Inte alla män är skriven av Veronica Palm som är ordförande i Sveriges största kvinnojour, Alla kvinnors hus. Hon har länge varit politiker, men jobbar idag som särskild utredare åt regeringen. Hennes bok kombinerar båda hennes erfarenhetsområden, nämligen politik och män som smiter, sviker, slarvar och slår, men som ändå framstår som helt normala. Många gånger blir de dessutom hyllade och uppskattade för det de gör. Boken handlar om Emilia Berg som brottas med varannan vecka-livet på hemmaplan och storpolitiken i Riksdagen. Hon pendlar mellan Linköping och Stockholm och hanterar såväl politiska debatter som glömda gympapåsar. Hennes livspussel blir dock än mer komplicerat när hon återfår kontakten med barndomsvännen Josefine som blir misshandlad av sin högt ansedde och beundrade make. Emilia vill hjälpa henne, men kan hon hjälpa någon som inte vill bli hjälpt? Och om hon inte gör något, vad är hon då för en slags människa? Är alla fina ord som uttalas i riksdagssalarna då bara en fasad?

Inte alla män skildrar dels hur det kan vara att leva med våld i nära relation och dels hur arbetsdagarna egentligen ser ut för våra toppolitiker. Den kombinerar två ämnen som jag själv tycker är väldigt intressanta och som jag gärna fördjupar mig i, så den här boken slukade jag verkligen. Det märks också hur väl insatt författaren är i dessa båda teman, då båda skildras levande och insiktsfullt. Politiken är jag inte lika insatt i, framförallt inte på de höga nivåer som skildras i boken, så hur trovärdigt det egentligen är kan jag inte svara på. Men våld i nära relation har jag tyvärr stor erfarenhet av, både egen erfarenhet och via arbete i kvinnojour, och det skulle jag vilja säga att det är mycket realistiskt och trovärdigt skildrat i boken.

Boken är i sig ganska lågmäld, men den har ett starkt driv och det känns tydligt hur det eskalerande våldet och Josefines försök att ta sig ur förhållandet, samtidigt som hennes man når nya kliv på karriärsstegen, driver handlingens utveckling fram till det dramatiska och oundvikliga slutet. Samtidigt är det ett öppet slut som får mig att gissa att det kanske kommer fler böcker om Emilia Berg och det hoppas jag verkligen på, för jag gillade den här boken. Veronica Palm skriver engagerat och initierat, och hon levererar en välskriven bok som är spännande på ett annat sätt än deckare och thriller är, för detta är på riktigt. Det här våldet lever många kvinnor med varje dag och jag blir så glad att det uppmärksammas i Inte alla män.