigt aktuellt ämne i fokus. Boken är väldigt populär och har även vunnit flera priser. Den är skriven av Sofia Nordin och utgiven av Rabén & Sjögren.
När skönheten kom till Bro
När skönheten kom till Bro är den trettonde boken om Maria Wern. Precis som övriga böcker i Anna Janssons populära deckarserie så utspelar sig även denna bok på Gotland. Boken utspelar sig under Medeltidsveckan och det är ett hemligt teatersällskap som har intagit scenen i Sankt Clemens ruin. De tränar dock bara nattetid. Han som är ledare för teatersällskapet fascineras av en legend om en dubbelgrav från 1100-talet där en ung kvinna och en äldre man ligger efter att ha blivit mördade i sömnen. Historien upprepar sig på teaterscenen.
Malva, en 16-årig tjej, vill gärna bli medlem i teatersällskapet, men för att bli invigd måste hon tillbringa en natt i graven och därefter ta sig ut på egen hand. Malva anmäls så småningom försvunnen och Maria Wern får fallet på sitt bord. Samtidigt gittas en kvinna död på en stenig strand. Frågan är om det var en olycka och frågan är ifall hennes död hänger ihop med Malvas försvinnande…
Precis som i de tidigare böckerna är stämningen tät och tempot högt. Miljöskildringarna är underbara som alltid och persongalleriet är också riktigt bra. Kanske hade jag velat ha ännu mer om Maria Werns privatliv. Jag tycker inte att det här är Anna Janssons bästa deckare, men hon är trots allt en av Sveriges bästa deckardrottningar och även denna bok är riktigt bra och läsvärd underhållning.
Äntligen Sigge
Äntligen en ny bok om Sigge, Elina och de andra i stallet. I Äntligen Sigge har Elina äntligen blivit en av skötartjejerna. Hon får visserligen inte sköta om sin älskade Sigge, men istället får hon ta hand om Atle. Det känns helt okej och hon ser fram emot att bli en i stallgänget på riktigt. Men det visar sig inte vara så enkelt som hon trott. Stallarbetet är tungt och stortjejerna vill inte alltid släpa på Elina och Rosanna. Böckerna om Sigge är omtyckta av hästälskare i alla åldrar och jag gillar verkligen hur Lin Hallberg skildrar livet i stallet med allt från kärleken till hästar till relationerna med de andra stallkompisarna
Så dödar vi en människa
Författaren Stefan Gurts pappa tillbringade sina sista månader på ett demensboende i Solna. På en kort tid förvandlades han från en rundmagad, lätt förvirrad äldre man som kunde föra långa samtal om såväl fotboll som litteratur, till en mager åldring som somnade mitt under lunchen och till slut helt förlorade lusten att leva. Stefan Gurt bestämde sig för att skriva en bok om den tiden och resultatet blev Så dödar vi en människa (Wahlström & Widstrand).
I boken skildrar han en vårdavdelning där gamla människor hålls inlåsta, där de bara får vistas utomhus en timme i veckan och där de medicineras för att kunna sova sig igenom dagarna. Han skildrar också på ett intimt och naket sätt hur det är att mista en nära anhörig. Han går igenom och bearbetar sin barndom, uppväxt och vuxentid och förstås sin relation till sin pappa. Samtidigt formulerar han frågor som är allmängiltiga, om hur vi tar hand om de äldre i Sverige idag, hur vi egentligen bör ta hand om våra gamla och hur vi själva skulle vilja åldras och dö. Det är därför en tankvärd bok likväl som underhållande. En bok som träffar rakt i hjärtat på alla de som har en anhörig som börjar bli till åren.