Säg nåt då handlar om Adrian. Eller egentligen om Adrian och Emma, för Emma får stort utrymme i boken trots att hon inte har huvudrollen. Det är nämligen så att Adrian och Emma är bästa kompisar. De ska precis börja i nian i sin högstadieskola i Örnsköldsvik. De har båda varit ensamma och mobbade hela skoltiden, men funnit varandra tidigt och blivit varandras bästa vänner. Det har varit de mot världen.
Men precis innan de ska börja sista skälvande året innan de får byta skola och börja ett nytt liv utan sina plågoandar kommer Emma på att hon ska ”göra slut” som bästis med Adrian. Nu blir han helt ensam. Mer utanför än han någonsin varit tidigare. Men så åker Adrian norrut på höstlovet, till Luleå för att umgås med morfar, och där träffar han Vega. Fantastiska Vega som det är så lätt att umgås med och som får Adrian att känna att han är som vem som helst. Men vad skulle Vega säga om hon fick reda på hur Adrian egentligen är hemma i Örnsköldsvik? Och att han inte har några vänner?
Säg nåt då är skriven av Ida Ömalm Ronvall. Det är en ungdomsbok som handlar om identitet, vänskap och kärlek. Om utanförskap och om skolans hierarki. Jag kände igen mig mycket i boken, det var som att kastas tillbaka till min egen högstadietid – en tid jag inte vill tillbaka till. Jag tror också att boken skulle kunna vara till tröst för många andra som känner igen sig i Adrian, men också kanske en ögonöppnare för de som inte alls känner igen sig. Det skulle också kunna bli fina samtal och diskussioner ifall man läser boken tillsammans i klassen. Jag gillar också att boken är så välskriven och genomtänkt. Det finns så många fina saker, som Adrians mamma som är gay och valde att skaffa barn på egen hand med donator, Adrians relation till sin morfar, sorgeprocessen han och hans mamma går igenom och förstås alla Adrians tankar. Jag hade gärna haft Adrian som kompis när jag gick högstadiet. Fina Adrian! Jag gillar att boken utspelar sig i Norrland, och framförallt de delar som utspelar sig i Örnsköldsvik, en stad i närheten av där jag själv växte upp och även en stad som inte så ofta syns i ungdomsböcker i vanliga fall. Dessutom gillar jag verkligen språket. Det känns bottenlöst i magen när jag läser om Adrians sorg och saknad efter sin morfar, men det känns också ett härligt pirr i magen när jag läser om hans och Vegas kärlek.
Säg nåt då var en bok som jag slukade i ett nafs och nu hoppas jag att Ida fortsätter skriva många härliga ungdomsböcker. Boken är utgiven av B Wahlströms.