Efter att ha läst Glasbarnen som var Kristina Ohlssons första barnbok valde jag att läsa Zombiefeber som är hennes femte barnbok (om jag räknat rätt). Den här boken handlar om Herbert som bor hos sin farfar i Eldsala. Det är den varmaste sommaren i mannaminne och det är kopiöst med getingar denna sommar. Samtidigt börjar människor i Eldsala att insjukna i en märklig feber, En främling dyker upp hemma hos Herbert och han får onda aningar. Något läskigt håller på att hända…

Jag gillade inte Zombiefeber lika mycket som Glasbarnen. Det finns ett stort mått av realism även i denna bok, och det gillade jag. Herbert bor hos sin farfar eftersom hans föräldrar är döda, men nu börjar farfar komma till åren och bli alltmer glömsk och trött. Herbert är därför rädd att soc ska komma och ta honom. Det är en jättefin sidohistoria som kanske går barnläsarna nästan förbi, men som vi vuxenläsare berörs mycket av. Sedan har vi ju det där med getingarna och zombierna. Jag har aldrig riktigt förstått mig på varför man ska vara rädd för zombies och tycker därför inte att boken är särskilt läskig eller kuslig. Jag saknar därför den där krypande kusliga stämningen som fanns i Glasbarnen. Nu tillhör jag ju dock inte bokens målgrupp, så man får väl ta mina åsikter lite med en nypa salt. Många barn tycker ju att zombies är skrämmande. Annars är Zombiefeber, precis som författarens andra böcker, välskriven. Det här är första boken i en planerad trilogi och den ger en ordentlig cliffhanger på slutet, så det ska bli spännande att läsa de kommande böckerna.

Boken är utgiven av Lilla Piratförlaget och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.