För elva år sedan träffade jag en tjej vid namn Nina Muhonen. Hon gjorde ett starkt intryck på mig då och jag har tänkt på henne emellanåt sedan dess. Redan då funderade hon på att skriva en bok om sin livshistoria och jag såg fram emot att läsa den. Av en slump såg jag häromveckan att hennes bok nu kommit ut på förlaget Pley Text & Design och jag var inte sen om att be om recensionsexemplar. Nu har boken kommit (stort tack!) och jag sträckläste boken på två kvällar. Nina jobbade som aupair i London när hon var 17 år och där dök hon ner i en konstgjord sjö. Några avgörande sekunder och därefter blev hennes liv sig aldrig mera likt. Det visade sig att just där hon dök var det bara en halvmeter djupt. Hon bröt nacken och blev förlamad. Efter olyckan kunde hon inte ens andas själv. Hon kom att bli beroende av två personer dygnet runt i resten av sitt liv. I boken berättar hon om den stora livsförändringen och om hur det var att gå vidare med de nya förutsättningarna.

Det här är en livshistoria som berör och Nina är idag, trots sin svåra skada, en väldigt aktiv ung tjej. Hon bor i egen lägenhet där hon får hjälp av sina personliga assistenter. Hon driver eget företag för att få assistansen att fungera. Hon reser ofta, både i Sverige och utomlands, bland annat har hon varit i Kina och USA efter olyckan. Hon har utbildat sig till beteendevetare och kognitiv terapeut och jobbar med att föreläsa och utbilda såväl privatpersoner som företagare. Bland annat utbildar hon arbetsledare och hon åker också runt till sjukhus och träffar nyskadade personer. Hon har varit sommarpratare och deltar ofta i Västmanlands lokalradio. Hon har varit politiskt aktiv och jobbar  ständigt med att visa att det går att leva ett fullgott liv även som funktionshindrad. Dessutom driver hon det egna företaget Livsgnistan som står på tre ben (utbildning, utveckling och konst). Hon är en otroligt inspirerande person och det märker man inte minst när man läser boken. Nina är dessutom en väldigt duktig skribent och hon lyckas förmedla såväl glädje som sorg genom boken, så när man läser så gråter och skrattar man om vartannat. Jag rekommenderar därför boken varmt för alla som gillar biografier. Boken är också läsvärd för alla som jobbar med krisbearbetning eller svårt skadade personer.