Flera undersökningar visar på att barns och ungas läsförmåga har försämrats. Var femte niondeklassare har det svårt med läsförståelsen. Samtidigt har högläsningen i hemmen minskat drastiskt. Nya undersökningar visar att bara 35 procent av Sveriges föräldrar läser för sina barn dagligen och detta är en halvering på bara några år. För tio år sedan låg nämligen siffran på 70 procent. Men faktum är att just högläsning är en stor bidragande faktor för att öka läsförståelsen och läslusten hos barn, så det finns all anledning att börja med eller att fortsätta läsa högt för barnen, såväl i skolan som i hemmet.

Fördelar med högläsning:

• Barnen får höra nya ord, ord som de kanske inte får höra i vanliga samtal, vilket ger dem ett rikare ordförråd.
• Barnen får lära sig skriftspråket, t ex att man läser från vänster till höger, uppifrån och ner, meningsbyggnad osv som inte heller förekommer i vanliga samtal.
• När man högläser uttalar man orden tydligare än vid vanliga samtal, vilket ger barnen en tydligare föreställning om hur orden är uppbyggda.
• Barnen lär sig så småningom hur berättelser är uppbyggda, vilket både ger dem beredskap inför den egna läsningen och det egna skrivandet.
• Barnen får upptäcka en värld av spänning, äventyr, kunskap och glädje, vilket ökar deras eget intresse för läsning och litteratur.
• Barnen får övning i att vara koncentrerade, uppmärksamma och stilla under en längre period medan de följer bokens handlingsförlopp.
• Du som läser boken för barnen lär känna barnen på ett annat sätt eftersom du märker vad som gör att barnen skrattar, respektive blir ledsna, ifrågasättande eller inte förstår.
• Den som läser och den som lyssnar får en gemensam upplevelse att dela.
• Som vuxen får du en speciell närhet tillsammans med barnen som lyssnar, både fysiskt och psykiskt, speciellt om ni dessutom sitter nära intill varandra under läsningen.
• Både du som läser och barnen du läser för varvar ner under läsningen – perfekt inför att det är dags att sova, eller som avslappnande aktivitet i skolan.
• Som vuxen visar du för barnen att du prioriterar att sitta ner tillsammans med dem, läsa för dem och dela en läsupplevelse – du blir närvarande i deras liv på ett betydelsefullt sätt, du ger barnen av din tid och visar att de är viktiga.
• Böcker lär oss att förstå oss själva och hjälper oss att leva oss in i hur andra känner sig, vilket kan vara bra ingångar för diskussioner om värdegrund, mobbing och mycket annat.
• Barnens tänkande utvecklas genom att du som högläser också pratar med barnen om vad ni läser tillsammans.
• Vid högläsning lär sig barnen att lättare förstå olika sammanhang och de kan också sedan lättare redogöra för händelseförlopp.
• Det är lättare att ta till sig budskapet i texter som förmedlas via högläsning än när man läser själv, vilket är bra att ha i åtanke under skolarbetet när barnen ska lära sig en svår text.
• Högläsning ger bättre självförtroende, barnen ser att de kan förstå en text, att de kan lära sig nya svåra ord och att de kan koncentrera sig, vilket alla är bra egenskaper för dem att ha med sig till vidare studier och arbetsliv så småningom.
• Ingen blir distraherad av annat under högläsningen, vilket kan vara fallet när man läser själv och kanske lockas av Facebook istället.
• Att diskutera en gemensam läsupplevelse ger nya kunskaper och nya perspektiv.
• Även barn med koncentrationssvårigheter eller dyslexi får ett kvitto på att de kan följa med i högläsningen, vilket ökar inkluderingen och deras självkänsla.
• Högläsning kan vara en naturlig ingång till ämnen som är känsliga att ta upp, till exempel om mobbing, sex eller döden.
• Högläsning ger allmänbildning eftersom barnen oftast frågar om det är något de inte förstår och man då kan diskutera detta.
• Högläsning ger möjlighet att ge skrivet språk kött och blod och låta berättelser bli berättade.
• Högläsning ger möjligheten att resa i böcker, från dåtid och nutid och tillbaka igen, liksom till andra kulturer och tillbaka. Detta utvecklar barnens empati och förmåga att byta perspektiv.

En ny amerikansk studie som publicerades 2015 visar ökad hjärnaktivitet hos de barn som fått mycket högläsning. Resultaten från studien visar att ju mer högläsning som barnen har exponerats för under åldern 3-5 år, desto mer aktiverades vissa delar av deras hjärnor när de lyssnade till högläsning. De delar av hjärnan som det handlade om finns i tinningarna, hjäss- och nackloberna, och det är precis samma områden av hjärnan som är inblandade i språkförståelse och visualisering.

Det är viktigt att inte sluta med högläsningen bara för att barnen kommit i en viss ålder eller för att barnen nu kan läsa själv. De goda effekterna med högläsningen finns ju kvar oavsett hur gammalt barnet har blivit. Dessutom kanske det är ännu viktigare med den där stunden av gemenskap och närhet om du har äldre barn. Och som grädde på moset så är det oftast roligare för dig som högläser att läsa när det är dags för kapitelböcker, då finns det ju ännu mer att diskutera kring och det är så roligt att höra barnens resonemang kring det som händer i boken eller kring de ämnen som tas upp i berättelsen. Var inte heller orolig för att barnen ska vara för små att läsa för. Språkutvecklingen börjar tidigt, tidigt och det är inga problem att läsa även för halvårsgamla bebisar. Jag gick själv med min äldsta på babybokprat på biblioteket och det vände sig till bebisar från fyra månader. Mer om det kommer i ett senare inlägg.

En annan sak som är viktig att tänka på är att högläsning aldrig ersätter självständig och ensam läsning, utan att den stöttar den självständiga läsningen. Högläsning skapar läsning. Många föräldrar tror att de inte längre behöver, eller ens får, fortsätta högläsa för sina barn när de själva kan läsa. Men det är fel, en högläsningsstund ger så mycket mer än själva läsningen. En högläsningsstund betyder också närhet och den närheten mellan barn och förälder är viktig.