Om elden tar oss är en kapitelbok för mellanåldern som handlar om Sundsvallsbranden. Branden som skedde den 25 juni 1888 och som ödelade stora delar av Sundsvalls centrum är den största branden i Sveriges historia. 9000 av de totalt 11 000 som bodde i staden blev hemlösa och fem personer dog.

Huvudpersonen Sofia är på väg hem till sin bästa vän Joel som både är föräldralös och utan ben, när elden plötsligt bryter ut och sprider sig med en rasande fart genom staden. Sofia inser att Joel inte kan undkomma branden på egen hand. Hon måste rädda honom för att tillsammans försöka överleva den enorma branden. 

Det är ett högt tempo, mycket spännande och flykten undan branden blir minst sagt en kamp mot klockan när Sofia, Joel och några olika nyfunna vänner försöker överleva. Händelsen skildras gripande och berörande när nedslag görs i några olika livsöden som Sofia stöter på under dagen. 

Berättelsen bygger på historiska beskrivningar, men mycket är påhittat. Till det yttre har boken en ramberättelse som utspelar sig i nutid, men den hoppar snabbt in på den historiska berättelsen och håller sig där ända till slutkapitlet när vi återigen kommer tillbaka till nutid. Jag tycker att denna ramberättelse inte tillför så mycket till handlingen och den hade enkelt kunnat skippas. Men bortsett från detta tycker jag att Om elden tar oss är en riktigt bra mellanåldersbok som passar en bred målgrupp som vill läsa om vänskap, mod, spänning och historia.