Skrotingen är en bilderbok för de minsta barnen (0-3 år), som handlar om Skrotingen, en liten filur som en dag tycker att det är alldeles för tyst i köket och som då bestämmer sig för att göra något åt det. Skrotingen drar fram alla möjliga slags kastruller, grytlock och durkslag för att trumma på.

Skrotingen är en interaktiv bilderbok på så sätt att den bjuder in barnen till att härma, trumma, banka, bånka och med fingret följa de linjer som slingrar sig runt på sidorna i boken. Igenkänningen är stor, vilka barn gillar inte att skapa sådana ljud? Boken är också könsneutral. Skrotingen är ingen han eller hon, utan simpelt en hen.

Boken har en kort, enkel text på vers. Den är rolig och underfundig och roar därför både små och stora läsare. Tyvärr är det inte varje uppslag som rimmar, och det gör att rytmen i läsningen inte blir riktigt bra. Det finns också vissa svåra ord som mest är där för rimmens skull, till exempel ”allround” och ”sound”. En del av rimmen blir också lite krystade. Det hakar jag som vuxen upp mig på, men mina barn reagerade inte alls på det och det är ju faktiskt huvudsaken. Jag läste i en intervju med Marika Hoppare att de ljud som Skrotingen skapar är en ramsa baserat på de svenska vokalerna: Bankeli, bonkeli, bunkeli, bånkeli, benkeli, binkeli, bynkeli, bänkeli, bönk, det var först när jag läste intervjun som jag insåg det, men då föll allt på plats och det känns som ett riktigt bra grepp som jag gillar skarpt. Illustrationerna i Skrotingen är enkla, men samtidigt detaljrika. Jag gillar verkligen bokens layout och framförallt linjerna som snirklar sig mellan bild och text. Det är verkligen pricken över i. Sammanfattningsvis så är detta en fin bok som gillas av barnen, som tål att läsas om och om igen och som man blir glad av att läsa!

 

Skrotingen ges ut av det nystartade förlaget Akrobok, som faktiskt finns i Söderhamn, vilket ligger i Hälsingland där jag också bor. Boken finns att köpa bland annat på Bokus och på Adlibris.