Glasveranda med sjöutsikt är Hanna Blixt första roman för vuxna. Den handlar om Nora som flyr från Stockholm och sin kontrollerande och otrogna pojkvän. För att få distans till allt reser hon till idylliska Leksand. Det visar sig dock att det som först bara var tänkt som en tillfällig flykt snart blir början på ett nytt liv. Hennes vän Vega erbjuder tröst och Nora hittar en mysig timmerstuga med glasveranda och sjöutsikt att slicka såren i. Hon bestämmer sig för att aldrig någonsin bli kär igen. Något som hon kanske måste ompröva efter att ha träffat den snygga, trygga grannen Victor.
I boken finns också en parallellhistoria om en avdankad författare som slår klorna i en gammal man från Leksand som har ett sviktande minne, men en fantastisk förmåga att berätta och trollbinda. Kanske kan Torstens berättelse bli grunden för den storsäljare som Claes så hett hoppas på.
Glasveranda med sjöutsikt är en lättläst berättelse om livsöden och livsval. Den utspelar sig under vintern, men är inte särskilt julig, vilket gör att den passar perfekt att läsa nu. Jag gillar verkligen miljöskildringarna och den kärlek till Dalarna som syns genom hela texten. Tyvärr har jag svårt att bli engagerad i karaktärerna, jag upplever inte att jag får lära känna dem riktigt på djupet. Parallellhistorien tillför inte något i sig, utan de delar som den ger kunde ha kommit fram utan att författaren Claes vore inblandad. Jag hade velat läsa mer om Noras tid med Jonas innan hon bestämde sig för att fly, det hade nog gjort att jag kände mer för henne. Samtidigt så finns det utrymme för utveckling av karaktärerna och om jag förstått saken rätt kommer en uppföljare nästa år, så förhoppningsvis får man en fördjupning då. Det är dock en mysig och varm feelgood som innehåller både hjärta och smärta, nutid och dåtid. En underhållande berättelse som tillåter en att fly bort till ett vintrigt Leksand för ett tag.
Årets julkalender heter En hederlig jul med Knyckertz och huvudrollerna kommer spelas av Gizem Erdogan och David Sundin.
Efter stormen är en unik och spännande bilderbok som är skapad av Ida-Lovisa Rudolfsson som är textilkonstnär. Sagan är uppbyggd av textila kollage, som är broderade med moulinegarn på gamla lakan och målade med textilfärg. Berättelsen handlar om Sam. En natt far en storm fram över ön där Sam bor. Havet tjuter och hela huset knakar. Morgonen därefter är det tyst. Men dörren står på glänt och ett rep som Sam aldrig sett förut ligger på golvet. När Sam lyfter upp repet vill repet att hon ska följa efter.
Egentligen är det kanske lite sent att läsa julböcker nu i januari, men ibland hinner man helt enkelt inte läsa ikapp. Tomten har corona är en minst sagt superaktuell barnbok som trots sitt jultema kan läsas ändå, för oj vad vi har skrattat ihop jag och barnen när vi läste den.
Paus i karriären är en feelgood som till stor del utspelar sig i mina hemtrakter, nämligen i Hälsingland, närmare bestämt i Järvsö. Huvudpersonen, Philippa, lever utåt sett ett väldigt lyckat liv i Stockholm. Hon har en framgångsrik karriär, garderoben full av märkeskläder, ett nybyggt radhus och en välartad tonårsdotter. Men något har börjat skava. Varken Philippa eller 15-åriga Bianca är särskilt lyckliga. Philippa vantrivs på jobbet, hon har en riktig mansgris till chef och hon känner sig ensam om kvällarna efter att exmaken Conny gift om sig med sin 20 år yngre yogainstruktör. Bianca vantrivs i sin snobbiga skola där hon är utanför och saknar vänner. Dessutom är hon olyckligt kär.
Igår, på nyårsafton, läste jag passande nog Nyårsvandraren av Charlotta Lannebo. Det är en kortroman för unga vuxna, så den passade utmärkt att läsa under en dag.
Råttorna är en lättläst och kort skräckberättelse för åldern 12-15 år. Den handlar om Robin. Han har fått nya grannar. Men det är något som inte stämmer med Liam och hans familj. Liams föräldrar är nästan alltid bortresta och han hatar sin barnvakt. Hon är en häxa som låser in honom i källaren, säger han. Robin vill hjälpa Liam. Men han vet inte hur. En dag hittar Robin spår som leder till Liams hus. Spår från något slags djur…
Saxen är en jättefin bilderbok skriven av Sara Villius och illustrerad av Aslak Gurholt. Det är en berättelse om en sax. En sax som vill klippa. Fast inte vad som helst förstås. Inte naglar till exempel. Däremot gärna snöre, gräs, blad, pinnen och dockans hår. Men frågan är om man verkligen får klippa vad som helst? Får man klippa sitt eget hår exempelvis? Och hur är det med hackandet i bordet?
Offermakaren är första delen i Viveca Stens nya serie Åremorden som utspelar sig i de jämtländska fjällen. Så härligt det var att få läsa om välkända miljöer och skönt att få drömma sig bort ett tag till mer snöfyllda trakter. Trots att det är slutet av december så har vi inte många centimeter snö där jag bor och då bor jag ändå i Norrland, om än i södra delarna av Norrland.
