Hitta historien

- carola

Mats Vänehem är arkeolog och illustratör. Hitta historien (Bonnier Carlsen) är hans första helt egna bok. En bok som jag gillar mycket.

Boken visar en plats och hur det sett ut där från istid till nutid. I slutet av boken finns en tidsaxel samt fakta om de olika perioderna.

Detaljrika och fina bilder i genomskärning visar tydligt hur platsen sett ut genom århundraden. Hur lämningar från olika tidsepoker legat i jordlager, samtidigt som miljön ovanför genomgått otroliga förändringar. Man kan följa hur utvecklingen skett, från istäcket som låg på marken under istiden fram till det moderna samhälle vi har idag med höghus, byggnader under jorden, tunnelbanesystem och flygplan i luften. Bilderna är detaljrika och det finns massor att prata om runt bilderna. Man ser lätt hur människorna levde under de olika perioderna. Vad de levde i för slags hus, använde för fordon och hur de klädde sig.

Det här är en fin bok. Jag tror den väcker ett intresse för att lära sig mer. Och det är en spännande tanke för barn att tänka på vad som funnits där vi idag har våra hus.

Annas dagbok

- carola

Annas dagbok är en ungdomsbok som utspelar sig i framtidens Sverige. Dokusåpan Skeppet har en betydande roll i boken. Hela landet följer tv-showen och likaså Anna och hennes familj. Tv-programmet utspelar sig ombord på ett forskningsfartyg som har ett uppdrag i Norra Ishavet. Dock verkar något mystiskt pågå på fartyget, men det tystas ner. När fartyget väntas hem till Stockholm tittar nästan hela Sverige på direktsändningen och i hamnen är det stor folkfest. Men då händer något oväntat. Det visar sig att alla besättningsmän och forskare ombord på Skeppet är döda. De har smittats av ett farligt virus och nu har viruset kommit till Sverige. Hela södra Sverige drabbas av epidemin och enda räddningen är att fly till Norrland. Anna skriver dagbok före och under flykten och det är alltså denna dagbok vi får läsa.

Annas dagbok har ett spännande tema, men dagboksformen var kanske inte det bästa alternativet för den här boken. Såväl karaktärer som miljöer känns väldigt platta. Det är svårt att få någon inlevelse i boken, jag blir inte det minsta berörd, inte ens på slutet när det händer väldigt tråkiga saker. Boken är dock välskriven och författaren har verkligen lyckats fånga sättet som en 14-årig tjej skriver på. Det känns alltså väldigt realistiskt, trots att det finns inslag av såväl sci-fi som framtidsvisioner. Jag hade nog föredragit att författaren Börje Lindström hade varvat dagboksanteckningarna med löpande text. Men det finns andra som tycker om dagboksformatet, som till exempel Angos bok- och filmblogg. Jag kan dock tänka mig att tonåringar från 12 år och uppåt skulle kunna sluka den här boken, såväl killar som tjejer, så rekommendera gärna Annas dagbok (Alfabeta förlag) till spänningssökande tonåringar i er närhet.

Varning för köttgänget pysselbok

- carola

Varning för köttgänget pysselbok (Rabén&Sjögren) är en läskig pysselbok för dinosaurieälskaren. Den bygger på Sarah Sheppards bok Varning för köttgänget. Sarah har även gett ut Det var en gång massor av dinosaurier (Nominerad till Augustpriset 2008 för bästa barnbok). Där får man stifta bekanskap med alla dinosaurier som härskade för 165 miljoner år sedan. I Varning för köttgänget lär man känna alla köttätande dinosaurier – de läskigaste. Köttgänget är ett stort gäng som består av sju läskiga familjer. Bland annat familjen Tagg, Tjuv och Tyrann. Några var små men snabba. Andra var stora med sylvassa tänder.

Den här härliga pysselboken tar upp de läskiga köttätarna. Det är 32 sidor fyllda med pyssel. Allt med dinosaurier. Det finns bilder att färglägga, rita vidare på, fin-fem-fel, labyrinter, prick till prick, massvis av fina klistermärken och kluriga gåtor. En jätte fin pysselbok för alla som fascineras av dessa köttätare som en gång styrde och ställde.

