Jag hade jättehöga förväntningar på Ursäkta att man vill bli lite älskad av Johanna Thydell. Jag har ju läst en av hennes tidigare böcker och älskade den (I taket lyser stjärnorna). Jag känner inte riktigt att förväntningarna infriades. Jag hade svårt att komma igenom boken, det blev ingen sträckläsning direkt. Boken är välskriven och Johanna Thydells språk är gudomligt, så det är inte där felet ligger. Kanske var det helt enkelt bara fel period när jag läste boken. Eller så kanske det faktiskt berodde på att jag läste en snutt här och där istället för att läsa längre stunder åt gången. Boken handlar om Nora och Lisa som är bästisar, men efter ett ganska stort missförstånd så gör Lisa slut på vänskapen. Nora förstår ingenting. Hon saknar Lisa jättemycket. Efter ett tag får hon en pojkvän och det borde ju vara bra, men det känns inte riktigt bra. Egentligen är nog pojkvännen bara ett sätt att fylla hålet efter Lisa.

I boken finns inga större dramatiska händelser. Istället får man stor igenkänningsfaktor då det är mycket vardag, mycket relationer, mycket tonårsliv. I boken finns här och där ”Noriska” ordspråk och de är verkligen bokens stora behållning. De är klockrena! Sedan så gillar jag verkligen Thydells skickliga sätt att skapa riktiga människor av kött och blod som huvudpersoner, istället för platta karaktärer som så många andra författare har. Oavsett om man är tonåring eller vuxen så är boken läsvärd.