Det lilla biblioteket på Söder av Camilla Dahlson är en mysig feelgood i biblioteksmiljö. Boken handlar om Katrin och Astrid. De jobbar tillsammans på ett litet bibliotek på Söder i Stockholm. Katrin är chef över Astrid, men de är egentligen både kollegor och nära vänner. En dag får Katrin ett brev till biblioteket där det står att bibblan är nedläggningshotad. Hur ska hon våga berätta det för Astrid som lever för sitt jobb som bibliotekarie? Och hur ska det gå för alla deras stammisar, vart ska de ta vägen nu? Men det visar sig att Astrid inte reagerar som Katrin trott, istället för att deppa vill hon ta fajten och slåss för bibblan. Efter ett möte med Kulturnämnden får de sex månader på sig att visa att biblioteket behövs och är uppskattat, så nu gäller det att komma på nya, spännande idéer för hur de ska öka besöks- och utlåningsstatistiken.

Som ni märker så tar boken upp en allvarlig och viktig demokratifråga, nämligen om rätten till bibliotek för alla. Jag som själv jobbar på bibliotek vet att biblioteken behövs av betydligt fler anledningar än att bara tillhandahålla böcker. För många är biblioteket en social plats och samhällets sista utpost. En plats där alla kan komma utan krav på motprestation, där man kan vara sig själv och få hjälp med långt mer än boktips och utlån.

Men boken handlar också förstås om kärlek och romantik, vänskap och relationer, och om bibliotekets betydelse för ensamma människor. Det finns en del som inte skildras så trovärdigt, men på det stora hela tycker jag att det är en fin skildring av biblioteket och av den viktiga funktion som biblioteken fyller i samhället. Boken är lättsamt skriven, lättläst och den mysiga biblioteksmiljön utgör en otroligt härlig fond till berättelsen. Slutet kom lite abrupt dock. Men Det lilla biblioteket på Söder är en varm feelgoodbok jag kommer rekommendera varmt till alla som älskar läsning och feelgood. Hoppas det blir en serie med fler böcker om Söderbibblan.

Dina färger var blå är en underbar kärleksroman som handlar om Lina som är sjuksköterska på neonatalen. Hon längtar efter egna barn, men hennes man Samuel vill inte ha några. Hon har därför vigt sitt liv åt dramatiska förlossningar, kuvöser, långa nattpass och krisande föräldrar. Varje tisdag besöker hon sin gamla vän Astrid på ett äldreboende, något som hon har som hemlighet för Samuel. Det finns också en annan hemlighet. Fast den har Samuel snokat reda på. När Lina är borta kan han nämligen inte låta bli att smygtitta i den skokartong Lina gömt längst in i garderoben. Där förvarar hon minnena av sin första pojkvän, och kanske även sitt livs stora kärlek, Ted. Han som försvann och tog en bit från Lina med sig.

Men en dag är Ted tillbaka. Han dyker upp från ingenstans och säger att han har tre månader kvar att leva och han vill tillbringa dem med Lina. Hon kan inte säga nej, hon måste få veta vad som hände den dagen då han försvann. Och det sätter förstås Samuels och Linas äktenskap under stor press. Men Samuel inser motvilligt att det är den enda möjligheten för både honom och Lina att kunna gå vidare. Det blir en sommar full av svidande sanningar, efterlängtade bekännelser, hopp, återväckt passion, stark kärlek och gränslös sorg.

Dina färger var blå är en oerhört stark och berörande roman som skapar alla möjliga slags känslor hos läsaren, allt från tårar till leenden. Det handlar inte bara om kärlek, utan också föräldraskap, vänskap, identitet och mycket mer. En djupbottnad feelgoodroman med en hel del smärta och svärta. Det är en bok jag kommer bära med mig länge och jag är väldigt nyfiken på författaren Marcus Jarls tidigare och kommande författarskap, för denna bok är både välskriven och tänkvärd, samtidigt som den är vacker och stark. Författarens poetiska språk och känsla för att gestalta alla slags känslor är ytterligare ett stort plus.

Äntligen är den här, Vinnarna, den tredje och avslutande delen i den trilogi som inleddes med Björnstad och fortsattes av Vi mot er.

Boken inleds med sorg i hjärtat och våld i luften. Här slutar sagan om hockeystaden och dess människor.

Det har gått två år sedan det fruktansvärda skedde, det där som ingen vill tänka på, men som har påverkat ett helt samhälle. Det sker en storm och ett dödsfall. Några som varit borta länge återvänder hem. Någon begravs. Några blir kära. Någon vill hämnas. Någon drömmer om NHL. Någon sover rygg mot rygg med sin bästa vän. Någon försöker rädda sitt äktenskap. Någon försöker rädda sina barn. Någon tar ett skjutvapen och beger sig till en ishall.

Det är en berättelse som handlar om svåra frågor: Vad är en familj? Vad är en hockeyklubb? Vad är ett samhälle? Och vad är vi redo att offra för att skydda dem? Svaret är allt. Trots att vi vet att allt vi kämpat för inte kommer att ske och att alla vi älskar inte kommer att bli gamla.

Har man läst de tidigare böckerna är denna ett måste. Här får man svaren på alla frågor man haft och allt knyts ihop mycket skickligt. Samtidigt är det nog också ett måste att man har läst de andra två böckerna för att verkligen förstå denna. Det är svårt att förklara handlingen, egentligen handlar det ju mest om två hockeystäder, två hockeylag och en massa människoöden. Och bokserien rymmer också allt: kärlek, vänskap, sport, hat, sorg, längtan, drömmar, glädje, familj, ja allt som livet handlar om. Men nu är det över. Nu är dessa böcker slut och vi får inte återse Benji, Bobo, Ana, Maya och alla de andra. Men jag är säker på att Fredrik Backman fortsätter skriva böcker som berör, precis som Björnstad-trilogin.

I En storm i juletid står första advent för dörren och Stockholm förbereder sig inför den stundande högtiden. Alice brukar vanligtvis älska allt pynt och ljusdekorationer, men inte i år. Hon har svårt att komma över det svek hon utsattes för julen innan, där hon förlorade både sambo, jobb och lägenhet. Nu hyr hon en lägenhet i andra hand och har mer eller mindre isolerat sig, inte bara på grund av den rådande pandemin. För att hanka sig fram hjälper hon aspirerande författare med deras bokmanus, ett jobb som är fjärran från den karriär hon sett framför sig. En dag kontaktas Alice av deckarförfattaren Samuel Engman som behöver hjälp med sitt nya manus och Alice tackar motvilligt ja eftersom bankkontot snart är tomt. Samtidigt lär hon känna den lilla flickan Poppy, katten Confusius, den excentriska granntanten Maggi Poppins och hennes son Elias som gör Alice knäsvag. I takt med att julen närmar sig mjuknar Alice, men ska hon våga lägga förra vinterns svek åt sidan och lita på människor igen?

En storm i juletid är en klassisk feelgood med jultema. Jag gillar att handlingen kretsar så mycket kring skrivande och författarskap eftersom det är ett av mina egna stora intressen. Det finns förstås också kärlek och romantik och förstås med förvecklingar eftersom det tillhör genren. Allt som behövs för julstämning finns förstås också där, liksom mysiga fjällmiljöer, men också fina skildringar av Söderns höjder. Boken är lättsam, lättläst, underhållande och passar förstås ypperligt att läsa i advents- och juletid.