Upptäckar-Rakel och den okända kungens grav

- carola

 Jag gillar Martin Widmarks böcker om den tuffa tjejen Rakel jätte mycket. Böckerna om Rakel har blivit väldigt populära och det här är sjunde boken om Rakel. Nu är det dags för Rakel att gå sig ut på ännu ett äventyr.

 Det är sommar och Rakel, Sara och Mats är på äventyrsbadet. Rakel föreslår att de ska leka att de är upptäckare. De bestämmer sig för att paddla uppför floden på äventyrsbadet mot främmande marker och vips befinner de sig i en djungel. Roland och busarna blir nyfikna och följer snabbt efter. Alla vill de göra den största upptäckten. Tänk om det finns något som inte är upptäckt ännu. Något mystiskt djur, främmande människor eller bäst av allt en okänd kungs grav. Det skulle vara någonting det.

Den här boken om Rakel är inte annorlunda motför någon av de andra böckerna om Rakel. Den är finurlig, lättsam och tokig. Bilderna av Britt Sternehäll är charmiga med många spännande detaljer att titta på. Det jag gillar med konceptet Rakel är att det är en kaxig tjej i huvudrollen.

Ugiven av Bonnier Carlsen.

Välkommen till tippen

- carola

I Välkommen till tippen får vi följa med Freddie och Mörten under en vanlig dag på jobbet. De jobbar på soptippen, eller återvinningscentralen som moderna soptippar heter.  Hela dagen kommer det en jämn ström av kunder som vill slänga skräp och annat. En del saker kan återvinnas och det måste sorteras. Vissa saker ska vara bland brännbart, andra hör till metall eller glas. Det kan vara svårt att veta vart sakerna hör, men som tur är så kan Freddie och Mörten allt. Att få följa med på de vuxnas jobb brukar många barn tycka är roligt, även i bokform. Under bokens gång så får barnen också lära sig om sopsortering och återvinning. Pedagogiskt, men inte tråkigt, utan intressant och roligt. Texten är skriven av Anneli Jordahl och boken är illustrerad av Anna Bengtsson. Välkommen till tippen är utgiven av Alfabeta bokförlag. Boken passar barn mellan 4-8 år.

Mia – sanningen om Gömda

- carola 2 Comments

Nu har jag då läst Mia – sanningen om Gömda skriven av Monica Antonsson och utgiven av bokförlaget Blue Publishing. Precis som man har kunnat läsa på bokens baksidestext och i alla recensioner i tidningar och på hemsidor så berättas för första gången sanningen om Gömda. Böckerna om Mia Eriksson, Asyl, Gömda, Mias hemlighet och Emma-Mias dotter, har alla sålts i mängder av exemplar och engagerat läsare runt om i världen. Böckerna påstås vara sanna, men i Mia – sanningen om Gömda så avslöjas det att böckerna inte alls är sanna.

Exempelvis har Mia Eriksson aldrig jobbat på bank och inte heller gått ut med toppbetyg från gymnasiet. I själva verket gick hon i specialklass under skoltiden, jobbade på lunchbar och har levt på olika bidrag. Anders, den lugne, trygge norrlänningen, är en chilenare med namnet Luis som har ett tvivelaktigt förflutet i militärdiktaturens Chile. Han satt i fängelse på grund av mordförsök på Mias förre fästman. Och så vidare, och så vidare. Hela Mias liv och allt hon påstår i sina böcker radas upp och motbevisas. Monica Antonsson har gjort en gedigen research och intervjuat många av de människor som figurerar kring Mia Eriksson.

Jag har knappt ord att beskriva mina tankar efter att ha läst Mia – sanningen om Gömda. Visserligen kan man kanske inte lita till 100 % på Monica Antonssons bild av historien heller, men nog tror jag mycket mer på hennes version än Mia Eriksson och man kan inte beteckna Gömda-soppan än som något annat än en skandal.

För dig som vill läsa vidare om Gömda-soppan så har Jerry skrivit ett intressant och sammanfattande inlägg på bloggen Ord av Jerry och även frilansjournalisten Gunilla Kinn har skrivit mycket om Gömda-skandalen på sin blogg.

