Ibland regnar det är något så ovanligt som en bilderbok om hur det är att leva med en mano-depressiv förälder. Men det är inte bara det, det är också en rolig, skojig och spännande bok med en mysig historia. Boken handlar om Fia. Egentligen heter hon inte Fia, utan Ängelin Rullgardin Fia-Lisa Rosenknopp Pettersson. Men det är förstås lite långt att säga till vardags tycker de flesta, utom Fias mamma förstås.

Fias bästa kompis Klara tycker att Fias mamma är lite konstig. Fia tycker att det är som om hon har två mammor. Ibland är hennes mamma nämligen rolig och sprallig och hittar på skojiga saker hela tiden. Ibland är hon dötrist, vill ingenting och ligger bara i sängen. Text och bild samspelar otroligt bra här i boken. När mamman har sina uppåtperioder har hon i boken svällande rött hår, hon är stor och fyllig och tar plats. Bilderna är färgsprakande. När mamman är deppig är boksidorna mer färglösa och mamman är ynklig, tunn, liten och grå. Fias minspel och kroppsuttryck tillsammans med detaljer som en medicinburk bredvid mammans säng, säger mer än det finns ord för. Även om inte alla barn kan känna igen sina föräldrar från den här boken så tycker jag att det är en viktig och läsvärd bok.

Boken är skriven av Malin Anclair, illustrerad av Mimmi Tollerup-Grkovic och den är utgiven på Opal förlag 2008.