Stig är en bilderbok som handlar om någon som saknas. Det får man veta redan på första uppslaget:

Det här ser kanske ut som en vanlig fiskpinnemiddag. Alla äter fiskpinnar och Sofia berättar ett nytt pruttskämt. Men en sak är väldigt fel. Titta på den röda stolen. Ser du hålet där?

Förr fanns inte hålet. Då satt Stig på stolen och sprutade ketchup på sin mat. Stig hade ketchup på allt utom glass.

Som ni förstår så är det alltså Stig som fattas. Stig dog på sommarlovet eftersom han var sjuk. Exakt vem Stig var får vi inte veta, men en gissning är att det är huvudpersonens bror. Vi får inte heller veta exakt vilken sjukdom han dog av och det är bra att det är lite diffust, för då kan man läsa in det man behöver. Huvudpersonen berättar så fint om hur hålet finns där hela tiden, men blir större ibland, som på julafton, då är det jättestort. Men ibland blir faktiskt hålet också litet, nästan så det inte märks, så som när huvudpersonen leker med Ayla. Och så är det ju med sorg och saknad.

Stig är en bok som berör. En bok om ett viktigt ämne som kan vara svårt att prata med barn om. När sorgen blir så stor att den får en fysisk skepnad. Boken tar barnens tankar på allvar och ryggar inte tillbaka från det svåra ämnet. Därför är det jättebra att ha boken som ingång till att prata om det svåra. För tyvärr är det ju så att de flesta av oss någon gång förlorar någon som står en nära. Själv läser jag boken för mina barn idag, för just idag skulle deras mormor ha fyllt 72 år ifall hon hade fått leva. Min minsta dotter låg i magen när mormor dog och de andra var inte heller så gamla, därför är det så bra att det finns sådana här böcker så att barnen får känna igen sig och få möjligheten att prata om de personer som fattas oss och om det hål som finns efter en älskad person som inte längre finns med oss.

Stig är skriven av Annica Hedin och illustrerad av Per Gustavsson. Den är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.