Mina tankar om Mia-böckerna

- carola

Ska snart sätta igång med Monica Antonssons bok Mia – sanningen om Gömda. Men innan jag läser den tänkte jag själv skriva upp några punkter jag reagerat på i böckerna om Mia:

* Hur personerna framställs. Mia är först en välutbildad och handlingskraftig person som gömmer flyktingar och jobbar på bank. Därefter blir hon misshandlad och förföljd av mannen med de svarta ögonen. Anders är en trygg, snäll, lugn och kärleksfull man från Norrland, som senare blir kall, oengagerad, bryr sig inte om sina barn och hotar Mia. Vart finns hans förflutna? Aldrig nämns hans föräldrar och syskon.

* Författarrollerna och förlagen. Gömda skrevs av Liza Marklund vars namn står på omslaget (inuti står det Liza och Maria). Den utgavs först av Bonnier Alba förlag, därefter av Piratförlaget, som delvis ägs av Liza. Asyl utgavs direkt av Piratförlaget och skrevs också av Liza (Lisa och Maria står det för försättsbladet). Nästa bok, Mias hemlighet, skrevs av Maria Eriksson (eller av journalisten Kerstin Wiegl, vars namn inte står på omslaget). Denna bok utges av Ordupplaget. Boken Emma – Mias dotter skrevs av Maria Eriksson, fast berättarrösten är dottern Emma vilket aldrig nämns om omslaget. Denna bok utges av Lind & CO. Varför alla dessa förlagsbyten och varför hoppade Liza Marklund av? Är det verkligen Mia som har skrivit de senaste böckerna eller är det Kerstin? Eller någon på bokförlaget Lind & Co?

* Blodsbröderna. I Gömda så finns långa avsnitt om när Mia blir försöljd av vänner till Mannen med de svarta ögonen. Jag tänkte hela tiden när jag läste – hade de inget annat att göra? Nog för att de var flera stycken, men de verkade ha varit utanför Mias hus hela dygnen igenom. Ställde vännerna upp så pass? Blev de inte uttråkade? Hade han någon hållhake på sina vänner? Vad tyckte deras fruar om att männen var borta så mycket? Hur fick männen sin försörjning?

* Det tredje barnet. Varför avslöjade inte Mia att hon hade ett tredje barn förrän i bok nummer tre? Och varför avslöjade hon det just då?

Bolibompadraken åker tåg

- carola

Det här är den femte boken om barnens älsklingsfigur, Bolibompadraken. En saga som rymmer både fakta och en glad historia om den stora, klumpiga och kärleksfyllda draken. En saga där han även får möjlighet att visa sina speciella drakkrafter.

Draken är på tågstationen för att titta på allt spännande som finns där. Men när draken ska hjälpa en tant upp på tåget med sin väska befinner han sig plötsligt på ett rullande tåg och det är för sent att kliva av. Draken som inte ens har med sig sin resväska undrar hur det ska gå? När alla andra passagerare börjar leta efter sina biljetter, kommer draken på att han inte har någon biljett. Konduktören berättar att det måste man ha när man åker tåg. Det visste inte draken.

Det här är en rolig berättelse. Fylld med lärorik fakta om hur det går till när man åker tåg. Om biljetter, konduktörer och allt annat viktigt. En utmärkt saga att läsa innan barnets första tågresa.

Böckerna om Bolibompadraken är utgivna av Raben&Sjögren. Skrivna av Mats Wänblad och illustruerade av Micaela Favilla.

Fler böcker i samma Serie är:

  • – Hos tandläkaren med Bolbompadraken!
  • -Här ska lekas, sa Bolibompadraken!
  • -Men… det är ju Bolibompadraken!
  • -Bad-dags med Bolibompadraken!

Adjö, herr Muffin

- carola

Adjö, herr Muffin är en bilderbok som handlar om döden. Boken är gjord av våra främsta bilderboksskapare, där Ulf Nilsson skrivit texten och Anna-Clara Tidholm tecknat vackra bilder till. Boken handlar om Herr Muffin, ett gammalt marsvin som haft ett långt och innehållsrikt liv där han haft en fru och sex små barn. Men nu är han gammal, har ont och ska snart dö. Hans ägare förstår det och skriver brev till Herr Muffin. På så sätt kan man följa dödsfallet ur både marsvinets och ägarens perspektiv.

Adjö, Herr Muffin utgavs första gången 2002, men kom i nytryck senast 2009 (Bonnier Carlsen). Det är en tidlös saga som behandlar döden på ett barns nivå, utan att försköna, men utan att ljuga eller nämna några hemska detaljer heller. Många barn har husdjur och kommer i kontakt med döden för första gången just på detta vis, så det är ett smart grepp att använda sig av ett husdjur och dess ägare i huvudrollen. Adjö, Herr Muffin är sorglig och ledsam, men allting är skildrat med kärlek och naturlighet. Boken fungerar utmärkt att använda som inledning på svåra samtal om livet, kärleken och döden. En helt suverän bok!

Emma – Mias dotter

- carola

Emma – Mias dotter är fortsättningen på de övriga böckerna om Maria Eriksson och hennes gripande historia. Men i den här boken står dottern Emma i fokus. Början av boken är konstig och innebär i stort sett en upprepning av de tidigare böckerna, fast det är Emma som berättar istället för Maria. Jag tycker inte att den delen tillför något speciellt eftersom jag läst de andra böckerna nu under de senaste dagarna och har händelserna i färskt minne. Därefter får man läsa om vad som hände Emma efter att Mia gift sig med Jeff och de flyttat till en annan delstat.

Emma har tappat all tillit till sin mamma när hon fick reda på att mamman har en son till. Hon anklagar mamman hela tiden och deras relation är infekterad. Emma känner sig inte hemma någonstans och börjar dricka och ta droger för att fly. Efter ett tag flyttar hon tillbaka till Anders för att få miljöombyte, men det visar sig dels att han inte bryr sig så mycket om henne och dels att hennes gamla vänner också tar droger så hon faller snabbt dit igen. Det blir bara värre och värre, hon får en överdos, åker fast för polisen, är med om en trafikolycka och så vidare. Allt snurrar bara på, snabbare och snabbare. Hon har ingen kontakt med vare sig Mia, Jeff eller Anders. Till slut händer något som ställer allt på sin spets. Emma är med barn. Pappan vill inte ha barnet och Anders kastar ut henne, han säger att hon ska göra abort, hon är för ung att bli mamma. Då ringer Emma äntligen till Mia. Resten av boken handlar om hur Mia och Emma på nytt hittar tillbaka till varandra samtidigt som Mia kämpar mot en dödlig sjukdom och Emma fortsätter med graviditeten.

När jag väl lyckats ta mig förbi alla upprepningar så började boken bli riktigt bra och slutet sträckläste jag verkligen. Den var mer gripande och mer läsvärd än Mias hemlighet. Men det var ändå några saker jag störde mig på. Jag var väldigt irriterad över den första delen av boken. Den hade inte alls behövt vara med. Det var mer än en tredjedel av boken som bestod av upprepningar. Slutet av boken kändes istället för abrupt och jag hade gärna velat läsa mer om hur det gick för Emma nu när allt verkade ordna upp sig. Men förmodligen kommer det ytterligare en bok om Emma.

Emma – Mias dotter är utgiven av Lind & Co, alltså ytterligare ett nytt förlag. Varför gavs den inte ut på samma förlag som Mias hemlighet? Emma är berättarjaget i boken, men som författare står det ändå Maria Eriksson, något som också känns konstigt. Språket kändes generellt sett bättre i den här boken än i Mias hemlighet. Men det känns som att boken skildrar en ung person med ett vuxet språk. Framförallt i de delar då Emma är liten så använder hon ett vuxet språk med alldeles för svåra ord, vilket rimmar illa. En annan detalj som jag tänkte på var att Emma konsekvent kallade Anders för just Anders. I tidigare böcker har hon kallat honom för pappa. När hon skulle gifta sig och bad honom överlämna henne till sin blivande make säger hon ”men det är ju du som är min pappa”. Hon ser honom alltså fortfarande som pappa, men när slutade hon då att kalla honom för pappa och började kalla honom för Anders istället? Till slut så undrar jag förstås om den här historien snart är urmjölkad – eller kommer en bok med Anders perspektiv, Robins perspektiv eller varför inte Jeffs perspektiv.

Nu ska jag börja läsa Monica Antonssons bok Mia – sanningen om Gömda. Jag ser fram emot detta!